Syftet med denna studie är att undersöka några vanligt förekommande barnlitterära verk i undervisningen i årskurs F-3 ur ett normkritiskt perspektiv. Studien bestod av en webbaserad enkätundersökning riktad till verksamma lärare i de aktuella årskurserna, samt en textanalys av de fyra mest frekventa verken som framkom i enkätundersökningen. Sammanfattningsvis visar studien att många lärare använder sig av verk som på något sätt utmanar normerna som finns i vårt samhälle. Studien visar dock ett behov av en ökad medvetenhet över vilka verk som faktiskt används samt vilka normer som förmedlas i dessa verk. Slutsatsen blir att verken till viss del utmanar normer kring genus, men fortfarande behöver eleverna få ta del av mer normkritiska verk som även utmanar normer kring etnicitet, klass, sexuell läggning och funktionsvariationer.

Civila utredare är en yrkesgrupp som i Sverige har fördubblats i antalet anställda sedan 2011. Det verkar finnas betydande utmaningar för att socionomer som civila utredare skall ses som fullt integrerade medlemmar inom polismyndigheten. Detta på grund av att socionomer arbetar som en minoritet inom ett yrke dominerat av poliser. Syftet med vår studie var att undersöka socionomers upplevelser av att arbeta som civila utredare inom polismyndigheten. Denna kvalitativa studie grundade sig på fem intervjuer med socionomer som arbetar som civila utredare inom polismyndigheten. Resultatet av intervjuerna har sedan granskats och bearbetats med hjälp av Grounded theory som är en analysmetod inom kvalitativ forskning som syftar till att förstå och beskriva mänskliga fenomen (Olsson & Sörensen 2007). Resultatet visade på att det inom polismyndigheten finns ett fungerande samarbete genom att det inte görs någon skillnad på om den anställda är socionom eller polis. Däremot har det visat sig finnas faktorer som har en negativ påverkan på samarbetet. Arbetet som civil utredare upplevs som ett fritt arbete men med lagar och regler som styr samtidigt som det finns en önskan om utökade befogenheter för att de civila utredarna ska kunna arbeta mer självständigt. Socionomers kompetens har visat sig vara värdefull inom polismyndigheten. Detta därför att intervjupersonerna upplever att deras arbetssätt skiljer sig åt gentemot hur poliserna arbetar och att socionomerna därmed kompletterar poliserna på ett effektivt sätt. Det finns tydliga löneskillnader mellan socionomer som civila utredare och de polisiära utredarna vilket uppfattas som problematiskt och är en faktor till de motsättningar som finns mellan professionerna. Att socionomer som civila utredarna tjänar mer än de polisära utredarna är något som enligt Christoffersen (2017) grundar sig på skillnaderna mellan de två utbildningarna. Däremot framkom det även att det egentligen inte är socionomerna som har hög lön utan att det snarare är poliserna som har väldigt låg lön.

Sociala medier har kommit att bli en kontext för ungdomar att experimentera med sinidentitet samt även för att ta del av varandras liv. Användandet av sociala medier ökar, därforskning visar att tjejer använder dem mer än killar. Forskning visar även att det finnskönsskillnader när det kommer till konsekvenser av användandet av sociala medier. Syftetmed denna studie var därmed att i svensk kontext undersöka om tjejers identitet ochpsykiska hälsa påverkas av användandet av sociala medier, och i sådana fall hur. Studien ärav kvalitativ ansats, där metoden för insamling av empiri var fokusgrupper.Fokusgrupperna har omfattat 18 tjejer i ungdomsålder. Utifrån insamlad empiriidentifierades fem olika teman, vilka omfattar olika processer av påverkan på tjejersidentitet och psykiska hälsa via användandet av sociala medier. Denna studie har visat atthur tjejers identitet och psykiska hälsa påverkas av dessa processer beror på tjejers samtidapsykiska hälsa och identitet, alltså hur tjejer själva mår, vilken självbild de har och hursäkra de är i sig själva. / <p>2018-01-19</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för ätstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgått. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vårdpersonals bemötande kopplat till sexuell läggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för ätstörning. Materialet har analyserats med hjälp av Grounded theory. Studien belyser situationer där heteronormen har synliggjorts samt tillfällen där andra normativa förväntningar varit märkbara under ätstörningsbehandling. I studien behandlas även behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstå sin egen situation och placera in sig själv i ett större sammanhang utifrån normer och samhälleliga förväntningar. Resultatet visar att heteronormativa antaganden kan identifieras och påverkar behandlingssituationen. Hur vårdpersonal förhåller sig till normer och i synnerhet heteronormen kan påverka hur patienten upplever behandlingssituationen och patientens val av att vara öppen kring sin sexualitet. Resultatet visar även en tendens att sätta den sexuella läggningen i relation till ätstörningen i reflektioner kring den egna sjukdomshistorien.

Denna studie är skriven inom fältet för språkvetenskap med fokus på hur reklamtexter använder värderande språk och språkliga strategier för att tilltala en manlig målgrupp, och i förlängning förstärka fördomar och heteronormativa värderingar genom språket som utgångspunkt. Studien har utgått från kvalitativ innehållsanalys samt diskursanalys för att besvara frågeställningarna, och metoden som brukats är närläsning av materialet som utgörs av diverse reklamannonser och artiklar ur livsstilsmagasin riktade mot män. Den teoretiska bakgrund som använts är genusteori, mediateori och språklig teori i kombination, framförallt utifrån etablerade teorier om den konstruerade och hegemoniska manligheten. Resultatet av studien är att även om källmaterialet varit alltför begränsat för att  dra definitiva slutsatser om den manliga reklamvärldens språkbruk i helhet, finns ändå tydliga tendenser att skaparna av dessa material använder språkliga strategier baserade på normativa värden för att tilltala sin primära konsumentgrupp.

I denna uppsats undersöks klarspråk i praktiken vid en myndighet i Sverige. Uppsatsen grundar sig på Språklagens krav på att offentliga verksamheters kommunikation ska vara vårdad, enkel och begriplig. Utifrån några lokala klarspråksråd på Örebro kommun analyseras två texter för att avgöra om de aktuella klarspråksråden är synliga. Textmaterialet består av en broschyr och en rapport. Undersökningen kompletteras också med intervjuer med två medarbetare på Örebro kommun. Intervjuerna ger information om kommunens klarspråksverksamhet. Undersökningen visar att flera av de utvalda lokala klarspråksråden är synliga i texterna och att broschyren innehåller fler synliga råd än rapporten. De råd som texterna inte lyckas följa till hundra procent är använd aktiva verb, undvik ålderdomliga ord och till viss del använd du-tilltal. Intervjuerna visar att Örebro kommuns klarspråksverksamhet inte är problemfri. Ledningens bristande intresse och skribenternas okunskap om kommunens normerande dokument för klarspråk diskuteras som två av de bidragande orsakerna till verksamhetens problem.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar klarspråksarbetet på Sveriges riksdag. Materialet består av enskilda intervjuer med fyra textgranskare på Riksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger på granskningen av betänkanden. De teman som undersöks är textgranskarnas syn på mottagarna, textgranskarnas tolkning av klarspråk, huruvida textgranskarna följer rådande klarspråksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgå i arbetet med klarspråk samt vilka hinder respektive möjligheter som finns för klarspråk inom verksamheten. Resultaten visar att arbetet med klarspråk på riksdagen påverkas av flera olika faktorer, bland annat riksdagens traditioner vad gäller arbetssätt och skrivsätt. Främst tycks textgranskarnas möjlighet att påverka betänkandena, också på ett tidigt stadium, och deras kommunikation med skribenterna vara av vikt för att utveckla klarspråksarbetet. En seriös satsning genom ett klarspråksprojekt skulle kunna ge textgranskarna möjligheten att komma in tidigare i processen när betänkandena blir till och utveckla kontakten med skribenterna. Baserat på resultatet drar jag slutsatsen att man kan anta att god kommunikation mellan skribenter och textgranskare samt både skribenters och textgranskares möjlighet att påverka texterna de arbetar med har en positiv inverkan på klarspråksarbetet i en verksamhet.

Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod, där 33 stycken domar gällande ”den unges eget beteende” enligt 3§ lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU har analyserats. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall på vilket sätt föreställningar kring kön yttrar sig i 3§ LVU domar. Vi valde att närmare undersöka hur socialnämnden talade om flickor och pojkar i sina yrkanden till förvaltningsrätten. För att undersöka detta har studien inspirerats av diskursanalysen som teori och metod, och det teoretiska begreppet genus har använts som ett kompletterande analysverktyg. Resultatet visar att det i socialnämndens yrkanden förekommer ett diskursivt sätt att tala om flickor respektive pojkar. På så sätt konstrueras olika normer för de unga utifrån föreställningar kring kön och genus. / We have analyzed 33 verdicts according to 3§ The Young Persons Act (LVU) about the young persons own behaviour. We used a qualative approach and the purpose of our study was to investigate, whether and if so, how conceptions about gender is expressed in the 3§ verdicts. This study focus on how Social Welfare talks about girls and boys in their pleading to the administrative court. We were inspired by discourse analyze as theory and method together with a theoretical concept of gender. Our result shows that there is a discoursive way of talking about girls and boys in the Social Welfares pleadings. Which results in the construction of different norms for the young people from without perceptions about sex and gender.

Eftersom skolan ska främja jämställdhet, elevers förståelse för omvärlden samt för människors olikheter, kan tillämpning av ett kritiskt förhållningssätt, det vill säga ett critical literacy-perspektiv, bidra till att denna förståelse utvecklas. Syftet med denna komparativa litteraturstudie är därför att ta reda på hur critical literacy tillämpas i klassrumskontext och vilka effekter arbetet ger, med fokus på genus, normer och identitet.   Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivets teorier, där fokus ligger på att lärande och utveckling sker genom social interaktion. Framför allt internationell, men även nationell, forskning har analyserats och sammanställts, för att därefter ha presenterats och diskuterats i jämförelse med varandra.   Resultatet av studien har visat att tillämpning av critical literacy i klassrumskontext sker via samtal och social interaktion. Ett critical literacy-arbete behandlar att ifrågasätta och synliggöra normer och sådant eleverna vanligtvis tar för sanning, samt att undersöka hur olika perspektiv och tolkningar kan se ut. Effekterna av ett sådant arbete har visat ge ökad förståelse för omvärlden samt en ökad förmåga att tolka och reflektera. Eleverna får genom ett critical literacy-perspektiv möjlighet att, via ifrågasättande diskussioner, upptäcka exempelvis genusnormer som råder i deras vardag.   Att tillämpa ett critical literacy-perspektiv i klassrumskontext är därför nödvändigt då det utvecklar elevernas förståelse för omvärlden, inkluderat förståelsen för alla människors lika värde och olika erfarenheter. Denna förståelse bidrar alltså till jämställdhet och att alla människor behandlas likvärdigt.