Aim: This essay aims to conclude which sources, actors and causalities individuals use to obtain and sustain certain attitudes towards organic products. Our thesis statements are framed as follows: What causalities can be distinguished about university students positive attitudes towards organic products? What sources shape university students positive attitudes associated to organic products? Method/Theory: The empirical data for this essay have been obtained by using qualitative interviews which have made it possible for us to get deep and meaningful data about the informants views on how they form their attitudes about organic produce. The theoretical framework have been Fishbein and Azjen’s (1975) Theory of Reasoned Action (TRA) which have served the purpose of categorising and explaining the processes for individuals forming of attitudes and in extension their behavior.   Main Results: The main results drawn from the empirical material show that the participants, through the process of inferential beliefs, themselves concludes that organic products are positive even though they find it hard to specify exactly where their information is gathered. However, the material show us that the informants listen to people in their close surrounding such as family and friends and that this is their primary reason for their attitudes towards organic produce. Furthermore the participants state that they do see information concerning organic produce on different media, but what stands out in the empirical data is that this type of information does not as clearly create the foundation for the participants attitudes as their surrounding and background, but rather serves as a way for the participants to confirm their beliefs and find new information surrounding this area. Lastly we suggest that the subjective norms, found in the surrounding of our respondents, have a bigger affect not only on the intention of our informants but also in the shaping of their attitude. We can see that the main attitude of our respondents is of a positive character and since our target group in a few years will have purchasing power we believe that the trend we see today will keep moving in the same positive direction.

Detta är en kvalitativ fallstudie som undersöker visstidsanställdas (vikariers) förutsättningar för lärande på förskolor i en Stockholmsförort i Sverige. Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur visstidsanställda på förskolor beskriver sina egna upplevelser av arbetsrelaterat lärande. Studiens underlag utgörs av åtta semi-strukturerade intervjuer och kommer att analyseras med hjälp av bland annat teorin om erfarenhetsbaserat lärande och begreppen kompetens, dialog, normer och organisationskultur.   Vikarierna beskrev att de upplevde deras förutsättningar för lärande på arbetsplatsen befintliga men främst som negativt då de ofta upplevde känslor som stress och oro exempelvis. Då vikarierna upplevde avsaknad av stöd från de ordinarie kollegorna skedde lärande ofta genom observation och genom utmaningar i arbetet. Det framkom även att organisationskulturen var hindrande för vikariernas lärande i en bemärkelse då de på grund av den håller tillbaka i arbetet och går miste om lärandetillfällen. När den bristfälliga kommunikationen väl fungerade sågs den som en möjliggörande aspekt för lärande. Genom att medarbetarna övar på kommunikation så kan de påverka och förändra sina förutsättningar för lärande.

Title: When there are reasons for dissatisfaction - A study about police employees experiences about the policereform from 2015 Author: Emma Bruto   This study aims to understand what impact the police reform from 2015 has had on the police work and employees whitin the Swedish police authority. The study is based on a qulitative approach and the empirical material has been sampled through interviews with employees whitin the police authority. Both police and civil employees have been interviewed, a total of seven informants.   The study is based on several theoretical concept. (1) Sennets aspect of the un-free emloyee. (2) Norms. (3) Organizational concept. (4) Work identity. (5) Center and periphery. All concepts help me understand how the employees are affected by the organizational change and how they percieive the changes.   The resulats shows that the work has been affected by reduced resources in terms of fewer employees. This has affected employees in such a way that they can't longer do their work in the same way as they could before. It has also affected the workload in a way that employees must do the same amount of jobs on fewer employees. The results also shows that it has been a centralization in the organization which affects the employees and how they percieive that they can perform their work. Finally, the results shows that leadership and participation in the reform have been significant for the employees and the turnout of the reform.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur unga personer som lever med psykisk ohälsa uppfattar sin användning av Facebook och hur de resonerar kring betydelsen av Facebook i deras vardag. Vi vill även belysa hur de uppfattar att de påverkas av samhällets krav kring ideal, normer och känslan av tillhörighet genom Facebook. ● Hur beskriver unga människor som lever med psykisk ohälsa sin användning av Facebook? ● På vilka sätt uppfattar unga människor att Facebook kan utgöra ett verktyg för tillhörighet och delaktighet för personer som lever med psykisk ohälsa? ● På vilka sätt uppfattar unga människor att de normer och ideal som förmedlas via Facebook utgör ett hinder för tillhörighet och delaktighet för personer som lever med psykisk ohälsa? Metod och material: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom 6 semistrukturerade intervjuer med unga personer med psykisk ohälsa. Huvudresultat: Studiens resultat visar att Facebook känns som en trygghet där Facebookgrupper ökar tillhörighetskänslan och används för att få tips och hjälpa andra i svåra situationer. Kraven att behöva leva upp till samhällets ideal kan påverka känslan av utanförskap.

Syftet med studien är att undersöka vad värdepedagogik i förskolan kan innebära och hur ett arbete med värden kan bidra till meningsskapande sammanhang där alla barn kan uppleva sig som socialt och pedagogiskt delaktiga. Studien utgår från ett relationellt perspektiv på specialpedagogik och resultatet kan förstås som ett konkret exempel på relationell utbildning och pedagogik. Om alla barns och elevers rättigheter och möjligheter i förskola och skola ska kunna säkerställas behöver förskolan och skolan som system blir föremål för ett medvetet systematiskt utvecklingsarbete där värdefrågor sätts i centrum.  Resultatet visar vikten av att en skola tar ställning till och enas om pedagogisk grundsyn och reflekterar över vilka konsekvenser olika ställningstaganden får för skolans lärmiljö i relation till målen för verksamheten. I studien framträder betydelsen av att verksamheten i förskolan och skolan grundas i ett relationellt perspektiv och bygger på långsiktiga lösningar som engagerar alla vuxna. Det blir viktigt med en helhetssyn där olika nivåer av skolans verksamhet beaktas och relateras till varandra samtidigt som konkreta mellanmänskliga relationer sätts i centrum.

The purpose of this study has been to survey Swedish students of social workers views on gender in correlation to delinquency. By doing so, we hoped to gain knowledge in how opinions on gender differences are constructed, with focus on femininity. The study was conducted through interviews with two focus groups, containing two vignette case. In total, 12 students of social work from the Linnéuniversitetet in Växjö participated and the students where participating in different semesters of the social work program. The material was analyzed through a quality content analysis and interpreted based on Hirdmans theory on gender. The results showed that the student's views and opinions on gender and crime affected their construction of gender differences. The students reported male and female beliefs that were in line with what crimes men and women do. The survey also showed that the student's excused women's delinquency, which was not shown when asked for opinions on men's crime.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den relativt enkla frågan om vad en region egentligen är och hur bilden av regioner befästs och reproduceras. Då Öresundsregionen i mångt och mycket är uppbyggd och beroende av de trafiksystem som säkerställer ett pendlings- och fraktflöde över sundet innehar även de olika Öresundsregionala trafikprojekten en inverkan på hur regionen befästs i människors medvetanden och deras regionala identitet. Studien visar på att den nyregionalistiska retorik och symbolik som var tydlig redan under åren då Öresundsbron arbetades fram under 1990-talet än idag skapar tankefigurer och normer om hur Öresundsregionen ska tolkas och bestämmas. Trafikdokument om de planerade fasta förbindelserna Öresundsmetron, HH-förbindelsen och Europaspåret såväl som artiklar och debattinlägg visar både genom text som kartor att det finns en strävan efter en regional stadsbildning där tidsvinster och hastighet ses som främsta verktyg för att skapa den eftertraktade ekonomiska tillväxten. Kartorna synliggör även en normerande bild av regionen som fixerad vid de västra kustområdena av Skåne och de östra delarna av Själland, men även att regionen genom kartornas framställning sätts i ett relationellt sammanhang med andra tillväxtregioner som Hamburg eller Berlin.

Den nuvarande forskningen kring positiv kroppsuppfattning bland kvinnor är bristfällig. Kvinnors syn på sin egen kropp handlar snarare om att nedvärdera än att förhålla sig positivt till den. Den tidigare forskningen på ämnet har främst berört en negativ kroppsuppfattning samt sambandet mellan media och kroppsuppfattning. Viktig forskning för denna uppsats har varit Frisén (2014) och Kristina Holmqvist Gattarios (2013) studier. Forskningen har berört motiven bakom en positiv kroppsuppfattning, dessa har varit fokus på kroppens funktion snarare än utseendet. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur unga kvinnor utvecklar en positiv kroppsuppfattning om sig själva. Denna studie är av kvalitativ karaktär där åtta intervjuer har utförts bland unga kvinnor i åldrarna 20-26 år. Teoretiska utgångspunkter som valts för arbetet är Roland Paulsens (2010) utveckling av Pierre Bourdieus (1979/2010) teori om kroppsligt kapital samt Fanny Ambjörnssons (2003) teori om normalisering och skapandet av en tjej/kvinna. Resultatet från denna studie har visat att de unga kvinnornas omgivning har spelat en avgörande roll för uppfattningen av en positiv kroppsbild, exempelvis relationer till pojkvän eller familj. / As women's perception of their own body focuses on devaluing it rather than responding positively to it, current research on positive body image among women today is scarce. Previous research on the topic has mostly examined a negative body image and the relationship between media and the body. Considerable research for this study has been done by Frisén (2014) and Christina Holmqvist Gattario (2013), their studies have discussed the motives behind a positive body image, which has proven to be a focus on the body's function rather than appearance. Therefore, the purpose of this study is to find out how young women develop a positive body image. This study is qualitative in nature and consists of eight interviews conducted among young women aged 20 to 26 years. The theoretical framework selected for this essay is Roland Paulsens’ (2010) development of Pierre Bourdieus’ (1979/2010) theory of Physical capital and Fanny Ambjörnsons’ (2003) theory of Making of femininity. The results of this study show that relationships with a boyfriend or family, have played a crucial role for the perception of a positive body image.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och barns behov konstrueras i förskolan. Studien syftar till att synliggöra diskurser och konstruktioner kring barns behov både generellt men också utifrån social bakgrund. Det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har analyserats och därifrån diskuterats utifrån de teman eller mönster som uppkommit. Genom en tematisk analys har materialet bearbetats med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att barns behov konstrueras utifrån barn i behov av stöd, barns behov utifrån ålder samt barns behov av svenska språk, med fokus på icke-svenskspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar också diskurser av institutionalisering och att dessa implementeras i förskolan som därmed bidrar till en konstruktion av en viss typ av ’idealbarn’ eller ’normbarn’. Resultaten visade även på att förskollärarna hade en tilltro till verksamhetens förmåga att möta alla barns behov samtidigt som de beskrev en känsla av otillräcklighet. Detta gällde framförallt de barn som framställdes som normalfungerande utan större behov av extra stöd. Dessa normbarn beskrevs ha andra behov än de icke-normativa barnen, framförallt behov av utforskande vilket tolkades som en konstruktion kring det kompetenta och nyfikna barnet. Förskollärarna uttryckte behov av kompetensutveckling för att möta barnens behov så att de kan nå måluppfyllelserna. Förskollärarna visade också en viss osäkerhet i att möta de icke-normativa barnens behov.