Den 1 april 2016 blev det i Sverige lagligt att skaffa barn för ensamstående kvinnor med hjälp av assisterad befruktning. Tidigare har denna möjlighet endast funnits utomlands. Kvinnor som genomgått denna process kallas i litteraturen för solomammor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur solomammor resonerar och fattar beslut i processen kring att bli förälder på egen hand och hur det upplevs när barnet har fötts. Åtta kvinnor mellan 30-43 år, från olika delar av Sverige, intervjuades med en induktiv semistrukturerad ansats. Efter en tematisk analys framkom tre huvudteman samt tio underteman. Resultatet visade att det initialt är en känsla av stress i olika former som får respondenterna att börja fundera på att bli solomammor. De flesta såg det först som en plan b, ett andrahandsval, men omvärderade det sedan till en plan a. Normer och etiska aspekter kring att barnet inte kommer ha en biologisk pappa försvårade beslutet. En sårbarhet och ensamhet i att vara den enda föräldern men en stor glädje över barnet och en stöttande omgivning kännetecknade känslorna när barnet kommit. Att vården har en medvetenhet om att det är ett beslut som fattas i flera steg är av största vikt. Det är en process som fortgår efter att barnet är fött och att samhället, exempelvis via förskola och skolor, informerar om att det finns olika sätt att bilda familj på ökar möjligheterna till att både kvinnor och barn i den här familjeformen känner sig inkluderade.

Bakgrund: I Hälso- och sjukvården har sjuksköterskan ett lagstadgat ansvar för att en jämställd vård ska bedrivas. Den ska vara av god kvalitet och av respekt för patienten oavsett kön. Den idag tillgängliga forskningen påvisar att det kan finnas en skillnad om du är en kvinnlig eller manlig patient i mötet med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vilken betydelse patientens genustillhörighet har i vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats samt sju kvalitativa artiklar har tillämpats i resultatet. Resultat: Bearbetningen av den vetenskapliga forskning som tillämpats resulterade i tre huvudteman; ”Könsskillnader vid diagnostik och behandling”, ”Könsskillnader i beteende och bemötande” och ”Könsskillnader gällande kommunikation”. I resultatet framkom flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av behandling samt diagnostiska skillnader för patienterna på grund av deras genustillhörighet. I sjuksköterskans kommunikation med patienter framkom även att sjuksköterskorna innehar normer och stereotyper vilket påverkar bemötandet gentemot patienten samt dennes tillgång till vård. Slutsats: Sjuksköterskans kunskap och ansvar för en jämställd vård behöver utvecklas, då det framgick i litteraturöversikten att patientens genustillhörighet har betydelse i mötet med sjuksköterskan och hälso- och sjukvården. / Background: In Swedish healthcare, the nurse has a statutory responsibility for an equal care to be provided. It should be of good quality and with respect for the individual patient, regardless of gender. The research available today shows that there could be a difference if you’re a man or a woman when meeting with the nurse. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on the nurse's experiences of the importance of the patient's gender identity in health care. Method: A qualitative literature study with inductive approach and seven qualitative scientific articles were applied in the result. Results: The evaluation of the scientific research resulted in three main themes; "Gender differences in diagnostics and treatment”, “Gender differences in behaviour and attitudes" and "Gender differences regarding communication". In the result, several factors emerged that affected the nurse's experience of treatment and diagnostic differences for the patients due to their gender identity. In the nurse's communication with patients, it was also revealed that the nurses have norms and stereotypes which affect the treatment towards the patients as well as their access to care. Conclusion: The nurse's knowledge and responsibility for equal care needs to be developed. It was found in the literature study that the patient's gender has significance in the meeting with the nurse and the health care system.

Studiens syfte är att ur ett barns perspektiv få en förståelse för barns tankar kring begreppet könsroller, detta för att underlätta för genus- och jämställdhetsarbetet på förskolan. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Vilka tankar och upplevelser har barn om könsroller? Hur tänker och upplever barn situationer när någon bryter mot könsrollen? Hur resonerar barn kring sina egna normer angående könsföreställningar med utgångspunkt i olika bilder som belyser personer eller situationer som är en del av samhällets normer eller som bemöter samhället normkritiskt? Studien är kvalitativ och bygger på fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 4–6 år. Ett hermeneutiskt perspektiv genomsyrar studien. Sortering, reducering och argumentering utgör grunden för bearbetningen av intervjumaterialet. Studien lyfter fram barns egna erfarenheter av genusfrågor och jämställdhetsfrågor och låter barnen uttrycka sig med egna ord. Vi kan i studien se att barns tankar och upplevelser kring könsroller överlag följer de normer som finns i samhället angående könsroller. Barnen ifrågasatte det presenterade materialet som bröt mot samhällets normer. En del barn förändrade dock sitt perspektiv under tiden som fokusgruppssamtalet fortgick. Utifrån tolkat material ser vi behov av mer genusarbete som belyser både jämställdhet, identitet och normkritiskt tänkande.

Syftet med studien är att få en förståelse kring synen på moderskap och barnuppfostran. Vi vill också öka kunskapen om skillnader och likheter mellan etniskt svenska mammor och mammor med ursprung i före detta Jugoslavien. Alla informanter är dock sedan länge bosatta i Sverige. Vi vill även synliggöra hur föräldrarna själva ser på moderskap och barnuppfostran utifrån etnisk tillhörighet. Vi har bland annat använt oss av sociologerna Giddens, Baumans, Bäck-Wiklunds samt Beck & Beck-Gernsheims teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och för att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Resultatet av vår forskning tyder på att mammorna har många gemensamma tankar kring moderskap oavsett etniskt ursprung. Samtliga informanter menar att för att vara en god mamma så är närvaro det viktigaste. Samtliga mammor tycker också att en god uppfostran innebär att vägleda och guida sitt barn. Vi har dock kunnat uppfatta vissa skillnader mellan de etniskt svenska mammorna och mammorna från före detta Jugoslavien. Detta bland annat gällande vilka slags svårigheter de stöter på i sin uppfostringsroll. Vi har också kunnat se att de olika etniciteterna tar hjälp ifrån olika personer i sin närhet. Övriga skillnader som framkommit är att de före detta jugoslaviska informanterna känner sig säkrare i sin mammaroll och jämför sina barn med andras barn i mindre utsträckning än de svenska informanterna gör. Dessutom ser vi skillnader i vad eller vilka som påverkar mammorna i deras sätt att uppfostra.

Migration är en gränsöverskridande fråga. Samtidigt har det blivit en av de frågor som man samarbetar med minst inom EU. Flyktingsituationen i Europa har sedan år 2015 präglats av mellanstatliga motsättningar i synen på nationellt ansvarstagande och unionen har riktats internationell kritik för den bristfälliga hanteringen av asylsökande. Med utgångspunkt i EU:s grundläggande värderingar är syftet med uppsatsen, att med Sverige som exempel, identifiera uttryck för normer och/eller nationella intressen vid EU-nämndens samråd, som kan bidra till en djupare förståelse för medlemsländernas agerande i flyktingfrågan. Ett ytterligare syfte är att klargöra huruvida den svenska positionen kan anses ligga i linje med EU:s principer, eller om den främst har haft för avsikt att tillgodose nationella egenintressen. För att kunna undersöka spänningarna mellan nationella intressen och den normativa strukturen i EU:s värdegrund, vilar studien på en socialkonstruktivistisk teori. Den kvalitativa innehållsanalysen bidrar vidare till en explicit och implicit granskning av materialet. Uppsatsens resultat visar att Sverige har handlat utifrån nationella intressen i flyktingsituationen, mellan år 2015 och 2017.Antal ord: 16 376 / Migration is a cross-border issue. At the same time, it has become one of the areas in which the EU countries have proven less likely to collaborate. Since 2015, the refugee situation in Europe has been characterized by intergovernmental disputes in the view of what constitutes national responsibility, and the Union has dealt with international criticism for the inadequate handling of asylum seekers. Based on the EU's fundamental values, the purpose of the paper is to identify expressions of norms and/or national interests in the consultation of the Swedish EU board, which could contribute to a deeper understanding of the conduct of member states in the refugee situation. An additional purpose is further to clarify whether the Swedish position coincides with the EU's principles, or whether it primarily has intended to meet national interests. To examine the tensions between national interests and the normative structure that constitute the EU's value base, the study rests on a social constructivist theory. The qualitative content analysis further contributes to an explicit and implicit evaluation of the material. The results of the study show that Sweden acted on national interests in the refugee situation, between the years of 2015 and 2017. Number of words: 16 376

Studien undersöker vilka sociala grupper som representeras på hemsidorna från de fyra ekonomiskt mest framgångsrika researrangörerna i Sverige. Studien tar även upp vilka stereotyper och normer som förekommer. Målet med uppsatsen var att jämföra resultatet med liknande studier för andra branscher. I studien använde jag mig av en kvantitativ innehållsanalys för att definiera vilka som syns, samt en bildanalys för att hitta stereotyper och normer i materialet. Studien fann en extrem generalisering i vilka som syns. Däribland var 98,6% av personerna ljushyade, endast 0,4% icke-smala, samt 0% hade en fysisk funktionsnedsättning. Resultatet visade att resebranschen har en mindre mångfald än vad som hittats i tidigare forskning. Gällande stereotyper och normer fann studien att de som representerades i bildmaterialet framställdes som hälsosamma och måna om familjelivet. Studien fann även att resebranschen står för en icke-sexistisk bild av kvinnor trots att det var fler kvinnor än män på bilderna, och trots att de ofta var lättklädda.

Huss M. Is a woman aloud to regret her motherhood?. A qualitative study about social workers perception of women who regret having children. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018.A common opinion is that having children is a choice you can’t regret. But what happens when women deviate from this norm and regret that they were having children? The purpose of this study was to investigate how social workers perceive women who regret that they were having children and how this perception affects their social work. The empirical material was collected by semi-structured interview questions in combination with the vignette method. Six social workers, which are working with children and families, were interviewed and then the material was processed by using coding and categorization. Eight categories were identified and analysed from a norm critical perspective, a psychological cultural perspective and Goffman’s theory about stigma. The study result showed that the social workers tended to explain the women’s feelings of regret as caused by reasons like postpartum depression, mental illness and attachment problems. The study results also showed that norms about motherhood influenced how the social workers viewed the topic. This was expressed in the discussions about how the children could be affected by the mothers’ feelings of regret. The discussions also gave an indication that the social workers had a different way of reasoning, depending on the gender of the parent who was feeling regret in these situations.Keywords: Motherhood, norms, regret, stigma, social work.

Hur vi pratar och skriver konstituerar våra kunskaper och verklighetsuppfattningar och därmed kan en inte betrakta mänsklig kommunikation som en neutral handling. Språket utgör ett redskap som vidmakthåller ability privilege, sociala relationer och maktstrukturer. Många gånger är detta något som inte belyses i forskning inom Sverige och inom Sveriges rådande socialpolitik. Hur och utifrån vilka sammanhang rådande politiken väljer att belysa ett visst fenomen formar dock människors uppfattningar och förhållningssätt till fenomenet. Målet med detta arbete är att studera hur individer med normbrytande funktioner kan representeras på kommuners webbsajter. Främsta fokuseringen i arbetet är att tydliggöra vilka begrepp, perspektiv och kontexter kommunerna representerar normbrytande funktioner utifrån. Detta kommer att göras utifrån en belysning av förhållandet mellan skriftligt språk och samhälle. Studien har även i syfte att framhäva om normativa verklighetsuppfattningar och kunskapsbildningar används och framhävs i kommunernas skriftliga information om individer med normbrytande funktioner. I studien har fyra kommuner inom Skåne valts ut och utefter deras material har länkar med relevans för normbrytande funktioner och detta arbete valts ut. Blicken i detta arbete vilar på able som teori och på diskurs som teori, en blick som används för att kunna få en förståelse över normativa mönster, strukturer och historiska-och sociala konstruktioner i representationer av normbrytande funktioner. Många gånger kan konstruktioner av beteende och handlingsmönster m.m., genom diskurser upplevas som något självklart och absolut. Genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer data i detta arbete analyseras utifrån Faircloughs tredimensionella modell i syfte om att kunna identifiera diskurser som utgör en konstituerande funktion i bildningen och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden. Utifrån analysens resultat framgick det att representationer av individer med normbrytande funktioner övergripande gånger gjordes med begreppet “funktionsnedsättning” och utifrån en medicinsk förståelse för normbrytande funktioner. Vid enstaka tillfällen kan en se representationsformer av kommuner som grundar sig i en individ och omgivnings kontext. Individen blir i materialet konstruerad till ett objekt med problem, svårigheter som är i behov av stöd och hjälp för att klara av sitt vardagsliv och roll i samhället. I materialet framgick ett tydligt fokus på individens funktioner och vid enstaka gånger ålder medan kön och etnicitet inte belystes i texten. Beskrivningar av normbrytande funktioner vilar övergripande gånger på ett karaktäristiskt tänkt för able och dess normativa förväntningar på beteende mönster och funktionella funktioner. / How we speak and write constitutes our knowledge and perceptions of reality and because of this, human communication cannot be understood as a neutral act. Even though language is a tool that maintains ability privileges, social relationships and power structures, language is continued to stay in the shadow in Swedish research and within Sweden's current social policy. How and from what context prevailing policies choose to highlight a particular phenomenon, however, shape people's perceptions and approaches to the phenomenon. The aim of this work is to study how individuals that live with functions that do not classify as a norm can be represented on municipalities’ public websites. The main focus of the work is to clarify what concepts, perspectives and contexts the municipalities represent individuals that lives with functions that doesn't classified as a norm, from. This will be based on an explanation of the relationship between written language and society. The study also aims to emphasize how normative perceptions of reality and knowledge images are used and highlighted in the municipalities written information about individuals with functions that doesn't classified as a norm. For this study, websites with information about individuals with functions that doesn't classified as a norm and with relevance to this study, were selected from four municipalities in the county of Skåne. The look of this work rests on able as theory and discourse as theory, a glance used to gain an understanding of normative patterns, structures and historical and social constructions in representations of functions that doesn't classified as a norm. Many times, constructions of behavior and action patterns, etc., through discourses, are perceived as something clear and absolute. Through Norman Fairclough's critical discourse analysis, the data in this work will be analyzed based on Fairclough's three-dimensional model in order to identify discourses that constitute a constituent function in the formation and reproduction of unequal power relationships. Based on the results of the analysis, it was found that representations of individuals with norm breaking functions were repeatedly made with the term “disability” and based on a medical understanding of norm breaking functions. On occasional occasions one can see forms of representation of municipalities and cities based on an individual and surrounding context. The individual are being constructed as an object with problems, difficulties that are in need of support and help to cope with their daily life and role in society. The material showed a clear focus on the individual's functions and at times of age, while gender and ethnicity are not highlighted in the text. Descriptions of norm breaking features do at all times rest in a characteristic thinking of the able and its normative expectations of behavior patterns and functional functions.

Trots rapporterade brister och ojämlikheter i sexualundervisningen både i Sverige och utomlands, finns det inga tydliga riktlinjer för hur undervisningen ska bedrivas. Syftet med uppsatsen var att få en fördjupad kunskap i hur pedagogerna inom grundsärskolan arbetar med sex- och samlevnadsfrågor samt hur normer och sex- och samlevnad som ämnesområde integreras i grundsärskolans undervisning. Fyra intervjuer genomfördes med totalt 6 personer och en kvalitativ tematisering av materialet genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Deweys pedagogiska förhållningssätt som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av undersökningen visar att det finns svårigheter för pedagogerna att veta hur undervisningen bör utformas då det saknas riktlinjer för detta och att flera utmaningar i undervisningen går att identifiera. Det framkommer också att det normkritiska förhållningssättet är bristfälligt och saknar betydande perspektiv. Slutsats är att det behövs mer riktlinjer och stödmaterial för att försäkra att eleverna erhåller en sex- och samlevnadsundervisning av hög kvalitet. / Despite reported shortcomings and inequalities in sex education both in Sweden and abroad, there are no clear guidelines for how the teaching should be conducted. The purpose of the thesis was to gain an in-depth knowledge of how the pedagogues within the primary school of student with intellectual disabilities work on sex and cohabitation issues, as well as how norms and sex and cohabitation as a subject area are integrated into the primary school's teaching. Four interviews were carried out with a total of 6 people and a qualitative thematization of the material was carried out. The analysis was carried out with the help of Dewey's pedagogical approach as a theoretical starting point. The result of the study shows that there are difficulties for the educators to know how the teaching should be designed when there are no guidelines for this and that several challenges in the teaching can be identified. It also appears that the norm-critical approach is deficient and lacks significant perspectives. The conclusion is that more guidelines and support material are needed to ensure that the students receive a high-quality sex and cohabitation education.

Forskning visar på överrepresentation av transpersoner med autism. Både transpersoner och personer med autism har en ökad sårbarhet för psykisk ohälsa. Det finns ytterst få studier där dessa personer får komma till tals och berätta hur de upplever att det är att leva med två normbrytande identiteter. Syfte med denna studien är att undersöka hur transpersoner med autism upplever normer kring könsidentitet och funktion samt hur dessa normer påverkar deras tillgång till vård. Studien har gjorts utifrån kvalitativ metod med induktiv ansats. I genomförandet av studien har sex transpersoner med autism intervjuats under semi-strukturerade former. Goffmans teori om stigma har använts för att analysera empirin. Resultatet pekar på att informanterna generellt påverkas mer negativt av att bryta mot normer kring könsidentitet än normer kring funktion, framförallt i kontakt med vården. En vanlig strategi är att dölja sina stigman. Ibland genom att dölja båda sina minoritetsidentiteter och ibland bara en av dem. Deltagarna i studien har svårare att tillgodogöra sig stärkande sammanhang med andra HBTQ-personer utifrån autismspecifika svårigheter. De möter ett flertal barriärer i kontakt med vården utifrån sina minoritetsidentiteter. Att man har autism är sällan något som det pratas om i vården eller privat. Informanterna söker trots detta oftast vård. Sammanfattningsvis behövs det mer trans- och autismkompetens i vården. Vårdpersonal behöver uppmärksamma behov av anpassning - likaså HBTQ- organisationer. Det vore gynnsamt att erbjuda sammanhang där man, utan förbehåll, får utrymme att både vara trans och ha autism. / Studies points to an overrepresentation of transgender people with autism. Both transgender persons and persons with autism have an increased vulnerability of mental illness. There is a shortage of studies where these people are heard and can tell what it’s like to live with two nonnormative identities. The purpose of this study is to investigate how transgender people with autism experience norms regarding gender and ability and also how these norms affect their access to healthcare. This study is based on a qualitative method with an inductive approach. Six transgender people with autism was interviewed in a semistructured form. Goffman’s theory of stigma is used to analyze the empirics. The result shows that the informants are generally more negatively affected when breaking gender norms than norms regarding ability, especially in the context of healthcare providers. A common strategy is to hide stigmas. Sometimes by hiding both of one's minority identities and sometimes only one of them. The participants in this study have a harder time to utilize strengthening contexts with other LGBTQ-persons based on their autism-specific difficulties. They meet several barriers based on their minority identities in contact with healthcare. Having autism is seldom something being discussed in healthcare or privately. The informants usually seek healthcare despite this. Summarily, there’s a need of more trans- and autism competence in healthcare. Healthcare providers as well as LGBTQ-organizations need to pay attention to needs of adaptation. It would be favorable to offer contexts where there is space to be both transgender and have autism, without reservations.