Vi har i denna studie undersökt hur män och kvinnor samt pojkar och flickor gestaltas i läromedel riktat till barn i förskoleklass och årskurs 1–3. De utvalda läromedlen är läseböcker i läromedelsserien Livet i Bokstavslandet, som är utgivna mellan år 2015 och 2017. Vi har även undersökt hur materialet svarar mot den samtida läroplanens krav om jämställdhet. Studien har genomförts med en kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag. I analysen av de aktuella läromedlen har vi utgått från Hirdmans genussystem och Connells maskulinitetsteori. Resultatet visar att gestaltningen av könen i de analyserade läromedlen i vissa aspekter är i enlighet med rådande styrdokument medan de ur andra hänseenden motsäger dessa.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur familjekonstellationer med avseende på genus, etnicitet och sexualitet framställs i nyutgiven skönlitteratur för barn i åldrarna 10–12 år, och hur gestaltningarna korrelerar med värdegrunden i läroplanen Lgr 11. De teorier som använts till analysen är dekonstruktion, feministisk litteraturteori, postkolonialism och queerteori, där dekonstruktion även fungerat som metod. Till analysen har fem skönlitterära böcker valts ut. Med avseende på genus visar analysen att kärnfamiljsmammor och kärnfamiljspappor är den vanligaste representationen av föräldrar. De beskrivs oftast normativt med stereotypa drag samtidigt som många avvikande egenskaper även gestaltas. Flickor beskrivs vanligtvis som modiga och framåt, även om de på stereotypt sätt framställs som intresserade av utseende och kärlek. Få återgivningar av pojkar ges och inga specifika drag kan ses som mer framträdande. Gällande etnicitet nämner endast en bok explicit karaktärer med avvikande etnicitet. Angående sexualitet är heteronormativitet den enda representation som återfinns i materialet, med ett undantag. De vuxnas sexualitet ges i princip inget utrymme i skönlitteraturen medan barnens sexualitet och lust får ta något större plats. Analysen av skönlitteraturen visar att böckerna ur vissa aspekter korrelerar med läroplanen.

Följande uppsats analyserar utvecklingen av läkemedelsreklam i Sverige under perioden från sekelskiftet 1900 till nutiden. Under denna period har läkemedelsreklam gått genom många förändringar. Regelverken som styr marknadsföring av läkemedel har konstant växt och medfört att läkemedelsreklamens innehåll, form och målgrupp har blivit tydligt definierade. Det ledde till minskning av ”kvacksalveri” och ”humbugreklam”, som var ett stort problem i början för läkemedelsreklamen i Sverige. Etiska standarder inom branschen har ökat under de senaste hundra åren. Förutom detta har reklamens innehåll och marknasföringssätt förändrats parallellt med medieutvecklingen. Läkemedelsreklam utvecklades från enkla utomhusaffischer till moderna digitala former, som används för nutidens marknadsföring. Även om utvecklingen av läkemedelsreklam har varit beständig och effektiv, finns fortfarande utrymme för ”polering” av både regelverket och etiska standarder inom verksamheten. Denna uppsats försöker erbjuda svaret på frågan: ”Hur har marknadsföring av läkemedel utvecklats under perioden mellan 1900 till nutid i Sverige?”. Förutom detta diskuteras positiva och negativa aspekter av marknadsföringen av läkemedel i Sverige, samt vilka åtgärder som skulle bidra till en saklig, balanserad och icke vilseledande läkemedelsreklam. Metoden som användes att svara på examensarbetets frågeställning var litteraturöversikt över kvalitativa studier och publikationer. Källor som användes i den här litteraturstudien omfattade bland annat böcker, statliga dokument, websidor, akademiska uppsatser och populär litteratur, som var publicerade inom området marknadsföring, medicin, farmacia, läkemedelsreklam etc. Analysen av litteratur som behandlar problematiken kring svensk läkemdelsreklam, från 1900 till 2018, ledde till slutsatsen att svensk läkemdelsreklam utvecklades inom följande tre kategorier: regelverket, etiken och mediaformer. Utvecklingen av regelverket omfattar antagandet av sju nya rättsliga lagar och fyra utomrättsliga regler, som under den analyserade perioden har satt normen för svensk läkemedelsreklam. Etiska standarder höjdes parallellt med utvecklingen av regelverket inom branschen, men också på grund av ett självreglerande system, som idag omfattar utomrättsliga regler och institutioner, som t.ex. Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) och liknande, vars funktion är att bevaka och vägleda läkemdelesföretags marknadsaktiviteter. Mediautvecklingen omfattar uppkomsten av sex nya mediakanaler som har använts för läkemdelsreklamens syfte. Analysen visade också att det fortfande finns utryme för förbättring inom området med avseende på konroll av marknadsföringsmaterialet innan publicering, höjning av böterna för ”osund” marknadsföring, samt ökning av transparens av forskningsresultat. / Advertising has always been a powerful tool for the pharmaceutical industry. The history of pharma marketing in Sweden dates to the beginning of the 20th century. That was the time of “miraculous” drugs that could, according to advertisements, treat any kind of disease. Back then, marketing activities didn´t imply more than using empty promises, which were in combination with an alluring illustration, placed in a newspaper or an attractive public place. Consequently, negative perceptions have been plaguing the pharmaceutical marketing from the very beginning. In the years to come, medico-marketing in Sweden was struggling to rebuild its image. Marketing activities got strictly regulated at the national level via numerous laws, rules or procedures. Many authorities have been established to control the market and provide guideline for socially responsible, honest, respectful and up-to-date pharma marketing. As the result, up to the end of the 20th century conditions in pharmaceutical industry in Sweden have radically changed. Frivolous marketing of pharmaceutical drugs is today a matter of the past. However, there are still examples where pharmaceutical companies are breaking the law and are being accused of inappropriate marketing of drugs or lack of transparency in reporting results from negative clinical trials. Those examples are the warning signs for authorities that there is still a lot of space for further regulation of the market. Following thesis has an aim to answer to the question: “ How did pharma marketing in Sweden develop in the period between the beginning of the 20th century until today?”. Methodology used in this thesis include a qualitative method literature review, which is a survey of important articles, books and other sources relevant to the research question. A review of litterature published in Swedish language in period between the beginning of 20th century and today, showed that development of medico-marketing in Sweden took place within three following categories: regulatory law, ethics and media marketing. Apart from the progress in the analysed fields, there is still space for improvement. Some proposals for rasing the quality of marketing activities in the pharmaceutical industry include following: control of marketing materials before publishing, increasing the fees for marketing that is inconssistent with the regulatory laws and move toward greater transparency for clinical trial data.

Syftet med den här essän är att undersöka vilka normer och diskurser som råder på min förskola och vidare hur de bidrar till att skapa olika konstruktioner av barn utifrån ett diskursperspektiv. Sedermera vill jag undersöka orsaker till mina egna och mina kollegors handlingsmönster samt vilka handlingsmöjligheter som finns i de uppkomna situationerna utifrån ett pliktetiskt och ett dygdetiskt perspektiv. Essän handlar om svårigheten att se till hela barngruppens bästa och att samtidigt ta hänsyn till varje barns unika behov. Idén till den här essän väcktes när jag på min avdelning uppmärksammade att både barn och vuxna la skulden för allting som gick fel på vår avdelning på ett av barnen. Essän börjar med beskrivningen av några situationer där mina kollegor, genom både språkliga och kroppsliga handlingar, ger uttryck för hur svårt det är att bemöta barn vars beteenden oroar, förbryllar eller utmanar dem medan jag förblir tyst. När jag äntligen tar mod till mig och börjar prata riskerar mitt handlande att förstöra deras chanser att få en resurspedagog till det här barnet. Mina kollegor fokuserar på barnets brister och korrigerar hans beteende. Mitt fokus ligger på förändring och anpassning av vår verksamhet så att den passar barnets unika behov. Jag reflekterar över orsaker till mina och mina kollegors handlingar samt våra handlingsmöjligheter utifrån två etiska perspektiv, pliktetik och dygdetik, vilka utgör ett ”inifrånperspektiv”. Med hjälp av inifrånperspektivet kan jag låta mina personliga tankar och funderingar komma till uttryck. Ett ”utifrånperspektiv” utgörs av ett diskursperspektiv med vars hjälp jag kan få syn på de diskurser och normer som bidrar till de konstruktioner av barn som skapas på min förskola. Dessa diskurser och normer kan så småningom förändras med hjälp av en pedagogisk reflektion tillsammans med mina kollegor. Jag reflekterar även över min egen praktiska kunskap som har hjälpt mig att lära av min egen och andras erfarenheter så att jag hela tiden kan utveckla mina förmågor och agera klokt i olika situationer. / The purpose of this essay is to investigate what norms and discourses exist at my preschool and how they contribute to create different constructions of children from a discourse perspective. Furthermore, I want to investigate the causes of my and my colleagues' patterns of action as well as the possibilities for action that exist in the emerging situations from two ethical perspectives, duty ethics and virtues. The essay is about the difficulty to cater to the best of the whole group and to take care of each child’s unique needs at the same time. The idea behind this essay was raised when I noted in my department that one child was blamed for all that went wrong. The essay begins with the description of some situations where my colleagues, through both their verbal and physical actions, express how difficult it is to meet children that behave in a way that makes them worried and puzzled. I do not raise my own concerns about the boy’s behavior or how the teachers react to his needs. When I finally dare to speak up during a meeting with the special pedagogue I risk destroying their chances to get an extra teacher for this child. My colleagues focus on his shortcomings and express a desire to correct his behaviour. My focus is on changing and adapting the environment, activities, routines and our approach to meeting the individual child’s specific needs. I reflect on the causes of my and my colleagues' actions as well as our possibilities of action using two ethical perspectives, duty ethics and virtues. These perspectives open up for an in-depth understanding of the dilemma through an insider perspective. Using this perspective, I can express my personal thoughts and speculations. An outsider's perspective comprises of a discourse perspective that helps me to see the discourses and the norms that contribute to the constructions of the children that are being created at my preschool. I even reflect over my own practical knowledge that has helpt me to learn from my own and other peoples experience, so I can develop my abilities and act wisely in different situations.

Syftet med studien var att belysa vilka normer som finns kring hur en bra elev ska bete sig i gymnasiesärskolan och grundsärskolan och om normerna skiljer sig åt mellan könen. Frågeställningarna som jag använt lyder "Vilka beteendenormer finns det för flickor och pojkar i gymnasiesärskolan och grundsärskolan?" och "Om det finns skillnader mellan könen – hur skiljer de sig åt?" Studien utfördes på både lärare och elever från grundsärskola samt gymnasiesärskolan. Resultatet bygger främst på intervjuer men jag deltog även i elevernas undervisning under en vecka för både observation och för att skapa en trygg miljö för eleverna inför intervjuerna. I intervjufrågorna utgick jag ifrån en studie som gällde grundskolan av Maria Wester och inspirerades av hennes sätt att tematisera frågorna, men jag anpassade intervjufrågorna efter de medverkande. Teorin som användes i analysen var en teori om genus och könsmaktsordning. Genusteorin innebär att normerna för manligt och kvinnligt skiljer sig åt, och könsmaktsordningen syftar på att den manliga nromen är överordnad den kvinnliga. Genom att analysera mitt material mot en genusteori kom jag fram till att beteendenormerna för pojkar och flickor var olika när det gäller att anses som en en duktig elev. Personerna som medverkade i min studie var alla medvetna om att en inte ska behandla personer olika beroende vilket kön de har, dock fanns det här en skillnad mellan könen. Maktfördelning utifrån genusperspektivet visar att pojkar och flickor lägger sin energi på olika saker. Pojkarna beskrivs som duktiga elever när de presterar bra i skoluppgifter medan flickorna beskrivs som duktiga elever när de är en schysst kompis. Flickorna har två förväntningar på sig för att vara duktig elev, första förväntningen är att vara en schysst kompis därefter prestera bra på skoluppgifter. Pojkarna har bara en förväntning på sig och det är att prestera bra på skoluppgifterna. Det resultat som jag fick fram liknade de resultat om könsrelaterade skillnader i beteendenormer som andra forskare kommit fram till i undersökningar i i grund- och gymnasieskolan.

Denna intervjustudie har som syfte att undersöka lärares uppfattning om hur maskulinitet formas och tar sig uttryck hos högstadiepojkar under idrottslektionen. Studien grundar sig på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar högstadieelever i ämnet idrott och hälsa. Uppsatsen har tagit sin teoretiska utgångspunkt både i tidigare forskning på området men också i begrepp såsom könsroller, hegemonisk maskulinitet samt identitet och identitetsskapande. Under uppsatsens gång har det identifierats tre teman; ungdomars identitetsutveckling, normer och maskulinitet och maskulinitetens dominans på idrottslektionen. Maskulinitet formas i samspel med ungdomarnas identitetsutveckling och samhällets rådande normer. Under idrottslektioner tar sig maskulinitet uttryck bland annat genom att pojkar tar större plats [genom att höras och synas mer], genom en hårdare jargong pojkar sinsemellan, samt genom vilka aktiviteter som förknippas med manlighet. Maskulinitet tar sig också uttryck genom att ungdomar agerar i enlighet med rådande normer och genom att reagera mot de som avviker från dem. Detta bidrar också till att föreställningar kring maskulinitet befästs och fortsätter att reproduceras.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om och förståelse för hur pedagoger kan uppfatta barn i förskolan med könsöverskridande identitet. Metoden som användes var fokusgruppsamtal där deltagarna fick ett dilemma att diskutera kring. Detta spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras. Resultatet visar att pedagogerna har frågor och funderingar kring hur och när barns könsidentitet skapas och vad det är som påverkar barnen när de konstruerar sin identitet. I fokusgruppsamtalen framträder även de normer och den normkreativitet som barn möter i förskolan. Flera pedagoger har ett motstånd mot pronomenet "hen" och några pedagoger är oroliga för att "hen" gör barnet könlöst. Dock uttalar pedagogerna att de ser barn som individer och inte som ett "kön". Det framkommer också att pedagogerna anser sig vara normkritiska då dom säger att pojkar och flickor ges samma möjligheter på förskolan. Trots detta finns det uppfattningar bland pedagoger att barnen föds med ett fysiologiskt kön och att dessa pedagoger utgår ifrån att barnet känner tillhörighet till sitt fysiska kön. Dessutom anser flera pedagoger att barnen påverkas av sammhällets normer.

I vår forskningsstudie har vi undersökt om hur förskolläraren arbetat med jämställdhet med barnen i olika leksituationer. Utifrån våra forskningsfrågor, På vilket sätt framträder jämställdhetsarbetet i leksituationer i verbala interaktioner mellan förskollärare och barn. På vilket sätt förhåller sig förskollärare till normer rörande könsroller, i leken. För att besvara dessa forskningsfrågor har vi använt oss av kvalitativ ansats och samlat in data genom skriftliga observationer. Vi har genomfört vår forskning på en förskola med två deltagande förskollärare i en barngrupp på 14 barn, var av tio var flickor och fyra pojkar. Observationerna skedde både inomhus och utomhus. Vi såg i observationerna att förskollärarna arbetade med allas likavärde och jämlikhet och var inte alltid medvetna om när de arbetade med jämställdhet i alla situationer. Det som vi har kommit fram till i resultatet har varit att vi har kunnat se skillnad i hur förskollärarna har interagerat utifrån de olika observationerna med barnen. Lekarna som bestämdes av förskollärarna var könsneutrala och utmanade inte barnen i de stereotypa könsrollerna. Förskollärarna vad noga med att benämna barnen med deras namn och ge ungefär lika mycket talutrymmet för båda könen.

Studiens syfte har varit att titta på pedagogens bemötande av barn i förskolan ur ett genusperspektiv vilket innebär att ta reda på om, när och hur skillnader görs utifrån barnets kön. Den teoretiska ansatsen har även haft det socialkonstruktivistiska perspektivet som grund där fokus ligger på att människor i samspel med varandra konstruerar samhället och innebörden av begrepp såsom könsroller, genus, femininitet och maskulinitet. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats där både observationer och intervjuer har använts och våra forskningsfrågor har varit: På vilka sätt syns det skillnader i pedagogens bemötande av flickor och pojkar? Hur erbjuder samt uppmuntrar pedagogerna barnen olika utifrån förutbestämda könsmönster? Tyder pedagogers utsagor kring sitt bemötande av flickor och pojkar på medvetenhet? Resultatet från observationerna påvisade att pedagogerna bemötte flickor och pojkar på olika sätt främst när det kommer till tonläge, kroppsspråk, samtalets innehåll, att ställa olika krav samt genom att tillskriva barn könsroller. Resultatet från intervjuerna synliggjorde att pedagogerna till stor del var medvetna om begreppet genus samt om sitt individanpassade agerande men att där fanns en viss omedvetenhet kring sitt agerande utifrån ett genusperspektiv. För att få svar på syftet med studien utfördes först observationerna av verksamma pedagoger och därefter intervjuer för att synliggöra pedagogernas reflektion kring sitt agerande.

Den här studien var en del av projektet ”Är jag normal?”, drivet av design- och forskningsinstitutet RISE Interactive. Syftet med deras projekt är att genom att webbplattform skapa en mer representativ visualisering av det kvinnliga könsorganet. Den här studiens syfte var att genom en målgruppsundersökning inriktad mot kvinnor undersöka vilka känslor kvinnor har för sina underliv, vilka de vanligaste missuppfattningarna kring underlivet är och hur de känslorna och missuppfattningarna påverkar kvinnor i olika aspekter av livet. Studien ämnade att bidra till projektet genom att skapa ett underlag för vilken typ av information webbplattformen kan ha för att visa en mer verklighetstrogen bild av det kvinnliga könsorganet och därmed motverka missuppfattningar. För att få information om målgruppen intervjuades en gynekolog och en barnmorska. Data från målgruppen samlades därefter in via en enkätundersökning. Deltagarna var 146 kvinnor i åldern 17-66 år (M= 27.3, SD = 8). Resultatet visade att kvinnor hyser många olika starka känslor för underlivet, både positiva och negativa. Många missuppfattningar identifierades, främst kring underlivets utseende. Både känslor och missuppfattningar har en stor påverkan på psykologiska, sociala och biologiska aspekter av kvinnors liv, särskilt vad gäller psykiskt välmående och interaktionen med en partner i sexuella sammanhang. Studien visar att ”Är jag normal?” är ett projekt med ett både viktigt och nödvändigt syfte. / ”Är jag normal?”