Syftet med denna studie är att undersöka hur tjejer på gymnasiet upplever könsnormativa förväntningar gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval. Vidare vill vi undersöka om och hur dessa upplevelser är förbundna och relaterar till varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ intervjumetodik där vi har intervjuat sex tjejer som går tredje året på gymnasiet i ett studieförberedande program. Vi har även valt att presentera relevant forskning och litteratur inom ämnet. I studien fann vi att tjejerna inte upplevde de könsnormativa förväntningarna gällande både skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval som ett krav utan tjejerna valde att följa dessa förväntningar på grund av de medföljande förmånerna. Tjejerna upplevde även att de könsnormativa förväntningarna skapade en samhörighetskänsla bland tjejer. Upplevelser gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval är förbundna genom att det finns könsnormativa förväntningar för båda som tjejerna följer. Förväntningarna gällande båda relaterar till varandra på så sätt att de är förknippade med femininitet och den kvinnliga rollen. / The purpose with this studie is to examine how girls in high school perceive gender related expectations of beauty ideals and gender related expectations regarding choice of education and occupation. Furtheron we want to study if and how these expectations are connected and associated with each other. To answer the purpose of the study we have implemented a qualitative method of interviewing where we have interviewed six girls in their third year on a study preparatory program in high school. We have also chosen to present relevant research and litterature on the subject. I the study we found that the girls did not perceive the gender related expectations regarding both beauty ideals and for choice of education and occupation as demands. The girls chose to follow these expectations because of the benefits they generate. The girls also perceieved that the gender related expectations create a sense of belonging among girls. Perceptions regarding both beauty ideals and educational and occupational choice are connected by both implying gender related expectations which the girls follow. The expectations considering both relate to each other by being connected with femininity and the female role.

Denna studies övergripande syfte är att studera hur personer som härbärgerar flyktingar  ser på relationen mellan individers handlingar och hela samhällets ansvar för  flyktingarna. För att uppnå syftet studeras tre mer konkreta frågeställningar; hur  människor som härbärgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror  att andra människor i samhället ser på deras engagemang och vad de själva tycker om  människor som inte är engagerade i detta.  Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Jürgen Habermas arbete för att  begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sätta in dessa i en förståelse hur informanterna  ser på sig själva i relation till samhället används också Georg Simmels teoretiska tankar  om samhället utifrån hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av människor  och församhälleligande (vergesellschaftung).  Som metod för att samla in studiens källmaterial används en tematiskt öppen intervju.  Kodning och analys genomförs med så kallad databaserad kodning, som sedan med  hjälp av identifierbara underteman (antingen förbestämda eller skapade av  informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara på  studiens frågor. Resultatet av studien visar att legitimeringen har två delar. En är att de bistår med akuta  åtgärder som exempelvis tak över huvudet för människor i nöd, den andra är att de vill  ändra "systemet" på längre sikt.  När det gäller den andra frågan, menar informanterna  att de i många fall beskrivs som hjältar av andra. Den sista frågan kan delas upp i två  delar. En del som gäller myndigheter, där informanterna har svårt att förstå hur de som  arbetar med dessa frågor kan rättfärdiga/legitimera sina handlingar. Samtidigt tror de  också att det går att förändra dem, genom att hjälpa dessa att tänka kritiskt. När det  gäller den andra delen, andra i samhället, är de övertygade om att fler i samhället skulle  bli aktiva om de faktiskt blev tillfrågade.

Denna uppsats utgår från tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskänslor, dessa är ”utan närrelation”, ”otillräckliga vänskapsband”, ”avvikande” och ”alienerad”. De två faktorerna ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet är att utifrån dessa faktorer förklara hur känslor av ensamhet kan uppstå i samhället. Förhoppningen är att detta ska leda till kunskap som är användbar inom det sociala arbetet. Uppsatsen är litteraturbaserad och tillvägagångssättet utgörs av en begreppsanalys. Uppkomsten av ensamhet har utifrån faktorerna analyserats med hjälp av vetenskapliga rapporter och texter. Analysen visade att ensamhetskänslor på grund av ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” kan förklaras av separeringen av hushåll och företag vilket leder till en försvagning av gemenskap familjemedlemmar emellan. Ytterligare förklaringar är distanserade kontakter och en blaserad attityd i samhället. Känslan av att inte passa in och att vara missförstådd i ett samhälle med mycket press och många val är förklaringar till uppkomsten av ensamhetskänslor utifrån den andra faktorn, ”avvikande”. Förklaringarna till ”alienerad” som en faktor till ensamhetskänslor är ytlig gemenskap på arbetsplatsen, organisationsförändringar samt en osäkerhet på både arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Vidare är känslan av meningslöshet ett grundläggande problem i det moderna sociala livet. Slutligen är kunskap om ensamhet användbar för socialarbetare då det möjliggör ett bättre bemötande och bättre insatser.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ”taket” för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children’s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier. Serien innehåller två öppet homosexuella karaktärer och bearbetas som en populärkulturell text med semiotiska och diskursanalytiska metoder. Syftet att generera förståelse för bilders roll i konstruktionen av genus, genom att synliggöra omförhandlingar av superhjältegenrens heteronormativa och traditionella konventioner. Allt som exkluderas från heteronormen betraktas som avvikande och benämns i undersökningen som normbrott. Brottet görs när det homosociala övergår till det homosexuella. En hjälte behöver dock inte uppfattas som heterosexuell för att utföra hjältedåd. Superhjälteserier speglar den verkliga världen, och normbrott behöver normaliseras för att ge utrymme åt nya genusroller.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

Adoption är ett av många sätt att bilda familj på, dock är det inte så vanligt i vårt samhälle. Då adoption inte är vanligt förekommande finns det inte heller mycket kunskap kring adoptionsprocessen därför har vårt syfte varit att undersöka vilka emotioner som uppkommer i adoptionsprocessen och hur dessa bearbetas både inom individen och i en gemenskap. Vårt syfte var att undersöka hur paren och den enskilda individen hanterar emotionerna som uppkommer i adoptionsprocessen men även hur normerna påverkar synen på adoptivföräldrar. Därefter ville vi även se hur den enskilda individen kunde genomgå denna process och om föräldragruppen hade någon betydelse. För att ta reda på detta utförde vi fyra solidariska intervjuer med fyra olika par som ingick i samma föräldragrupp. Materialet analyserades utifrån tre teoretiska utgångspunkter, normer enligt M. Foucualt, T. Scheffs begrepp skam och stolthet samt S. Freuds försvarsmekanismer. Med hjälp av dessa teorier kom vi fram till att adoption som familjebildning ses som normbrytande då dessa föräldrar väljer att inte skaffa biologiska barn, vårt resultat visade även att föräldrarna använde sig av försvarsmekanismer för att försvara sig mot ångest och depressiva känslor i olika delar av adoptionsprocessen samt att föräldragruppen hade en stor betydelse. / Adoption is one of many ways to start a family on, however, it’s not so common in our society. When adoption is not usual, there is not much knowledge about the adoption process, therefore our aim was to explore the emotions that arise in the adoption process and how they are processed in both the individual and in the affinity. Our aim was to examine how the pairs and the individual dealing with emotions that arise in the adoption process, but also how the norms affect the view of adoptive parents. Then we wanted to see how the individual could go through the adoption process and if the parent group was important. We have performed four interviews with four couples that was part of the same parent group. The materials were analyzed according to three theoretical points, norms according to M. Foucault, T. Scheffs concept of shame and pride and S. Freuds defense mechanisms. By using these theories we concluded that adoption as a family formation is seen as norm-breaking, when the parents choose not to have biological children, our results also showed that parents used the defense to defend against anxiety and depressive feelings in different parts of the adoption process and that the parents' group had a significant impact.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet är antagandet om att det enda rätta och normala är att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen är en ledande och övergripande norm i vårt samhälle. I skolan kan svårigheter uppstå för de elever som på något sätt avviker från heteronormen. Svenska lärarutbildningar berör ämnet sex och samlevnad i mycket begränsad utsträckning vilket kan medföra att lärare inte har den kunskap som krävs för att undervisa i ämnet. Syftet med studien var att undersöka hur niondeklassare uppfattar att heteronormen behandlas i sex- och samlevnadsundervisningen. För att ta reda på elevernas egna uppfattningar och åsikter kring undervisningen konstruerades en enkät som besvarades utav 194 elever i årskurs nio vid fyra olika grundskolor i Skåne. Resultatet visar att de elever som har fått vara delaktiga i upplägget av sex- och samlevnadsundervisningen i större utsträckning har lärt sig något nytt/betydande och fått mer information om deras rättigheter och skyldigheter rörande sexualitet. Det framkommer även att undervisningen har ett patogent och preventivt fokus och lägger mycket vikt vid könssjukdomar och preventivmedel. Fokus ligger till stor del på sex, och samlevnadsdelen hamnar i skymundan. Eleverna uttrycker i egna ord att lärarna verkar tycka att ämnet är genant och att undervisningen fokuserar på saker som eleverna redan vet. De uttrycker även att de skulle vilja ha mer undervisning om sexuella läggningar. Slutsatser som kan dras av studien är att det finns en antydan till att skolans sex- och samlevnadsundervisning är heteronormativ och utgår i hög grad från det heterosexuella samhället. Ofta berörs andra sexuella läggningar än heterosexuell som problemfrågor. / Our study is about heteronormativity in the elementary schools sex education. Heteronormativity is the assumption that the only right and normal way to be is heterosexual. Norms exists everywhere across cultures and groups. Heteronormativity is a leading and global norm in our society. Problems can arise for those students who in any way deviate from the heterosexual norm. Teacher education in Sweden involve sex and social life in a very limited extent. This may mean that teachers do not have the skills that are necessary to teach the subject. The aim of our study was to investigate how ninth graders perceive that heteronormativity is treated in the sex education. To find out the students' own perceptions and opinions about teaching, a questionnaire was constructed that was answered out of 194 students in ninth grade at four different elementary schools in Skåne. The results showed that students who had been involved in the arrangement of sex education to a greater extent have learned something new / substantial and have learned more about their rights and obligations relating to sexuality. It also reveals that the education has a pathogenic and preventive focus, and puts much emphasis on sexually transmitted diseases and contraceptives. The focus is largely on sex, the part about relationships and social life remain in the background. The students express in their own words that the teachers seem to think the topic is embarrassing and that teaching is focused on things that students already know. They also express their wish for more education about sexual orientations. Conclusions that can be drawn from this study suggest that the school's sex education is heteronormative and assumes much of the heterosexual community. Furthermore it often involves other sexual orientations as problem areas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".

<p>Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.</p>

<p>D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion.</p><p>Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet.</p><p>I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring.</p>