I detta examensarbete har jag granskat två läromedel ur ett genusperspektiv. Båda böckerna, A Piece of Cake 2 och Allez hop 8, riktar sig till elever som läser engelska och franska i grundskolans senare år. Frågan jag ställt mig är hur dessa båda böcker, i sin utformning, lyckas leva upp till de krav som styrdokumenten ställer på jämställdhet mellan män och kvinnor samt vilken som bäst lever upp till dessa krav. Resultaten av min undersökning visar att båda läroböckerna till väldigt stor del är fast i en traditionell utformning där genusvariationer i yrke, fritid, hur man beskrivs samt familjemönster begränsas till förmån för en manlig norm. Böckerna reproducerar uppfattningen om att män och kvinnor lever i olika sfärer vilket förmedlar en bild av att män och kvinnor tillskrivs olika värde i en samhällshierarki där kvinnan inte har samma möjligheter som mannen. Jag har även kommit fram till Allez hop är den bok där texter och bilder är mest nyanserade, som på ett bättre sätt luckrar upp de traditionella könsmönster som råder idag och som, med vissa delar av sitt innehåll, har stora möjligheter att skapa diskussion i språkklassen. Detta konstaterande väger dock inte upp mot det faktum att ovan nämnda läroböcker på intet sätt lever upp till kraven styrdokumenten ställer på jämställda läroböcker. / This study examines two text books from a gender perspective. Both books, A Piece of Cake 2 and Allez hop 8, address students who study English and French in secondary school. The focus is on the degree to which these books meet the curricular demands of promoting equality between men and women. My findings show that both text books to a great extent are trapped in a traditional pattern where gender variations in areas such as occupations, interests and attributes are reduced and the male norm is privileged. The books also, to some extent, reproduce the image of the male and the female spheres, thus conveying and perpetuating the message that men and women are valued differently in a social hierarchy where women lack the same opportunities as men. I have also reached the conclusion that Allez hop is the only book that contributes with gender varied texts and images that in some sense can reverse the traditional gender patterns of today and instead create a discussion in class. This last statement, however, does not make up for the fact that neither of these two course books meet the requirements of gender equality as stipulated in the national curriculum.

Abstract Title: Correlation between the levels of education and conformity to traditional masculine norms Authors: Larsson, M., & Ljungqvist, D. (2008) Objective: This study is an attempt to explain correlations between the levels of education and conformity to traditional masculine norms. It is mainly based on the social construction of gender. Background: A high level of education is associated with a healthy living, and a high conformity to traditional masculine norms associated with harmful health behaviours. The background also presents different views of masculinity, the construction of gender and the construction of norms. It also reflects about the recruitment to higher education. Methods: A questionnaire with three diffrent variables: level of education, number of years working after last graduation and a total score of the 22-item Conformity to Masculine Norms Inventory, CMNI, which measures eleven different norms. 51 questionnaires from one particular arena were filled in for this study. The participants were all male and could be divided into three groups, by level of education. Results: The findings indicate that the average CMNI-score tends to decline with a higher level of education. It also indicates that, even if there is a difference in the average CMNI-score between the groups, it tends to correlate over time. Discussion: The present study proposes in the discussion that the social background is linked with the level of education, and goes on with theories of the creation of norms early in life. Furthermore, it focuses on the social environment of the workplace and its influence on the men working there.

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen. Det är under en viss tidsperiod i livet som pressen från omgivningen på att ha barn är som starkast. Personer som väljer att inte ha barn blir positionerade som avvikande i samhället samtidigt som deras avvikande position osynliggörs då de inte tas på allvar och anses av omgivningen vara öppna för övertalningsförsök. Nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män har inte kunnat urskiljas efter analys av studiens intervjumaterial.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ”tillbakadragenhet” väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning. Den föreställningen om henne går hand i hand med den postkoloniala diskurs vi påverkas så mycket av.

The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Göran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present. Moreover, the results reflect an overall heteronormativity and that ethnicity and culture play a role in how girls relate to the topic.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka hinder och motsättningar som rådgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenära inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenära inkubatorer. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjälp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rådgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsättningar i forskningskommersialiseringsprocessen är skillnader i språkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare är svårorganiserad och tidskrävande. / This essay seeks to examine which obstacles and oppositions business coaches and researchersexperience in the research commercialization process in university business incubators. This studyshould be seen as a pre-study with the intention of contributing to later on building a newinnovation process model for university business incubators. Essay questions have been examinedfrom the perspective of innovation technology and are linked to theories about incubators,innovation processes and academic entrepreneurship. The result is that there is a number of culturalclashes that brings along a risk for misunderstandings between business coaches and researchers.Other obstacles and oppositions in the research commercialization process is differences inlinguistic use, the multiple roles of the researcher, interpretation of working pace and also that thematching between researcher and entrepreneur is time-consuming and hard to organize.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande. I kränkningsdiskursen gav eleverna uttryck för att bakomliggande orsaker att inte delta bottnar i en rädsla för att andra ska se deras ”rätta” jag och betrakta dem som avvikande. I simhallens avklädda miljö kan eleverna inte skydda jaget utan tvingas relatera sig till rådande normer och kroppsideal. För att inte riskera att bli kränkt och för att behålla en positiv självkänsla väljer elever därför att inte delta.

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power. An intersectional awareness help them to see how the mechanisms of inclusion and exclusion works. The participants are also aware of the difficult task to create rooms free from all kinds of hierarchies. A strategy for some of the participants is thus to exclude some people in order to include others; often more underprivilegied groups of people. The intersections of power are complex though and cross into each other. As an outcome of this complexity it can sometimes be questioned how lines between inclusion and exlusion are drawn as people tend to fall in between categories.