The purpose of this study is to explore how young girls have been portraited in children's literature in the last 40 years. Find out how young girls are portrayed in literature for children. The reason for the focus is that we as humans are constantly influenced and shaped by external factors and by the norms that are presented, among other things, in different types of media (Abercrombie 2006:22-24). The curriculum states that the school should help students to develop their identity and give the students techniques to think critically (Skolverket 2011:12). Thus, the purpose is to find out how to work norm critical based on different types of popular children's literature. Astrid Lindgren's Madicken (1976), Pija Lindenbaum’s Gittan and the Greyhounds (2000) and Per Gustavsson's Princesses Waking At Night (2009) will be analyzed to complete the study. The different texts will be analyzed from a discourse analytical perspective and from a socio-cultural perspective. To narrow the study, three keywords will have a little more significance: gender, norms, characters and children´s books. In order for the study to not be too large, the analysis will be based on three books from different decades: The 70’s, 00’s and 10’s. The analysis will thus be from a historical contemporary perspective to pay attention to how the development of the portrayal of girls has developed by comparing the ideals that are contemporary with the books. To sum up the results, we both influence and are influenced by literature. The literature and concepts used are developing and changing in line with society's norms and values. It also turns out that the more modern the literature is, the more questioning of the prevailing gender standards it becomes. / Syftet med den här studien är att utforska hur unga tjejer har framställts i barnlitteratur under den senaste 40 åren. Anledningen till den inriktningen är att vi som människor ständigt påverkas och formas av yttre faktorer och av de normer som framställs i bland annat olika typer av media (Abercrombie 2006:22–24). I läroplanen står det att skolan ska hjälpa eleverna att utveckla sin identitet och ge eleverna tekniker för att tänka kritiskt (Skolverket 2011:12). Syftet är alltså att ta reda på hur man kan arbeta normkritiskt i undervisningen med hjälp av olika typer av populär barnlitteratur. För att genomföra studien har ett urval av litteratur skett, där Astrid Lindgrens Madicken (1976), Pija Lindenbaums Gittan och gråvargarna (2000) samt Per Gustavssons När prinsessor vaknar om natten (2009) har analyserats. De olika texterna analyserades utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv samt ur ett sociokulturellt perspektiv. För att begränsa studien har tre nyckelord haft lite större betydelse och de nyckelorden är: genus, normer och karaktärer. För att arbetet inte ska bli för stort har analysen utgått från tre böcker från olika årtionden: 1970- talet, 2000-talet och från 2010-talet. Analysen har alltså skett ur ett historiskt perspektiv för att urskilja hur flickor framställts genom tiderna samt hur utvecklingen har sett ut Resultatet av undersökningen visar att det finns många tecken som tyder på att vi både påverkas av och kan påverka litteraturen. Det är tydligt att litteraturen och de begrepp som används utvecklas och förändras i takt med samhällets normer och värderingar.

Våld i parrelationer är ett omfattande problem som kan drabba alla kvinnor oavsett ålder. Enligt Brottsförebyggande rådet framgår det att nästan var femte person i åldern 16 -24 år har blivit utsatt för våld i parrelationer av en nuvarande eller före detta partner, där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Studien har till syfte att undersöka skolkuratorers arbete att uppmärksamma och stödja unga tjejer som blivit utsatt för våld i parrelationer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem stycken skolkuratorer som arbetar på gymnasiet i en större stad i Sverige har intervjuats. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar på olika sätt för att uppmärksamma våldet, ett exempel var att de ställde frågor vid misstanke att en tjej blivit utsatt för våld. De framgår även i resultatet att de arbetar förebyggande med gymnasieelever på skolor kring ämnet våld. / <p>2019-01-17</p>

I föreliggande studie behandlas vilka dolda normer och strukturer som genomsyrar förskolans kontext och hur dessa påverkar förskollärares professionsanspråk. Syftet är att ur ett kritiskt perspektiv belysa hur diskurser som präglar en kvinnodominerad verksamhet inverkar på förskollärares handlingsutrymme när det gäller att hävda sin kompetens och på så vis bidra till att yrkets status höjs. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk samhällsteori och feministisk poststrukturalism. Med en kritisk ansats har vi försökt hitta alternativa sätt att förstå och konstruera verkligheten. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare på olika förskolor i södra Sverige. I resultatet synliggörs hur intervjupersonerna förhåller sig till och positionerar sig utifrån sitt upplevda handlingsutrymme. De aspekter som kan förklara varför förskollärare inte tycks ha någon ambition att positionera sig som högskoleutbildade experter på barns lärande är kvinnokontextens begränsande normer, samhällets syn på yrket som främst omsorgsrelaterat samt den kollegiala lojaliteten.

Abstract The background to this essay has been curiosity and interest from my side regarding equality care is conducted in health care. The purpose was to study how care addresses people of different ethnicity in terms of psychosocial support and what interpretations are made about the care of the psychosocial support of foreigners. The aim was also to see how care can create the conditions for a good response to equal treatment. The study is qualitative in which five professionals who have the interview as tools have been interviewed. The informants have different undergraduate education but common to them is that they all treat mental ill health with the help of the conversation. I have leaned against previous research that includes the concepts of mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication and knowledge. With the help of previous research and theoretical starting points, the empirical material has been analyzed. The result showed that health care considers the language to be the biggest cultural difference and the biggest challenge in terms of the encounter with people suffering from some form of mental illness. Shades of their thoughts and feelings are difficult to express when not speaking the same language. The informants also consider that knowledge about other cultures, norms and values is too small and that more is required. In order to get such equal treatment as possible, we need to be able to meet people from other cultures where they are in their norms and values regarding mental health. One must also be able to provide care from an intercultural perspective, which means that as a therapist, one has to be aware of the specific conditions that exist in the meeting with those seeking care. Key words: mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication, knowledge, standards.

Möjligheterna till en jämlik delaktighet för studenter på högskola och universitet beror på hur deninstitutionella kontexten hanterar medicinska diagnoser och kompenserar för en annars oåtkomligutbildning. Så kan man förstå en av de artiklar som denna uppsats bygger på. Uppsatsen undersöker vilkastödmöjligheter och sociala utmaningar studenter med diagnos kan möta i universitet och högskolorsnormativa studiekontext. Detta undersöks med hjälp av tidigare forskning rörande social skiktning ochfunktionsnedsättning samt semistrukturerade intervjuer som utfördes enskilt med tre respondenter. Iresultatet berättar respondenterna om sina upplevelser av vilka stödmöjligheter och sociala utmaningarstudenter med funktionsnedsättning och normbrytande funktionalitet kan möta i denna normativastudiekontext. Analysen görs utifrån Erving Goffmans (2011) teorier om stigma och hur det påverkar individoch omgivning. Resultatet visar att många studenter som har rätt till pedagogiskt stöd undviker att sökastödet så länge de kan trots stora problem för att de vill klara studierna utan hjälp ”som alla andra” och på såsätt minimera risken att stigmatiseras. Slutligen diskuterades resultaten och hur stigmatiseringen kanupphöra samt kunskap bli tillgänglig för alla. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Problem och syfte Det har länge debatterats om människors jämlikhet. Kampen för alla människors lika värde har därefter tagits vid av många olika aktörer i samhället. Sådan kommunikation får dock också bemöta kritik och därför är syftet med den här studien att undersöka reklambyrån Forsman och Bodenfors arbete med normbrytande kommunikation och kritik riktad mot det. Metod och material Studien kombinerar tre olika metoder, kvalitativ e-postintervju, kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ innehållsanalys, där två normbrytande reklamkampanjer ligger till grund. Huvudresultat Resultatet visar att ett arbete med normbrytande kommunikation kan användas som en strategi för att få genomslag. Reklambyrån är medveten om dess inflytande och försöker ta ansvar för den påverkanskraft de har på samhällets normer och värderingar även om det också konstateras svårt att göra alla till lags. Bland de positiva och negativa åsikterna visar resultatet en jämn fördelning. Huruvida reklamkampanjerna bryter mot normer eller inte, vad meningen bakom dem är och vad de genererar, exempelvis kvinnoförtryck eller inkludering, är alla exempel på återkommande teman bland åsikterna.

Det moderna västerländska samhället präglas av materialism där människor konsumerar mer än vad de egentligen är i behov utav. Kläder produceras och konsumeras i allt högre takt och i allt större omfattning, vilket bland annat leder till överexploatering av naturresurser och förorenade miljöer. Kläder är dessutom nära sammanknutet med identitet och social tillhörighet, där normer har format samhällets konsumtionskultur. Klädkonsumtionen behöver minska och tillverkningsprocessen behöver ske på ett mer hållbart sätt. Att som konsument välja hållbara material, miljömärkta kläder eller köpa begagnat bidrar till en mer hållbar klädkonsumtion. Men hur förhåller sig egentligen unga vuxna till hållbar klädkonsumtion? Denna studie fokuserar på unga vuxna och klädkonsumtion. Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas attityder till hållbar klädkonsumtion, och om genus har någon betydelse. Studien syftade även till att undersöka vad som krävs för att unga vuxna ska konsumera kläder på ett mer hållbart sätt. För att möjliggöra detta användes enkätundersökning som metod, där totalt 74 elever i tre olika gymnasieklasser deltog i undersökningen. Resultatet visar att unga vuxna upplever miljömärkta kläder som dyra och tantiga. Utbudet av hållbara kläder är för litet och möter inte unga vuxnas efterfrågan. Genusaspekten visade sig ha en betydande roll då miljömärkta kläder förknippas med femininet. För att unga vuxna i större utsträckning ska konsumera kläder hållbart krävs ett annat utbud av hållbara kläder och fler attraktiva second hand butiker. Dessutom krävs det förändring av stereotypa normer kopplade till klädkonsumtion där klädföretag och media har en viktig roll.

Allt eftersom världen blir mer globaliserad anses det inte längre som en självklarhet att arbeta i ett och samma land under hela sitt arbetsliv. Sverige är inget undantag utan svenskar arbetar nu runt om i hela världen. Denna kvalitativa intervjustudie undersöker svenskars upplevelser av att arbeta i Japan, med fokus på arbetskultur och normer. Studiens teoretiska referensram beskriver vad svenskar anses behöva förhålla sig till på den japanska arbetsmarknaden. Här beskrivs Japans formella och informella arbetskultur för att visa hur de påverkar varandra samt hur de skiljer sig från den svenska arbetskulturen. Vidare beskrivs hur kvinnor och utlänningar bemöts på den japanska arbetsmarknaden och hur anpassning till främmande kulturer kan se ut. Studien grundar sig på nio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har erfarenheter av att arbeta i Japan under minst ett års tid. Intervjuerna analyseras tematiskt för att skapa en överskådlig bild av svenskarnas japanska arbetsliv. I resultatet återkopplas sedan empirin genom att beskriva svenskars syn på deras egen anställbarhet och möjligheter kring andra förmåner som ledighet samt anpassning till den japanska arbetskulturen och förhållningssätt till jämlikhetsaspekter. I studien framkommer att svenskar alltid ses som udda fåglar av sin omgivning på grund av att de som utlänningar skiljer sig från mängden. Detta leder till att deras språkliga kunskaper och hur väl de anpassar sig tillkulturen får betydelse i hur omgivningen förhåller sig till dem. Japans informella och mer hierarkiska kultur bidrar till svårigheter för svenskarna i deras anpassning till kulturen som skiljer sig från Sveriges mer informella arbetskultur. Vilket leder till att de ibland får gå emot sina egna värderingar för att passa in i omgivningen. Värderingar kring jämlikhet upplevdes svårare för svenskarna att avvika från och motstånd visar sig i samband med Japans traditionella könsroller. I dessa situationer märktes den svenska identiteten tydligt. Den övergripande slutsatsen är dock att svenskar fortfarande anpassar sig till den japanska kulturen i någon utsträckning. Studiens resultat indikerade även att svenskar rör sig inom en egen sub-dimension av den japanska arbetsmarknaden bortom den traditionella japanska. Studien avslutas med en diskussion kring frågor som uppkommit under studiens gång och som kan leda till vidare forskning.

<p>I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag. Och om subjektspositionerna är knutna till genuspositioner i böckerna, vilka sätt att vara flicka/kvinna och pojke/man framställs? Det är avgörande i undersökningen, mot bakgrund av Butlers teorier, för att förstå i vilken utsträckning och på vilka sätt uppfattningen om könen som heterokulturellt komplementära – en uppfattning som naturaliserar heterosexualitet som given sexuell identitet – framställs i bilderböckerna. Jag undersöker även vilken betydelse möjligheten att kunna göra olika läsningar av bilderböcker har för läsarens konstruktion av mening och innebörd i dem. Därtill avslutar jag uppsatsen med att diskutera dels vilka konsekvenser ett heteronormativt utbud i bilderböcker i förskolan kan få för barns skapande av identitet samt av uppfattningar om såväl hur flickor och pojkar kan vara som om normalitet i fråga om sexuell identitet, dels hur utbudet kan utgöra grund för diskriminering av regnbågsbarn.</p>

<p>Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.</p>