No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnliga följare i åldern 19–24 år förhåller sig till kända influencers sociala medier inom mode, skönhet och livsstil.

Syftet med denna studie var att studera hur barns fria lek inomhus konstruerar maskulinitet och femininitet, vilka normer i relation till maskulinitet och femininitet som konstrueras och hur dessa framkommer i leken. Studien är av en kvalitativ karaktär och studiens teoretiska perspektiv grundar sig i det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorier om maskulinitet och femininitet. Studien är byggd på en blandning av deltagande och icke deltagande observation som metod med fältanteckningar som verktyg och hjälpmedel. Studiens resultat visar att barnen i sina egenvalda lekar konstruerar maskulinitet och femininitet utifrån könsstereotypiska normer. Resultatet tyder också på att normer konstrueras och synliggörs genom både handlingar och ett verbalt språk.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Läroböcker innehar idag en central roll i skolans undervisning. Vi menar att det därför är synnerligen viktigt att dessa granskas så att vi får kännedom om vilka normer och värderingar som förmedlas, samt hur de förhåller sig till det som skolans värdegrund förespråkar. Syftet med denna studie är således att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka vilka ideal och normer som går att urskilja i läroböcker riktade till gymnasieämnet idrott och hälsa. Det är sedan utifrån normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus och funktionsförmåga som vi ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka normer avseende kön/genus, sexualitet, funktionsförmåga, etnicitet kommer till uttryck i läroböckerna?, samt Vad karakteriserar de olika normerna ur ett intersektionellt perspektiv? Metod Metodvalet för studien är en diskursanalys och det empiriska underlaget utgörs av två läroböcker publicerade för gymnasieämnet idrott och hälsa. Det praktiska genomförandet av analysen är uppdelat i två delar. I den första delen av analysen, diskursanalysen, detaljlästes materialet utifrån följande frågeställningar: Vad talas det om, hur talas det om detta, vad framställs som sanning, vilka subjektspositioner framträder samt vad utesluts genom detta tal? I den andra delen av analysen bildades gemensamma teman utifrån svaren som frågeställningarna genererat för att lyfta fram studiens intersektionella perspektiv. Resultat Normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus, funktionsförmåga kom till uttryck i båda böckerna, dock i olika stor omfattning. Underliggande är att mannen är norm samt att fysiologiska såväl som sociokulturella skillnader mellan könen genomgående går att urskilja. Transpersoner är helt frånvarande och heterosexualitet framstår som norm. Vad det gäller funktionsförmåga premieras en hög sådan och frånvaron av personer med funktionshinder var påtagligt märkbar. Läroböckerna kan inte heller sägas representera den kulturella mångfalden som finns i det svenska samhället idag. Slutsats De analyserade läroböckerna står inte helt i samklang med det som uttrycks i skolans värdegrund. Även om innehållet i läroböckerna inte uttryckligen innehåller kränkande skildringar så exkluderas individer i texterna genom att de osynliggörs eller särbehandlas då de framställs som avvikande. / Abstract Aim Textbooks today have a central role in the school's teaching, we believe that it is therefore extremely important that these are examined so that we get to know what norms and values are conveyed, and how they relate to what is advocated in the school's core values. The aim of this study is therefore to investigate, from an intersectional perspective, which ideals and norms can be distinguished in textbooks aimed at the upper secondary school subject Physical education and health. It is then based on norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability that we intend to answer the following questions: What norms regarding ethnicity, sex/gender, sexuality, functional ability, are expressed in the textbooks?, and What are the different norms characterized by out of an intersectional perspective? Method The method selection for the study is a discourse analysis and the empirical material consists of two textbooks published for the upper secondary school subject Physical education and health. The practical execution of the analysis is divided into two parts. In the first part of the analysis, the discourse analysis, the material was detail read out of the following questions: What is talked about, how is it talked about, what is presented as truth, which subject positions appear and what is excluded by this speech? In the second part of the analysis, common themes were formed based on the answer that the questions generated to highlight the study’s intersectional perspective. Results Norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability were expressed in both books, though to varying degrees. Underlying is that the men are the norm and that physiological as well as socio-cultural differences between the sexes consistently can be distinguished. Transgender people are completely absent and heterosexuality appears to be the norm. As far as functional ability is concerned, a high function is favoured and the absence of people with disabilities were scientifically noticeable. The textbooks cannot either be said to represent the cultural diversity that exists in Swedish society today. Conclusions The analyzed textbooks do not completely coincide with what is expressed in the school’s core values. Although the content of the textbooks does not explicitly contain offensive descriptions, individuals are excluded from the texts by being invisible or disfavored as they are presented as deviant.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers olika uppfattningar om fostran i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fokus på fem pedagogers uppfattningar och erfarenheter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån de teoretiska begreppen normer, motstånd och normalitet. Resultatet visar att fostran sker under hela dagen i förskolan, enligt pedagogernas uttryck. En viktig del i arbetet med fostran är att ge barnen en grund att förhålla sig till så att de kan umgås i grupp och bli goda medmänniskor i samhället. Respekt för andra människor är ett särskilt viktigt värde som ska förmedlas till barnen. Pedagogernas förhållningssätt präglas av empati och sympati. Fostran ska enligt de flesta av pedagogerna ske i samarbete med hemmet. Varken pedagogerna eller hemmet har något större ansvar än den andra, enligt de flesta av pedagogerna. Några av pedagogerna uttrycker dock att föräldrarna har större delen av ansvaret. Enligt pedagogernas erfarenheter är det vanligaste sättet att fostra på genom att föra dialoger med barnen. Att ge förklaringar till varför barnen inte får göra specifika saker samt visa på alternativa sätt att göra istället ses som viktigt av alla pedagoger. En återkommande uttryckt svårighet med fostransuppdraget är för flera av pedagogerna att uppfattningen om fostran kan krocka med föräldrarnas uppfattning, och att olika regler gäller för barnen. En slutsats är att barnen ska ha respekt för andra människor och bli goda medmänniskor i samhället och att de ska kunna fungera i grupp. Framtiden är alltså en stor del i fostransuppdraget enligt våra intervjuade pedagoger, och det visar även tidigare forskning genom bland annat Airi Bigsten (2015) och Anna Rantala (2016).

Syftet med studien är att ta reda på om Sveriges största förlag inom barnlitteratur Bonnier Carlsen och ett av Sveriges mindre förlag Olika förlag skiljer sig ifråga om normer, genus och etnicitet i deras barnlitteratur. Vi tittar på hur flickor och pojkar framställs i böckerna, vilka normer som finns, om det finns med personer med annan etnicitet än skandinavisk etc. Vi har valt tre stycken böcker från vardera förlag med liknande handling och genre. De genrer vi valt är hästböcker, fotbollsböcker och skräckböcker. Böckerna vi fokuserar på är för åldrarna 6-9 år. Vi har analyserat böckerna enskilt för att sedan jämföra dem med varandra. I resultatet kan vi se att det skiljer sig en del förlagen emellan. Vi fick ett tydligt resultat att böckerna från Olika förlag har mycket fokus på frågor som rör genus, normer och etnicitet medan böckerna från Bonnier Carlsen inte har lika mycket fokus på det. Böckerna från Olika förlag har med fler karaktärer som har en annan etnicitet än skandinavisk samt att de böckerna var mer normbrytande.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras. De som bryter mot normen korrigeras av andra till normativt beteende. Det anses som enklast för barn att hålla sig inom normen, och därmed styrs barn till normativt beteende. Dock ses barn som starka när de är normöverskridande. Pedagogerna är osäkra över hur jämställdhetsarbete bäst bör bedrivas i den pedagogiska verksamheten, om olikheter skall lyftas fram eller neutraliseras. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The aim of this paper is to examine the actualities of Information Practicefor single women whose parentage has been made possible through assistedreproduction, which places these parents in a norm-breaking position.Study issues related to parents’ perceptions of information needs areinvestigated, as is the process of information retrieval and library usageas well as the obstacles and opportunities facing parents in search ofinformation related to their own family constellation. To this end, theoriesby Tom Wilson, Reijo Savolainen and Elfreda A. Chatman have been usedas a model of selection. Empirical data have been gathered from interviewswith eight single women, whose parentage has been made possible throughartificial insemination or IVF with sperm from an open or anonymousdonor. The analysis of empirical data has been performed through a processof sentence concentration from a phenomenological perspective, combinedwith sentence categorisation. The outcome demonstrates that parentalInformation Practice is not exclusively determined by experiences withinthe family, but is also related to social context and issues arising in relationto current legislation and societal norms regarding parenting and familyformation. Finally, it is evident that these parents’ special and norm-breaking position contributes towards their identifying with and activelyseeking out the support of people of similar family types, resulting in asocial network where the collective knowledge pool functions as a resourcein the process of information retrieval. / Program: Bibliotekarie

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall. Syftet med uppsatsen är således att identifiera och analysera argument i rättsfallrörande periodiseringsfrågor samt att se hur väl dessa argument stämmer överens med vadsom finns definierat i lagar och normer inom redovisningen. För att uppfylla syftet har studienutförts genom en rättsfallsgenomgång där olika parters argument har identifierats. Dessaargument har sedan kopplats ihop med referensramen där allmän teori samt lagar och normersom berör intäkter har presenterats.Den metod som använts i uppsatsen är av kvalitativ karaktär med ett tolkande och förståendesynsätt. Målet har varit att generera ny kunskap och både primär- och sekundärdata haranvänts för att bredda det teoretiska kapitlet.En analys av de olika argumenten har resulterat i slutsatser kring uppställda forskningsfrågor.Bland annat har det framkommit att realisationsprincipen är det argument som är styrande förutfallet i de undersökta rättsfallet. Förutom realisationsprincipen är god redovisningssed,bokföringsmässiga grunder samt matchningsprincipen vanligt förekommande argument ifrågor som berör periodiseringar. Även hänvisningar som inte kan kopplas till tydliga lagaroch redovisningsnormer, men som ändå använts som argument i rättsfallen, har identifieratsoch diskuteras. / Uppsatsnivå: D

Denna studie har för avsikt att studera romanen Hungerspelen, skriven av Suzanne Collins. Syftet är att undersöka hur karaktärerna Katniss och Peeta skildras ur ett feministiskt perspektiv där fokus ligger på att studera de båda karaktärernas genuskonstruktioner. Ett delsyfte för studien är även att undersöka vilka didaktiska implikationer ett arbete med denna roman kan leda till i undervisningen i en gymnasieklass. Den metod som använts i analysen är närläsning där fokus legat på att utifrån romanens innehåll analysera framställningen av Katniss och Peeta, främst utifrån delar av Nikolajevas motsatsschema över stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Analysen visar att de båda karaktärerna skildras som normbrytande men även att de bekräftar många av de stereotyper och normer som finns när det gäller kvinnligt och manligt beteende.