<p>Denna studie med titeln ”Boys will be boys - några exempel på hur kön konstrueras i en skola” är en kvalitativt inriktad studie där intervjuer och observationer har legat till grund för resultatet. Analysarbetet har skett utifrån olika teorier om hur kön konstrueras och befästs i samhället. Syftet med undersökningen var att se hur några lärare ser på kön och vilka konsekvenser detta får för verksamheten i skolan. Lärarna tyckte sig se skillnader mellan könen och dessa förklarades bero på både sociala faktorer och biologiska skillnader. Det visade sig också att lärarnas medvetenhet att uppmärksamma flickor lika mycket som pojkar inte alltid fungerade i praktiken. </p> / <p>This study ”Boys will be boys – a few examples of construction of gender in a school”, is a qualitatively focused study where the result has been based upon interviews and observations. In the study of analysis different theories of how gender is constructed and established in society, have been used. The purpose for my inquiry was to find out how a few teachers regarded gender and what the consequenses were on the work in school. The teachers thought they saw differences between the sexes and these were explained to be due to both social factors and biological differences. It also turned out that the teachers awareness of noticeing girls as much as boys did not always work in reality.</p>

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer. I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys. Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister. Innehållsanalysen visar att dessa aktörer använder prefixet cis- med olika innebörd och att ord med prefixet cis- är politiskt laddade. Korpusanalysen visar att prefixet cis- är ett produktivt förled som förekommer i olika sammansättningar och används i olika kontext. Ord med cis- som förled fyller en funktion för att kunna belysa normen i samhället och på så vis kan debatten nyanseras kring det som ses som självklara rättesnören. Det vill säga det binära könssystemet och patriarkala maktstrukturer. Vidare visar korpusanalysen att sammansättningar med prefixet cis- har blivit mer etablerade i tryckt press och att ordet cisperson är det mest frekvent förekommande av de undersökta orden i studien.

The subject of this study is gender norms in the preschool and children who oppose those norms. The aim is to investigate how the discourses are linked with the way in which preschool teachers and teaching assistants talk about children’s gender identity. This study is founded in feminist post-structuralist discourse analysis, which was a basis for the interpretation of the results. My research questions are: • How do educators express themselves concerning gender norms? • What do educators need to work with a gender critical agenda? • How do the educators describe their work concerning gender, gender norms and children who oppose those norms? • For educators who have experience with children who do not identify with the gender they was given at birth, how do educators describe their own treatment of said children, and how would they describe the treatment from the other members of the teaching team? The study consists of qualitative interviews with five educators who were asked questions relevant to: norms, gender, gender criticism and how they work with those topics. I found both positive and negative aspects of gender work in preschool. Generally norms are seen as something you have to adapt to. Sometimes there are collisions between the different approaches from younger and older educators gender work, and sometimes this collision takes place between educators and parents. I found that the educators I interviewed generally want to question the heteronorm, only they sometimes dont realise how affected they are by it themselves.

The aim of this study is to describe, from a didactic point of view, wether gender norms are challenged and sex equality is maintained when two teachers in grade one communicate with their pupils. This is based on the existing norms in our society which generates into certain expectations of how one should act depending on wether you are a girl or a boy. In addition to this, the lack of equality between women and men is a global question. The norms and conditions in society are reproduced, but can also be deconstructed in school (Martinsson and Reimers 2008, p. 8). Thererfore, this study proceeds from the following questions: In what ways is the teaching designed, within the frame of communication, in the perspective of gender and sex equality? How does the two teachers reflect upon that? How is the allowance to speak distributed among the pupils and does this differ wether it is a girl or a boy? How does the two teachers reflect upon that? Are certain speech acts more common respectively less common in the teachers’ communication with girls respectively boys? The investigation is based on observations and an interview, and the teachers’ speech acts towards the pupils are analysed. The theoretical frame of the investigation is founded on feminist theories, from a post-structuralist and a social construct perspective. Hence, theoretical constructs such as performativity (Butler 2006, p. 216) are of importance. The results of the investigation shows, in conclusion, that the two teachers are well aware of how to conduct their teaching in relation to gender and sex equality. This is shown both in their practice of teaching and in their reflections on the matter. Furthermore, the results of the investigation show that the teachers do not differ between girls and boys. However, both teachers show that they take the gender- and sex equality issues into thought, in order to achieve sex equality and counteract sterotypes for gender roles in the classroom.

Enligt skolverket (2015) ska skolan belysa vilka normer och värderingar som finns i vårt samhälle. Undervisning i sex och samlevnad ska ge kunskap om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, normer, samt om hur kroppen fungerar och ser ut. Skolan ska även motverka diskriminering och kränkande behandling. Med inspiration från ett hermeneutiskt perspektiv, är studien en kvalitativ studie med fyra djupintervjuer utförda på högstadielärare. Lärarna undervisar på olika skolor i västra Sverige. I studien har det skapats en förståelse för vilket perspektiv läraren har på sin undervisning samt om läraren undervisar i sex och samlevnad ur ett normkritiskt perspektiv med genus och hbtq (Homo-, Bi-, Trans- och queer) som utgångspunkt. Förståelsen har skapats genom intervjuer och analyser av dem. Intervjuguiden utgick ifrån tre frågeställningar som behandlar frågor om hur läraren beskriver sin undervisning i sex och samlevnad, vilka normer och värderingar läraren har samt hur läraren arbetar med frågor som rör genus och om olika sexualiteter. Utifrån lärarens utsagor har även en övergripande bild för lärarens perspektiv vad gäller frågorna skapats. Utifrån resultatet har även en djupare förståelse kring hur eleven och dess hälsa påverkas av vilken kunskap de får i skolan skapats. Studien utgår ifrån en normkritisk pedagogik som har i huvudsyfte att ifrågasätta och synliggöra de normer som finns i samhället (Bromseth &amp; Darj, 2014). I skolan skapas och formas normer för hur en individ ska bete sig och agera utifrån sitt biologiska kön (Nordenmark, 2011). Studien utgår även ifrån queerteorin (Berg &amp; Wickman, 2010) som ifrågasätter om heterosexualitet måste vara en norm, och varför resterande sexualiteter anses vara avvikande. Queerteorin utgår även ifrån att ifrågasätta hur den heterosexuella normen drabbar individer som identifieras med andra sexualiteter. Ett annat viktigt tema i studien är genus och hur det påverkar individen. Hirdman (1988) har myntat begreppet genussystem, som innebär att kvinnan har en lägre status än mannen. En sammanfattning av resultatet kan förklaras som oroväckande i relation till de riktlinjer som finns för vilken kunskap elever ska få. Sex och samlevnad är inget enskilt ämne vilket kan bidra till att läraren ibland bortprioriterar undervisning om det. De lärare som ingått i studien uppgav att det finns en saknad av riktlinjer för hur undervisningen i sex och samlevnad ska genomföras. Hur lärarna prioriterar undervisningen i sex och samlevnad varierar, men de är överens om att de själva får välja vad de anser är viktigast att ge kunskap om. Lärarna nämnde inte begreppen trans-, bisexualitet samt queerpersoner i sin undervisning, vilket kan leda till att eleverna inte vet vilka sexualiteter som finns och kanske själva kan känna sig utanför för att de inte identifierar sig som heterosexuella (Bromseth, 2014). Utifrån lärarnas utsagor kan vi även identifiera att elevernas möjlighet till kunskap varierar från skola till skola, beroende på vilken undervisning de har fått.

This research report follows a group of educators, project managers and scientists involved in a norm-critical project: Norm Creative Certification. The aim of this study is to examine the proposal for, and obstacles to, a norm-critical change that the group discusses in relation to the project and its educational context. The research report also examines whom are expected to make the norm-critical change. For gathering the empirical material the method participant observation is used. Further, the material has been analyzed inspired by Carol Bacchis policy analysis method What is the problem represented to be? Carol Bacchis method has worked indicative, since the material is more organic than a policy. The research report has been analyzed in the context of theories of intersectionality and Kevin Kumashiros theory about antioppressive pedagogy. The obstacles that the reference group refers to a norm-critical change is partly a threatening outside world and an internal feminist critic, the lack of action, a fake (internal) self-image and a fear of the discomfort and resistance that norm-critical change raises. The components that the group suggests for a positive development, is linked to the experience-based learning, an interested attitude of the practitioner, the relation to time and an understanding of conflict, power and domination. What also emerges is that the norm-critical change occurs in the individual, which is assumed not to have any experience of being outside the norm. A duality emerges overall as the group relates to two parallel ideas and pedagogical approaches. Partly the group relates to a "market" where assignments will be carried out and where it is stressed that action without understanding is a way to a norm-critical change. At the same time signed an opposite condition for a norm-critical change, where time, your own experience, understanding and self-reflexivity stands in the center. Here the focus is on longer processes, the individual and the learning processes.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?     Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.     Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt. Samspel och kommunikation är dock av stor betydelse för pedagogernas syn på etiska värden och normer samt hur barn lär dessa.    Speciella pedagogiska arbetsmetoder i barns lärande av etiska värden och normer förekom i två av förskolorna men användes inte alltid, de fanns dock med i deras förhållningssätt. I arbetet med barns lärande av etiska värden och normer delas läroplanen upp i mindre delar för att konkretiseras och göra barns lärande av värden och normer meningsfullt. Detta var den arbetsmetod alla var överens om.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund. Rollerna kan styras av olika faktorer och vi har valt att undersöka vad detta kan leda till för differenser utifrån professionella och sociala normer. Vår studie syftar till att belysa revisorer utifrån två perspektiv och beskriva förhållandet mellan dess två roller, som ekonomisk granskare samt som rådgivare, och studera deras agerande i varierande situationer för att få en uppfattning om det kan uppstå skiljaktigheter i handlingar och resonemang som kan förklaras med hjälp av normdifferenser. Den empiriska undersökningen har påvisat att det egentligen inte finns några större nämnvärda skiljaktigheter mellan rollerna som är över vårt medelvärde. För att ändå undersöka vårt resultat har vi använt de skiljaktigheter som påfunnits för att analysera vad de kan bero på. Vi fann att revisorn i rollen som granskare följer sina professionella normer i större utsträckning än i rollen rådgivare. I rollen som rådgivare tycks de sociala normer spela en viktigare roll än vad de gör i rollen som granskare. / An auditor can play a dual role as a reviewer and as an advisor. The primary auditor role is often seen as an external reviewer of their clients' businesses and providing a definitive assessment of the company. In addition, there is a second role when the auditor is engaged in the client´s business and provides additional services in the form of consulting regarding business accounting and bookkeeping. Independence, impartiality and trust is an important foundation of the profession and for the auditor´s function in society. The auditing firm's size is considered to have some impact on this foundation. An auditor's two roles can be described as a balancing act between its role as an advisory role with an emphasis that is the core of the auditor profession and its foundation. The roles can be controlled by different factors and we have chosen to investigate what this might lead to differences on the basis of professional and social norms. Our study aims to highlight auditors from two perspectives, and describe the relationship between its two roles, as reviewer and as an advisor, and study their behavior in various situations to get an idea if there might be differences in the actions and reasoning can be explained by using standardized differences The empirical study has shown that there really are no major significant differences between the roles that are over our established average. In order to nevertheless examine our results, we used the minor differences that were found to analyze what they can depend on. We found that the auditor in the role of reviewers follow their professional standards to a greater extent than in the role of advisor. The social norms seem to play a more important role as advisors than they do as a reviewer.

Gyms are populated by more and more people and there is an increased interest in wellness and health. However, there is a downside to the culture that people choose to step into. Exercise can go too far and take unhealthy directions. The purpose of this study is to examine how norms are created in the gym culture and how unhealthy behaviour is reproduced inside the walls of the gym. We have also done research about how a local gym identifies and handles deviant behaviour such as the use of doping and eating disorders. Methods used are qualitative interviews and participating observations. Our theoretical framework has consisted of social constructivist theories of Peter Berger and Howard S. Becker such as the socially constructed reality and deviant careers. Our results have shown that it’s difficult to draw a line between what is healthy and unhealthy. The gym atmosphere and it`s message, the gym visitors and how they relate to values, interact and confirm each other mutually. This creates the gym norm. The gym handles deviant behaviour by conversations with its visitors and by having close ties to medical care. Knowledge is the key to a healthy approach towards training and also to the identification of deviant behaviour.