I denna studie undersöks hur föreställningar kring normalitet kommer till uttryck och förhandlas i de vardagliga praktikerna i skolans tidigare år. I särskilt fokus är normer kring ålder, genus och sexualitet. Det empiriska materialet är skapat genom deltagande observation och intervjuer med elever och lärare i två klasser i två skolor (årskurs 2 och 3). I studien används poststrukturalistiska teorier för att belysa hur makt verkar i det vardagliga, både i att göra begriplighet och meningsfullhet men också att definiera avvikelser och normalisera utanförskap och underordning. Analysen visar hur elever och lärare iscensätter och ifrågasätter olika förväntningar på hur man ska vara och agera som barn, vuxna, elever, lärare, flicka, pojke, etcetera. Detta "görande" av normer kopplas i studien till skapandet av olika tillhörigheter, formella och informella miljöer, skillnader mellan lektioner och raster, klassrum och omklädningsrum eller mellan allvar och skratt. Studien visar att sådana växlingar ger utrymme för förhandlingar och utmaningar i vad som kan betraktas som osäkra ormråden eller gränsland. Genom att rikta fokus mot hur normer samverkar visar studien vidare att utmaningar och ifrågasättanden av normer kring genus och sexualitet riskerar att trivialiseras i relation till elevernas position som barn. Detta innebär att även om normerna verkar som gränser för det möjliga och önskvärda, kan man inte likställa utmaningar och överskridande av gränser med omvandling av normer. Studien hävdar således att pedagogiskt arbete som syftar till att problematisera hur normer upprepas och utmanas i skolan måste överväga tvetydigheter och osäkra som en del av att skapa hierarkiska ordningar. / This dissertation examines how normality is performed and challenged in everyday practices in the early years of compulsory school, focusing primarily on norms of age, gender and sexuality. The empirical material is created through participant observation and interviews with pupils and teachers in two classes in two schools (school year 2 and 3). The study uses poststructuralist theories to highlight how power works in the everyday and the familiar, both in making comprehensibility and meaningfulness but also in defining deviations and normalize exclusion and subordination. The analysis shows how pupils and teachers perform and question different expectations of how to be and act as children, adults, pupils, teachers, girl, boy, etcetera. It appears that this 'doing' of norms is linked to the creation of different belongings, formal and informal settings, differences between class periods and breaks, classrooms and locker rooms or seriousness and laughter. The study shows that these changes create space for negotiations and challenges in what can be understood as uncertain or border areas. By taking note of how norms interacts the study further shows that challenges and questioning of norms around gender and sexuality are at risk of being trivialized by the pupils' position as children. This means that even if norms appears as boundaries of the possible and desirable, one cannot equate the challenges and the crossing of boundaries and transformation of norms. The study thus argues that pedagogical work that problematize how norms are repeated and challenged in school must consider ambiguities and the uncertain as part of creating hierarchical orders.

This qualitative study aims to study how sexuality is constructed in web articles on the movie Fifty Shades of Grey. The study is based on a social constructivist perspective where language is seen as constitutive of reality. The study is based on a Foucauldian discourse analysis which is used in order to see what is excluded and included in the articles’ construction of normal sexuality. The result shows that there are similarities in how the web articles produce normal sexuality. Firstly, sexuality is constructed as partner violence, where men are depicted as superior to women and heterosexual sexuality depicted as normal, resulting in homosexual sexuality being constructed as abnormal. Secondly, sexual subject positions are used to enhance sexuality and to construct the woman as subordinate. Thirdly, media tends to produce an inaccurate picture of BDSM practitioners, resulting in a depiction of these practioners as being abnormal. The conclusion of the study emphasizes the importance of examining how sexuality is produced by media, since sexual norms constructed in media discourses affect us humans and the prevailing norms existing in society.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ”avvikande” beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt. I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt – som samtidigt präglat av närhet och avstånd. Det är denna öppning som föreliggande uppsats utgår ifrån och med hjälp av ett retoriskt perspektiv försöker precisera och fördjupa. I en analytisk diskussion undersöks hur kvinnokroppen diskursivt konstrueras för att begripliggöras i samtidigt personliga och offentliga rum, samt hur konsekvenserna av detta manifesteras i två fenomen på nätet som rör kvinnor och kvinnors kroppar. Med hjälp av Judith Butlers teorier om begriplighet, subjektskapande och kroppens roll däri, samt Michel Foucaults teorier om den makt som subjektet både utövar och underställer sig samtidigt, närmar jag mig en förklaringsmodell som närmast kan liknas vid ett gummiband – där den kamp mellan närhet och avstånd som tidigare forskare refererat till specificeras till en kamp mellan intern begriplighet och kontroll.

Den här uppsatsen handlar om hur normer, förväntningar och traditioner inom måleribranschen styr hur målare handskas med säkerhetsfrågor i sitt arbete. Syftet är att studera kvinnliga målares upplevelse av säkerhet och risker i måleribranschen. Valet av ämne grundar sig i hur jag på nära håll fått följa en familjemedlems arbete inom måleribranschen och oron jag känt över att risker och säkerhetsfrågor inte verkade tas på allvar av fackförbund, företagsledning eller kollegor. Detta upplevde jag som anmärkningsvärt då en målares arbete tar plats i en ofta smutsig och farlig miljö som följaktligen kan vara skadlig för hälsan. Jag har intervjuat tre målare och deras svar tyder bland annat på att de är bekanta med risker inom måleribranschen och att säkerhetsfrågor från företagsledning, kollegor tas på varierande allvar. Respondenterna ger uttryck för att bli motarbetade av kollegor och arbetsledare när de vill måna om den egna säkerheten. Jag har studerat mina resultat i ljuset av genusteorier, maskulinitetsteorier och minoritetsteorier. De slutsatser jag dragit från min studie är att målarens kropp står i centrum i arbetet då den används som ett verktyg i likhet med en målarpensel. Respondenterna måste dessutom handskas med kvinnofientliga yttringar från de aktörer som de interagerar med i arbetet. Denna kvinnofientliga attityd, visar tidigare forskning, får många kvinnor att lämna branschen. Mina resultat ger mig en bild av en bransch med lågt i tak när det gäller samtal om risker och säkerhet och en trång norm om hur en målare ska vara. Min studie ger en bild av att maskulinitetsnormen begränsar det fria samtalet när det gäller risker och säkerhet i arbetet för målare. / This essay is about how, norms, expectations and traditions within the painting industry has an influence on the way painters deal with security issues in their labor. The purpose with this essay is to study female painter’s experiences of security matters and risks within the painting industry. The choice of theme of essay is based on the working life experiences in the painting industry of one of my family member´s. I felt worried about the painting union, managers of the painting enterprise and colleagues of my family member’s lack of interest regarding security matters. I found this attitude regarding security matters remarkable when knowing how dangerous and dirty the working environment is for painters and how high the risks of getting injured are. I have studied my results from my interviews in the light of gender, masculinity and minority theories. The conclusions I have made from my study are that a painter’s body is seen as a tool just like, for example, a brush. Security – and risk issues are not seen as priorities in my respondents working environments, these issues rather tend to get counteracted by colleagues and managers. My respondents also have to deal with the misogyny their working surroundings express. This misogynist attitude, show early studies, forces a great amount of female painters to leave the painting industry. My study gives me the notion of an industry with a narrow discussion climate when it comes to security and safety issues and a narrow norm about how the ideal painter is.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medier orsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografisk metod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten används musikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialt handlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer från Erving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare i arbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks i iscensatta fotografier. / <p>Uppsatsens bilagor har innehållit bildmaterial som tagits bort av upphovsrättsliga skäl.</p>

No description available.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna. Här diskuteras även hur olika likabehandlande strategier, såsom ett neutralt eller ett normkritiskt förhållningssätt, kan bidra till ökad synlighet av och minskad ohälsa hos HBT-personer.

Normer, värdegrund och miljön i förskolan är något som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa områden ur ettvärdegrundsperspektiv. I vår studie har vi sett att de funderingar som finns är ettdidaktiskt tänkande som dagligen leder till ett aktivt arbete där kunskaperna kan skapaen förståelse i lärandet. Det kan bland annat innebära en förväntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhålla sig i vissa situationer och att miljön är enviktig del i barns lärande. Vår inspiration har uppstått genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte är att granska förskolans förutsättningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rättigheter och möjligheter till utveckling utifrånvärdegrunden. Vad är det som påverkar det aktiva arbetet i förskolemiljön ?Studiens utgångspunkt är att se; Vilka barn pedagogerna anser vara lättare respektivesvårare att garantera en likvärdig utbildning i förskolan, samt vilka faktorer sompåverkar det aktiva arbetet mot likabehandlingsplanerna.Empirin av studien omfattar kvalitativa intervjuer med sju förskollärare. Resultatet visaratt de barn som är tystlåtna oftast anpassar sig efter verksamheten och riskerar att intesynas och det är de barn pedagogerna uttrycker störst oro för. Informanterna menar attbarn som är utåtagerande och hörs mest lättast fångas upp och att de tysta barnen falleråt sidan. Informanterna menar att kartläggning i form av observation, dokumentationoch analys är några exempel på hur verksamheten ser alla barn och ger större chans tillen likvärdig utbildning.

The purpose of this study is to examine discourses about norms and norm criticism regarding sex/gender and sexuality in preschool teachers’ and nursery nurses’ speech using a post-structuralist perspective. My two research questions are: How do the educators describe norms in general and norms about sex/gender and sexuality in relation to their work? How do the educators describe their work with norm criticism in relation to norms about sex/gender and sexuality? The theoretical base of this thesis is feminist post-structuralism and queer theory. Qualitative interviews were used as method to gather material and then a form of discourse analysis was made based on the transcribed interviews. Five preschool teachers and one nursery nurse participated in this study. Four of these educators work in two different open preschools, which are lgbtq-certified by RFSL, The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights, and two educators work in a preschool that explicitly say that they work with a norm criticism perspective.   In this study I found that the main discourses about norms were that they can be both positive and negative, but controlling and often invisible. Norms concerning sex/gender and sexuality were mainly described as limiting and narrow. The main discourses found about norm criticism were that it is a work without specific methods but that there are still norms concerning it. That norm criticism is about broadening the meanings of different norms and also, that how teachers talk and respond to children and parents affects them and how they understand and create themselves and others. The conclusions are that many discourses contradict each other in ways that are necessary. That the discourses mainly focused on educator’s and adult’s impact on children, and that norms which are perceived by the educators as dominant in society affect the educators discourses.

Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel på en nyhetssida av public service-karaktär. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bäddas in i designen. Vi ville också undersöka och utvärdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bärare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi använt oss av de riktlinjer för tillgänglighet i webbgränssnitt som SVT förhåller sig till i designen. Studien utgick från en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory. Studien visade att svt.se erbjuder ett tillgängligt gränssnitt som följer de riktlinjer webbplatsen sägs förhålla sig till. Vi såg att det fanns en tydlig aktualitetsnorm där innehåll och design samverkar för att lyfta en aktuell händelse. Studien visade även att könsfördelningen på bilder på svt.se var jämn, men att bilder på icke-vita personer samt personer med funktionsvarianter var mindre förekommande. / In this essay we present a study of norms within interaction design. We have analyzied svt.se as an example of a news site with a public service duty. The essay aims so explore and highlight social norms and how they are embedded in the design. We also wanted to examine and evaluate methods and frameworks for studying websites as cultural expressions and carriers of social norms. To illustrate the purpose of the study, we have used guidelines for accessibility on web interfaces that SVT relate to in their website design. The study was based on a multimodal framework for analyzing websites and grounded theory. The study showed that svt.se provides an accessible interface that follows the guidelines the interface is said to relate to. We also saw a clear convention regarding how current events where depicted where both content and design interacted. The study also showed that the gender distribution on images on svt.se was even, but the images of non-white people and people with functional variants were less common.