This essay has investigated how ”nudging” could be used as a complementary policy tool, rather than as a substitute to regulations and enforcement, particularly in the Swedish parental leave system. This essay argues that the most effective nudging tool to us in order to make fathers take out more parental leave days is by using the power of social norms. Nudging has been criticized for being a manipulative tool that tries to control people's unconscious actions as well as simple marketing knowledge. The study shows that nudging should not be applied in policy design in order to change attitudes. Yet, nudging can change behaviors and behaviors can change attitudes. Nudging promotes an empirical approach in policy making, in contrast to traditional policy tools. Individuals are generally more accepting towards nudging policys if the nudge is aimed to help them make better choices, rather than nudging aimed to improving the society as a whole.

No description available.

I skolans verksamhet ska alla elever få tillgång till undervisning och kunskap utifrån sina förutsättningar och behov. När eleven har en intellektuell funktionsnedsättning krävs en anpassad miljö och ett anpassat material vare sig eleven går i särskola eller som integrerad elev i grundskoleklass. Intresset från vår sida var att belysa hur matematikundervisningen i skolan har upplevts av elever med en intellektuell funktionsnedsättning. En rådgivande etisk granskning av projektet gjordes innan studien kunde påbörjas. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och samtal med fem unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och några av deras vårdnadshavare. En intervjuguide med korta och tydliga frågor där uppföljning kunde ske utformades. Intervjusvaren tematiserades och analyserades utifrån två skilda perspektiv. Det kunde utläsas en skillnad i upplevelser beroende på om eleven gått merparten av tiden i särskola eller i grundskola, där särskolans elever och vårdnadshavare var mer tillfreds. Vissa elever uttryckte en önskan om att prestera mer i matematiken som inte hade tillgodosetts. Andra elever uttryckte en önskan om att få slippa matematik helt och hållet. Endast en av informanterna visste med säkerhet att åtgärdsprogram hade funnits. Det syntes också en skillnad i hur undervisningen var upplagd där grundskolan var upplagd mer utefter gruppens behov och särskolan utgick mer utifrån elevens behov. Det framkom dessutom skillnader i vilken utsträckning skolan och pedagogerna hade förmågan, eller var villiga, att möta elever och vårdnadshavare för att skapa förutsättningar till kunskap och delaktighet i en gemenskap.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om huruvida textböcker i historia för årskurs 4–6 beskriver kvinnor och män som dikotomier, dvs isärhållande av könen, samt om detta problematiseras. Studiens teoretiska utgångspunkter är genussystemets principer enligt Yvonne Hirdman samt femininitets- och maskulinitetsnormerna. För att skapa ett analysverktyg användes Maria Nikolajevas motsatsschema. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och har textanalys som metod. Fem textböcker i historia årskurs 4–6 analyserades.  Resultatet visade att majoriteten av personbeskrivningarna i textböckerna beskrivs som dikotomier med utgångspunkt i maskulinitets- och femininitetsnormer. Männen tillskrevs främst manliga attribut men också ett fåtal kvinnliga. Kvinnor som beskrivs som enskilda individer i textböckerna tillskrevs huvudsakligen manliga attribut men även ett mindre antal kvinnliga. Samhällsgrupper bestående enbart av kvinnor tillskrevs huvudsakligen kvinnliga attribut, till skillnad från de enskilda kvinnorna.  Resultatet visade att personbeskrivningar och levnadsvillkor inte problematiseras utifrån ett genusperspektiv, varken i brödtexten eller via arbetsmetoder, med undantag av två fall i två olika textböcker. Utöver detta exempel förekom ingen problematisering av könens levnadsvillkor med genusperspektiv.

Studien undersöker människors inställning till att äta laboratorieodlat kött samt hur produktionen i laboratorium påverkar klimatet jämfört med konventionell produktion. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar inställningen till att konsumera laboratorieodlat kött och vad som ligger bakom den. Tre fokusgrupper genomfördes med hjälp av en guide som utformades innan genomförandet. De tre grupperna var baserade på deltagarnas kosthållning, då det skulle finnas en blandning av olika kosthållningar representerade i grupperna. Vi valde att låta både köttätare och icke-köttätare delta för att se hur synen på laboratorieodlat kött skiljde dom åt. Fokusgruppsdiskussioner transkriberades och delades upp i teman för att sedan analyseras med hjälp av en modell baserad på miljöetik, theory of planned behaviour, kognitiv dissonans och attityder. Fokusgrupperna visade att deltagarnas inställning till laboratorieodlat kött är att det är främmande, äckligt, obehagligt men spännande. Vi kom fram till att de påverkande faktorerna är generation, kön, ekonomi, kosthållning och hälsa. Det är alla faktorer som i sin tur påverkas av normer, attityder, kunskap och miljöetik. / The aim of this study is to find out people's attitude towards consuming cultured meat and how the production in the laboratory affects the climate compared to conventional production. We want to understand which factors are being behind the attitudes towards cultured meat, and how they affect the attitudes. Three focus groups were held based on a guide designed before the implementation. The three groups consisted of four persons based on diet, creating a mixture of different diets being represented in the groups. We chose to include both meat eaters and non-meat eaters to see how the attitudes towards cultured meat differed. The focus group discussions were transcribed and divided into topics, then analyzed using a model based on environmental ethics, the theory of planned behaviour, cognitive dissonance and attitudes. The focus groups showed that attitudes towards cultured meat is that it is foreign, disgusting, unpleasant but exciting. We stated that the influencing factors are generation, sex, economy, diet and health. These are all factors that are influenced by norms, attitudes, knowledge and environmental ethics.

Studien undersöker människors inställning till att äta laboratorieodlat kött samt hur produktionen i laboratorium påverkar klimatet jämfört med konventionell produktion. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar inställningen till att konsumera laboratorieodlat kött och vad som ligger bakom den. Tre fokusgrupper genomfördes med hjälp av en guide som utformades innan genomförandet. De tre grupperna var baserade på deltagarnas kosthållning, då det skulle finnas en blandning av olika kosthållningar representerade i grupperna. Vi valde att låta både köttätare och icke-köttätare delta för att se hur synen på laboratorieodlat kött skiljde dom åt. Fokusgruppsdiskussioner transkriberades och delades upp i teman för att sedan analyseras med hjälp av en modell baserad på miljöetik, theory of planned behaviour, kognitiv dissonans och attityder. Fokusgrupperna visade att deltagarnas inställning till laboratorieodlat kött är att det är främmande, äckligt, obehagligt men spännande. Vi kom fram till att de påverkande faktorerna är generation, kön, ekonomi, kosthållning och hälsa. Det är alla faktorer som i sin tur påverkas av normer, attityder, kunskap och miljöetik. / The aim of this study is to find out people's attitude towards consuming cultured meat and how the production in the laboratory affects the climate compared to conventional production. We want to understand which factors are being behind the attitudes towards cultured meat, and how they affect the attitudes. Three focus groups were held based on a guide designed before the implementation. The three groups consisted of four persons based on diet, creating a mixture of different diets being represented in the groups. We chose to include both meat eaters and non-meat eaters to see how the attitudes towards cultured meat differed. The focus group discussions were transcribed and divided into topics, then analyzed using a model based on environmental ethics, the theory of planned behaviour, cognitive dissonance and attitudes. The focus groups showed that attitudes towards cultured meat is that it is foreign, disgusting, unpleasant but exciting. We stated that the influencing factors are generation, sex, economy, diet and health. These are all factors that are influenced by norms, attitudes, knowledge and environmental ethics.

Syftet med detta arbetet var att få en ökad förståelse för hur bilden av det stereotypt manliga förändrats i reklam och hur det kan vara normbrytande. Som medel för att göra detta använde jag en visuell analys, med semiotiska analyser som grund och med fördjupning av en diskursanalys. Till min analys har jag tagit sju stycken bilder från Åhlens kampanj ”Bryt klädmaktordningen” som avbildat männen i den kampanjen. Jag har, genom mitt metodval, kunnat se bilderna ur ett samhällsperspektiv. Majoriteten av de bilderna som jag har analyserat associerar till kvinnlighet på ett förminskande sätt och alla männen får behålla sin maktposition genom att de tillåts att behålla sin blick. Från min slutsats kan man se att det blir viktigt för företag som försöker driva normbrytande reklam att vara medvetna om vilka föreställningar de reproducerar och hur det påverkar vårt samhälle. / The main goal with this essay was to gain a greater understanding of how the image of the stereotypic male has changed in advertising and how it can challange the norm. To do this I used visual analysis, with semiotical analysis as the base and discoure analysis for recess. In my analysis I have taken seven images from Åhlens campaign ”Bryt klädmaktordningen” which pictures the men in the campaign. I have, through my choice of method, been able to see the images through a societal perspective. The majority of the images that I have analyzed associate with femininity in a reducing way, while all the images of the men keep their position of power through the male gaze. In my conclusion it becomes clear that it is important for companies that try to challange the norm through advertising, to be aware of what kind of concepts they reproduce and how these affect our society.

This study covers the complexity of norms with inherent patriarchal ideas in relation to sexual offenses- especially in the case of rape-, from the feminist perspective that these have a negative impact on women and their basic rights. Through a critical discourse analysis, I investigate different legal cases before and after the reformation of the Swedish sexual violation act from 2005, in order to track how it got transformed. The aim of the survey is to develop such knowledge that provides a broader insight into the shortcomings that interact in these unique contexts, where women become potential victims in a double sense as they are already subordinated at several levels of society to begin with. Thus, it can be assumed that norms flourishing within the framework of criminal law, not only violates the rights of women, but as an institution of power, confirms its eligibility which ultimately ensures a normalization with devastating consequences for women’s psychical and mental health. I find that the implementation is successful in terms of increased norm criticism while at the same time deficiencies and tensions at different sides and edges, calls for a modernized approach in which injustices are exposed as far as possible, so that women's rights are respected and fulfilled not only through language but in reality.

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp individer med en hudåkomma hanterar den bildmässiga digitala interaktionen. Informanterna som utgjorde empirin var alla diagnostiserade med en eller flera av följande diagnoser: vuxenakne, rosacea eller eksem. På sociala medier kan individer med en hudåkomma komma att behöva arbeta extra mycket för att kunna möta de normer och skönhetsideal som finns på medieplattformarna. Hur individerna hanterade interaktion blev centralt. För att undersöka detta valdes Erving Goffmans perspektiv kring interaktion och stigmatisering som teoretiskt ramverk i analysen. Empirin samlades in i Sverige genom fem semistrukturerade videointervjuer med fem informanter. Studien visade på att individer som lever med hudåkommor upplever att interaktionen på Instagram kan verka stigmatiserande. Tillsammans med att influencers och företagande har blivit mer påtagligt på medieplattformen uppstod en känsla av utanförskap från normerna. Informanterna i studien visade sig påverkas av den samhälleliga skötseln kring rådande skönhetsnormer- och ideal i samhället. Genom intrycksstyrning försökte informanterna antingen avstigmatisera hudåkomman eller dölja den genom att passera. Det visade sig även att tidigare livserfarenheter och intryck från andra individer bidrog till om informanten valde en form av öppenhet kring sin hudåkomma, eller om de försökte dölja den.