Under projektet togs två prototyper fram som innefattade tre korta pussel med målet att se hur spelare reagerade vid brutna färgnormer. Sedan sammlades åtta testspelare som ansåg sig ha flera års erfarenhet inom datorspel och iaktog dem under speltestning för att notera den tid det tog för dem att klara varje pussel. Efter detta utfördes också en intervju med resondenterna med målet att se om de identifierade normerna uppfattas existera samt ta reda på varför de agerade som de gjorde. Enligt de resultat som gavs från speltestningen och intervjun så kan vi se att majoriteten av testspelarna kunde identifiera de färgnormer som valts att testa. "Röd dryck återställer hälsa" och "Färgad nyckel öppnar dörrar med samma färg" är de färgnormer som nästan alla testspelare lyckades identifiera följt av färgnormen "Grön knapp leder till en positiv effekt medans röd knapp leder till en negativ effekt". Här var respondenterna kluvna och endast lite mer en hälften ansåg att den normen existerade. Övriga agerade efter en fjärde färgnorm, "Röd knapp är 'action-knapp'". Speltestningen visar också att förvirring vid normbrott kan orsaka längre speltid ifall spelaren anser att färgnormen existerar samt agerar efter färg. Anledningen till denna förvirring skulle kunna vara att spelarna tidigare sett ett mönster och till det mönstret en lösning. När den lösningen plötsligt inte fungerar så blir spelaren förvirrade och måste då tänka om. I intervuerna berättade de att de agerar på objektens färg när de avgör hur de ska lösa pusslet och att testspelarna anser sig bli förvirrade när färgnormen bryts. / During this project we created two prototypes comprised of three short puzzles with the goal to see how players react when they encounter broken color norms. We gathered eight test players who considered themselves to have several years of experience playing computer games and watched them as they played to record the amount of time they required to solve each puzzle. We then interviewed the test players with the goal to clarify if they recognized the color norms and why they made the choices they made in each puzzle. According to the results from the play sessions and interviews, we noticed that most of our play testers identified the color norms we chose to test. "Red potion restores health" and "A colored key opens a door of the same color" were the most recognized color norms while the color norm "Green button leads to a positive effect while a red button leads to a negative effect" was only identified by just over half of our players. The rest of the players told us they identified a fourth color norm, "Red button is an action button". The play sessions also show that confusion caused by color norms may increase the play time as long as the player can identify the norm and make decisions based on colors. The reason to this confusion may depend on a pattern the player recognized as the solution to the puzzle. When this solution does not work, the player gets confused and must rethink the situation. In the interviews the players told us that they act on the objects' color and they consider themselves to become confused when the color norm is broken.

Genusfrågor när det gäller filmer och böcker har varit omdiskuterat i samhället, liksom genusfrågor i förskolan. Forskare har gjort en del studier om hur vuxna ställer sig till detta, men desto mindre om vad barn tänker kring könsroller och könsmönster. Syftet med denna studie är att undersöka barns föreställningar kring olika sagokaraktärer utifrån ett könsperspektiv samt synliggöra hur dessa pedagogiskt kan utmanas i förskolans likabehandlingsarbete. De problematiseringar som studien tar sin utgångspunkt är i: Vilka föreställningar uttrycker barnen med koppling till olika sagokaraktärer? Hur kan dessa förstås utifrån ett könsperspektiv? Vad finns det för könsöverskridande utsagor i materialet som kan utmana stereotypa könsrollsmönster i förskolans likabehandlingsarbete? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på en kvalitativ studie där vi intervjuat barn. Studien har utmynnat i ett resultat där det har visat sig att barn främst väljer de stereotypa karaktärerna, där flickor främst pratar om karaktärernas utseende och pojkarna om karaktärernas egenskaper. Detta var inte alltid vad forskarna i litteraturen antog.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus. Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsättning in på arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare från projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhället. Utifrån en innehållsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berättelser analyserats. Det har skapat funderingar kring innebörden av inkludering och utbildning tillsammans med begrepp som ”sär” och vad ett ”riktig jobb” är. Sammantaget förtydligar denna studie att fördomar, attityder och föreställningar som människor har om varandra skapar begränsningar för individen när det gäller att inkluderas in i samhället. Denna studie, med personer med intellektuell funktionsnedsättning, är bara ett exempel av många som visar på vikten av att finna vägar att bredda samhällets normer.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien.   Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade. Det var istället de elever med en funktionsnedsättning som intervjupersonerna upplevt exkluderade. Resultatet visade att pedagogens roll hade en del i varför det blev exkluderande situationer i ämnet idrott och hälsa. Förståelsen för elever med en funktionsnedsättning var en annan del i varför elever blev exkluderade. Studiens resultat tyder på att det var normen om vad som ansågs normalt som bestämde vem som blev inkluderad eller exkluderad.

This report describes a study of how educationalists, from one preschool group, approach to and respond to children ́s creative activity in preschool. To answer the survey ́s purpose I used four research questions, which is the following: -What function do the educationalists give the creative activity in the working? -How do they see the importance of thecreative activity for thechild and its development? -How doeducationalists considerthat theyrespond to the child's creative activity? -Is thereany norms surrounding creative activity in preschool? The theoretical base of the study is rooted in the sociocultural perspective, where creative activity and visual arts can be seen as mediating cultural tools. The method is a qualitative interview of five preschooleducationalists. The conclusion is that these educationalists works with creative activity in aconsciousway, as they for instance seize the communicative function which takes place in the creative activity and visual arts. They use this function to create conditions for children ́s development and learning. They also see the function of processing expressions, and the link to play and imagination. In their work with creative activity they seem to have an agreement about the process as a central part, while it in contrast to this seems like the children is mostly focusing at the motive. The creative activity also seemsto be tightly linked to culture, in several ways, both societal and local. And the experience from home seems to be important. The conclusion also shows that the creative activity in preschool really is surrounded by norms. Which shows up to depend on, for instance, children ́s gender. But the norms also showto differ between adults and children, where they lean in different directions regarding to intentions and taste.

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg’s and Sara Bergmark Elfgren’s teenage novel ”Cirkeln”, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text. I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.