Heder är viktig i många samhällen, men vad den har för betydelse och hur viktig den är skiljer sig mellan olika samhällen. Genom min studie belyser jag hur heder kan skilja sig mellan fem kvinnor med bakgrund från Mellanöstern, i förhållande till svenska samhället. Genom att lyfta fram kvinnornas berättelser och upplevelser i relation till könsroller och hedersdiskurser som råder både inom kvinnornas egna familjer samt i samhället. För att kunna presentera kvinnors upplevelser och uppfattningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer där kvinnorna fick berätta om sina egna familjer och de olika sociala och kulturella normerna som familjen följer och som i sin tur påverkar deras uppfattningar om heder och kvinnans sociala position båda i familjen och i samhället i övrigt. Dessutom använde jag mig av tre teorier som är socialkonstruktivistiska perspektiv, intersektionella perspektiv och genussystem för att de ska hjälpa mig i analysen av kvinnornas uppfattningar och upplevelser.  Studiens resultat har visat att heder har en stor betydelse i kvinnornas liv, men de har olika syn på heder. Utifrån kvinnors position och könsroll i familjen har resultaten även visat skillnader mellan båda könen i familjen hos vissa informanter beroende på familjens påverkan av de olika kulturella och sociala normer som de har fått med sig från hemlandet och som i sin tur förstärker ojämlikheten mellan könen och mansdominansen i familjen. Dessutom att en misslyckad integration har lett till ökad svårighet att acceptera de nya normerna som finns i svenska samhället och ökat kontrollen över kvinnorna i familjen, vilket kan vara möjliga faktorer för hedersvåld och hedersproblematiken i Sverige.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor har ökat i det svenska samhället det senaste decenniet och problemen ser ut att fortsätta. Syftet är att beskriva vad unga kvinnor med psykisk ohälsa upplever påverkar deras aktivitetsutförande och välbefinnande. Inklusionskriterierna för deltagarna i examensarbetet var att vara kvinna mellan 18-29 år med en subjektiv upplevelse av att känna/ ha känt stress, ångest, oro eller ängslan i någon omfattning. Datainsamlingen genomfördes med fyra fokusgrupper. Urvalet rekryterades genom ett bekvämlighetsurval följt av ett snöbollsurval.   Resultatet presenterades i tre övergripande teman som var förväntningar på prestation, genomförande av aktiviteter samt personliga förutsättningar. I första temat benämner deltagarna att normer, krav, identifiering samt sociala medier påverkar deras välbefinnande. I andra temat visar resultatet på att träning, socialt umgänge och egentid är aktiviteter som ökar välbefinnandet. Sista temat tar upp hur individuellt deltagarnas välbefinnande påverkas samt hur tankar, känslor och en balans av aktiviteter påverkar deltagarna.   Slutsatsen för examensarbetet är att en ökad förståelse har skapats kring vad som påverkar välbefinnandet och aktivitetsutförande. Det har givits en kännedom om aktiviteter som ökar välbefinnandet. Deltagarna har även bidragit till en ökad medvetenhet kring hur personliga förutsättningar påverkar välbefinnandet och aktivitetsutförande.

Syftet med följande studie är att undersöka hur familjenormer görs och omförhandlas med frågeställningen Hur förhåller sig frivilligt ensamstående mödrar till normer i relation till sitt eget familjeskapande? För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts där urvalsgruppen frivilligt ensamstående mödrar genom assisterad befruktning med donation undersökts. Analysen är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mödrar, som har genomförts genom skype, telefon eller på plats. Därefter har datan kodats, tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys, varpå två huvudteman valdes ut som fokus för följande studie. Det teoretiska ramverket som använts är practice theory med inriktning på familjepraktiker baserat på Morgans, Finchs och Smartsteorier. Resultaten visar på hur normbrytande beslut medför ett omförhandlande av ens egna normativa uppfattningar vilket även leder till ett granskande av normer i stort, samt att denna process inleds med ett incitament och således inte sker omotiverat. Vidare visar studien hur familjen kan praktiseras flytande genom att inkludera personer i ens omgivning, samt att familjepraktiker både är av normativ och icke-normativ karaktär, men att normativa praktiker utförs på alternativa sätt. Detta innebär att även familjer som bryter mot normer ständigt är medvetna om dessa och förhåller sig till dem.

Inledning Könsnormer är ett debatterat samtalsämne i dagens samhälle. Hos många väcker ämnet tankar och emotionella åsikter. Ofta handlar detta om rådande könsnormer, könsöverskridande beteenden och de traditionella könsrollerna som till viss del fortfarande lever kvar. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn i 4-5 års ålder i förskolan uppfattarkönsnormer och könsöverskridande beteenden i barnlitteratur samt i sin egen vardag på förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt av barnintervjuer. Den har genomförts på två olika förskolor i form av boksamtal. I grupper om två och två, med totalt tio barn. Boken som används som underlag för barnintervjuerna har en handling som grundar sig på könsnormer och könsöverskridande beteenden för barn i förskoleåldern. Resultat Resultatet av undersökningen visar på att barn i förskoleåldern uppmärksammar könsnormer och är väl medvetna om att dessa existerar. Resultatet visar också att barn i 4-5 års ålder lägger märke till könsöverskridande beteenden i barnböcker, där detta förekommer. Efter avslutad studie kan vi fastställa att barn redan i förskoleåldern påverkas av omgivningens bemötanden och förhållningsätt till könsnormer och könsöverskridande beteende.

No description available.

Syftet med denna studie var att analysera ett populärt utbildningsprogram ämnat för elever i år­kurs Fk-3 utifrån ett intersektionellt- och normkritiskt perspektiv för att undersöka hur de soci­ala kategorierna kön/genus, klass, etnicitet och sexualitet (åter)skapas i form av karaktärerna i utbildningsprogram­met. Syftet har även varit att undersöka vilka möjliga meningserbju­danden program­met skapar för eleverna. Metoden som har tillämpats är en pragmatisk diskursanalys och utifrån denna har mönster i utbildningsprogrammet kunnat skönjas. Det analyserade materi­alet utgörs av de sex mest sedda avsnitten av programserien. Den genomförda studiens resultat vi­sar en homogen grupp karaktärer där maktordning kopplas till kön. Det lämnas ett tolkningsut­rymme till åskådarna av detta program gällande klass, sexualitet och etnicitet. De stude­rade avsnitten (re)producerar bilden av ett samhälle med individer som har liknande etnisk tillhörig­het samt att heterosexualitet är det normala. Det studien framförallt uppmärksammar är att lä­rare ständigt behöver inneha ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt när digi­tala lärresurser används för att kunna samtala med eleverna om det som syns men även om det som inte syns i det utvalda materialet.

Sex- och samlevnadsundervisning ska enligt Skolverket vara ämnesintegrerat och ämnesövergripande samt vara en del av undervisningen genom hela grundskoletiden, även åk.1-3. Sex- och samlevnadsundervisning har ingen allmänt vedertagen definition men den ska syfta till att bl.a. beröra sexualitet, könsidentitet, jämställdhet och relationer. Enligt flera källor har barn en sexualitet redan från tidig ålder och den behandlas och utvecklas även i skolan. United Nation Educational, Scientific and cultural organization (UNESCO) har gett riktlinjer kring sex- och samlevnadsundervisning och deras läromål är anpassade till barn från fem år och uppåt.  Med detta som bakgrund har jag valt att genom intervjuer samt en forskningsöversikt skapa en uppfattning om hur några lärare i åk. 1-3 i Uppsala och Stockholm resonerar kring sin roll i denna undervisning. Underlaget till intervjuerna baseras på arbetets tre forskningsfrågor. Dessa är hur lärare ser på sin lärarroll, vilka normer som kan ha påverkat lärarna och vad de anser ingår i undervisning som integrerar sex och samlevnad. Arbetet grundar sig Kumashiros teorier vilka grundar sig i det normkritiska perspektivet. Resultatet visar att lärare känner en osäkerhet i sin roll när de ska undervisa i detta ämne. Det finns lite utrymme till samtal med andra lärare om hur undervisningen ska ske och det finns otillräckliga riktlinjer i läroplanen att förhålla sig till. Lärare ger uttryck för att elever i åk.1-3 är för unga för att kunna ta till sig ämnen som till exempel sexualitet men att jämställdhet och genus är mycket viktigt att ha med i undervisningen. Sex och samlevnad  i åk. 1-3 är bristfällig och inte prioriterat hos varken lärare eller de skolor de arbetar på. Det finns stora möjligheter till förbättring inom undervisningen.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå gymnasielärares kunskap om jämställdhetsarbete i gymnasieskolan samt att få kunskap om vilka verktyg de använder i sitt vardagliga klassrumsarbete med jämställdhet. Studien tittade även på hur gymnasielärarna såg på förbättringar som behövde genomföras i förmån för ett mer inkluderande jämställdhetsarbete. Tidigare forskning som valts ut till studiens syfte är framförallt forskning som är könsrelaterad och som berör skolvärlden.Studien grundar sig i en fenomenologisk metodansats. Denna metodansats valdes då den utifrån gymnasielärarnas egna perspektiv bidrar till förståelse för deras kunskap om fenomenet jämställdhet. För studien så utfördes 4 halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberades och analyserades.Resultaten som kom fram var att lärarna hade god kunskap om vad jämställdhet är. De hade även bra kunskap om vad som stod läroplanerna om jämställdhet. Det efterfrågades dock en mer central roll för jämställdhetsarbete ur en organisationssynpunkt så att man skulle kunna jobba mer ämnesöverskridande. I resultatet framkom även önskan att öka kunskapen genom fortbildning för all personal.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturöversikt av forskningsbaserade texter om den neuropsykiatriska diagnosen språkstörning utifrån ett genusperspektiv har varit att synliggöra skillnader men också gemensamma mönster hos pojkar och flickor. Då andra diagnoser är mer beforskade kring genus har jag använt dessa som utgångspunkt. Jag har utgått från en humanistisk människosyn, vilken förespråkar alla människors lika värde och rätt till likvärdigt bemötande och deltagande. I denna forskningsöversikt omfattas skolans praktik. Jag utgår från ett tvärvetenskapligt samt specialpedagogiskt perspektiv. Genus och kön utgör en sorteringsgrund inom exempelvis biologiska, sociala, politiska och kulturella sammanhang och utifrån olika kontexter har vi olika förväntningar på dess olika roller. Att identifiera sig med ett kön eller genus innebär också förväntningar man har på sig själv och individer tenderar att anpassa sig mer eller mindre till vedertagna system och maktordningar. Utifrån mina frågeställningar har jag fått en överblick utifrån min utvalda forskningslitteratur, vilken jag har valt att sammanställa och redovisa utifrån teman. Mina utvalda teman är genus, diagnostisering, komorbiditet, pragmatik och sårbarhet. Resultat visar att språkstörning är 2-3 gånger vanligare hos pojken och den typiske pojken med språkstörning är tydligt beskriven. Den typiska flickan är dock inte med. Detta gäller generellt vad gäller hela sammanställningen; pojkar har större utrymme i skolans praktik och genom att de tar mer plats genom att synas och höras får de också flest åtgärder och utreds oftare. Det har visat sig att flickor med språkstörning kan dölja sig bakom blyghet och där ligger en del av orsaken till flickors missade diagnoser. Det visar sig också att flickor överkompenserar mer i skolans praktik och visar mer av sina svårigheter i hemmet. Sårbarheten för fickor och pojkar med språkstörning ser olika ut. Flickor riskerar sexuella övergrepp, ätstörningar och social isolering medan pojkar inte finns med som variabel vad gäller sexuella övergrepp. Olikheter kring flickor och pojkar kan bero på sociala och kulturella normer men också att man i samhället har olika förväntningar på vad det innebär att vara pojke respektive flicka. Denna litteraturstudie har gett mig fördjupade kunskaper som kommer att påverka mitt förhållningssätt till genusfrågan i skolan och vara mer observant och sträva mot att finna verktyg som kan skapa likvärdigt deltagande i skolans kontext.

Tiden för att bara basunera ut reklambudskap till en väntande konsument i tv-soffan är förbi, idag behöver företag etablera relationer med sina kunder och skapa interaktioner på nya sätt. Den här studien ämnar att, med hjälp av relationsmarknadsföringens teorier, undersöka det samtal om normer och representation som kommit till Sveriges reklamklimat. Är det så att företag, i större utsträckning än tidigare, bortser från stereotyper i sin kommunikation? I så fall, vilka är skälen? Och vad kan gå fel? Vem, eller vilka, har det största ansvaret för reklamens budskap? Genom nio djupintervjuer med personer verksamma inom reklam och PR, skapar uppsatsförfattarna sig en bild av hur reklambranschen ser ut idag. Det konstateras att reklamskapare har ett stort ansvar som påverkare och förändrare, men att det råder en konflikt mellan de nytänkande visionerna och hur branschen ser ut på insidan. Det råder vit, manlig hegemoni i reklambranschen vilket reflekteras i slutprodukterna. För egentligen är de icke- stereotypa kampanjerna mer omdiskuterade och omskrivna – än många till antalet.