Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till kränkande behandling mellan barn i förskolan samt var i det motverkande arbetet eventuella hinder uppkommer. Baserat på studiens syfte utgår vi från följande kategorier; tolkning av begreppet kränkning, förebyggande och förhindrande strategier samt de hinder som försvårar hanteringen av kränkande behandling mellan barn. Undersökningsmetoden som används är utskick av enkät till verksamma förskollärare för att på så sätt upptäcka om det finns en samsyn över hur kränkningar ska upptäckas och hanteras. Empirin har tolkats utifrån yrkesetiska normer, det vill säga de normer som överensstämmer med de allmänna normer som råder i samhället, som i sin tur påverkar förskollärares förhållningssätt. Resultatet visar att förskollärare tillämpar lagar och riktlinjer i sitt förhållningssätt för att förebygga förekomsten av kränkande behandling. Däremot finns inte de förutsättningar som krävs för att utöva sitt uppdrag till fullo. Stora barngrupper och stress försvårar enligt vår studie för förskollärare att vara aktivt närvarande, goda förebilder och etablera en värdegrund. Det vill säga de normer och värden som ligger till grund för det demokratiska samhälle vi lever i där alla ska värderas lika.

Studien undersöker vilken representation av kvinnokroppar som står utanför den rådande smala kroppsnormen som presenteras i magasinet Amelia. Studien tar även upp hur synen på kvinnlighet och kroppar formas i media samt hur livsstilsmagasin är uppbyggda utifrån ett teoretiskt perspektiv. I studien användes semiotisk bildanalys av uppslag från tidningen Amelia, tillsammans med teorier om texthierarki och representation. Studien fann att Amelia, genom sitt val av bruk av visuell retorik, till större delen återskapade en traditionell representation av kvinnlighet och syn på tjocka kroppar. Att praktisera en kvinnlighet med fokus på utseende och relationer uppmuntrades av tidningen. I uppslagen blev de tjockare kvinnokroppar dels framhävda som avhumaniserade bärare av en idé och som kroppar som hade målet att bli smal kropp. I ett uppslag fick en tjock kropp agera utanför sin stereotypa bild, genom att träna och vara aktiv, och i ett uppslag var den tjocka kroppen neutralt representerad då ämnet i uppslaget ej berörde kroppar var uppslagets fokus.

Syfte med denna studie är att undersöka hur genus, etnicitet och familjekonstellationer framställs i tre utvalda matematikläromedel i grundskolans årskurs 6 och konkretiseras genom två frågeställningar: Vilken fördelning av genus, etnicitet och familjekonstellationer finns i de tre utvalda matematikböckerna? samt Hur framställs genus, etnicitet och familjekonstellationer i de tre utvalda matematikböckerna?. Studien utgår från ett normkritiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv där en läromedelsanalys av bild och text från de två första kapitlen i matematikläroböckerna Matematik Alfa, Matte Direkt Borgen 6A samt Mera Favorit Matematik 6A har granskats. Med hjälp av olika kodningsschema har en kvantitativ innehållsanalys använts för att genomföra läromedelsanalysen. Av tidigare forskning som presenteras i studien betonas att manligt genus får mer utrymme i läroböcker, samt att den västerländska normen är dominerande i läroböcker. Tidigare forskning visar även på att kärnfamiljen utgår från den traditionella heteronormativa familjen och andra familjekonstellationer ges lite utrymme. Studiens resultat visar på att i de granskade matematikläroböckerna råder det en någorlunda jämn fördelning i framställning mellan manligt och kvinnligt genus. I framställningen porträtteras genus utifrån stereotyper, men det förekommer normbrytande mönster. Vad som även framkom var att matematik generellt utgår från en mansnorm. I resultatet framhävs den västerländska normen som dominerande, och porträtteras genom en stereotypisk bild med ljus hy och ljust hår. Den icke-västerländska etniciteten framställs som annorlunda med mörk hy och mörkt hår. Avslutningsvis visar resultatet att familjeidealet utgår från en västerländsk heterogen kärnfamilj.

Förskolan ses idag som en arena för jämställdhet där pedagoger ska motverka stereotypa könsroller. Syftet med studien är att synliggöra hur olika pedagogers synsätt kring begreppen kön och genus kan förstås i relation till ett jämställdhetsarbete i förskolan och vilka faktorer de upplever påverkar. Uppsatsen har därför en kvalitativ ansats genom halvstrukturerade intervjuer för att informanternas attityder och förståelser ska få framträda. Frågeställningar som ligger till grund för intervjun och studien är: Hur beskriver pedagoger sin syn på konstruktionen av genus i jämställdhetsarbetet, hur beskriver pedagogerna sin syn på jämställdhet och vilka faktorer upplever de påverkar ett jämställdhetsarbete? Resultatet analyseras och diskuteras utifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, där individen ses som subjekt som ständigt är med och förhandlar och omförhandlar sina möjligheter att vara. Resultatet i studien visar att det finns skilda uppfattningar bland pedagogerna kring begreppen kön och genus i relation till jämställdhetsarbetet. Att ha olika uppfattning om genuskonstruktionen är även en av faktorerna som pedagogerna upplever problematiserar ett jämställdhetsarbete.

Barnlitteratur är ett förekommande verktyg inom förskolans verksamhet, litteraturen kan tillgängliggöra och lyfta olika område som berör vardagens verkligheter, men kan även öppna upp för fantasi som barn kan reproducera i sin värld. En text och dokumentationsstudie genomförs utifrån ett normkritiskt perspektiv på hur normer reproduceras i barnlitteratur. Studien baseras på barnboksserien skapad av författaren Mattias Edvardsson och illustratören Matilda Salmén. Syftet med undersökningen är att synliggöra vilka normer som reproduceras i barnlitteratur genom text och illustration. Denna studie genomförs med en normkritisk metod och behandlar vilka normer som reproduceras och vilka normer som utmanas i barnlitteratur, samt hur genus och omsorg framställs genom ett normkritiskt perspektiv. Metoden som används belyser våra tolkningar av normproducering i barnbokserien och samhällsnormer behandlas utifrån genus, omsorg, sociala regler och mönster. Bokserien reproducerar en variation på hur normer behandlas och ifrågasätter den normalisering som förekommer i vardagen. Bokserien gestaltar en mångfald som kan generera en tillåtande miljö för pedagoger i förskolan att tillsammans med barn behandla utmanande framställningar av normer.

Läroplan för förskolan (2018) beskriver att förskolan ska arbeta med att motverka stereotypiska könsnormer, alla barn ska vara inkluderade samt att det ska vara jämställt mellan könen (s. 5–6). Läroplanen beskriver även att högläsning i förskolan är en viktig del för att lära barnen kommunikation, skapa diskussioner samt att barnen får ta del av barnlitteratur som skildrar samhället (a.a.  s. 8). Pedagogerna i förskolan, både barnskötare och förskollärare, har en viktig roll. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan analyserar val av barnlitteratur och deras genusmedvetenheten i det litteraturdidaktiska arbetet för att motverka stereotypiska könsnormer. Utifrån socialkonstruktivismen och några av dess centrala begrepp genus och könsnormer har studiens empiri analyserats och diskuterats. Både förskollärare och barnskötare har deltagit i intervjuerna och enkäten. Intervjuerna visar att förskollärarna analyserar och reflekterar mer och gör det genusmedvetet. Barnskötarnas svar visar att de anpassar bokvalet utefter barngruppens ålder och att de introducera böcker för de yngre barnen. Resultatet visar att pedagogerna är genusmedvetna och att de anser sig ha den kunskap om genus som behövs men att inte alla pedagoger använder det kontinuerligt. Enkäten är ett stöd till intervjuerna för att bredda bilden av hur det ser ut i förskolorna. Resultaten i studien visade på att pedagogers genusmedvetenhet i val av barnlitteratur är viktigare än vad man tror och det behövs mer utbildning om detta för pedagogerna.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur förskollärare berättar om sitt arbete med att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn, vilket kan vara svårt i praktiken. Studien synliggör även hur pedagoger anpassar förskolan för att skapa en inkluderande verksamhet samt vilka normer som bli synliga i deras arbete. En central del handlar om att synliggöra barn med normbrytande funktionalitet och hur förskollärare anpassar verksamheten utefter dessa barn.  Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Materialet utgörs av fem intervjuer med förskollärare. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har en normkritiskt ansats, makt och normer är därför två centrala begrepp som haft betydelse för de analyser vi gjort. Studien synliggör olika normer som har betydelse för verksamheten som socialt sammanhang, ett sammanhang som vår studie visar är att det ständigt krävs reflektioner och anpassningar för att inkludera alla barn.  Det vi uppmärksammade under studien var en osäkerhet angående det normkritiska arbetet i förskolan, förslagsvis behövs det en vidare forskning inom detta ämne för att bidra med mer kunskap och förståelse för hur pedagogerna inom förskolan ska arbeta utefter ett normkritiskt perspektiv.

No description available.

Denna studie belyser några förskollärares och rektorers likabehandlingsarbete i förskolan. Syftet är att få fördjupad förståelse och kunskap om hur förskollärare och rektorer ser på likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska förskolans utbildning präglas av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. All personal ska bidra till detta och kraftigt ta avstånd från samt förhindra att kränkande behandling sker i förskolan. Studiens utgångspunkt är ett normkritiskt perspektiv vilket genomsyrar arbetet. I relation till syftet intervjuades sex förskollärare och två rektorer där frågor ställdes om likabehandling, diskriminering och kränkande behandling samt om förhållningssätt till dessa. Studiens resultat visar att majoriteten av deltagarna har ett medvetet och självgranskande förhållningssätt vilket är grundläggande för arbetet med likabehandling i utbildningen. Resultatet visar även hur barn i olika åldrar görs delaktiga i undervisningen. En slutsats som framkommit av studiens resultat är vikten av att kunna särskilja begrepp som diskriminering och kränkande behandling för att förstå begreppens innebörd och därmed kunna arbeta medvetet med likabehandling.

Denna studie syftar till att undersöka hur talutrymmet i klassrummet fördelas mellan flickor och pojkar. Den syftar även till att undersöka hur läraren som pedagog arbetar för att alla elever ska få talutrymmet på lika villkor. Studien genomfördes med hjälp av observationer i klassrummet och intervjuer av lärarna. Genom att observera och dokumentera antalet interaktioner som sker mellan elev och lärare och hur dessa fördelar sig mellan flickor och pojkar ges en bild av vem som tar mest talutrymme. Via intervjun med lärare görs ett försök att klargöra hur läraren ser på sin roll i klassrummet och vilka metoder som används för att fördela talutrymmet jämnt mellan flickor och pojkar. Studien visar att skillnaden är liten mellan vem som tar och får talutrymmet. Den visar på hur viktig lärarens roll är för att skapa ett jämlikt klimat i klassrummet.