Syftet med denna studie är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med genus genom skönlitteraturen de använder som högläsningsbok, detta för att genus är centralt i såväl styrdokumenten som i skoldebatten. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, vilka sedermera transkriberades och användes för att göra en tematisk analys. Fyra lågstadielärare intervjuades på skolor i tre olika kommuner i Sverige. Genom den tematiska analysen utmynnade resultatet i såväl huvudteman som underteman vilka relaterades till studiens två inriktningar, det vill säga skönlitteratur och genus. Tre huvudteman framkom under kategorin “hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan” och tre under “hur lärare arbetar med genus i skolan”. Vidare var de huvudteman som tillhör lärares arbete med skönlitteratur “utveckla färdigheter”, “yttre faktorer påverkar lärarnas val av böcker” och “granskning av variationer”. Vad gäller lärarnas arbete med genus i skolan utmynnade analysen i huvudtemana “genusperspektivet genomsyrar undervisningen”, “klassiska böcker för att belysa könsstereotyper” och “utmaningar med genuspedagogik”. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från genusteorin där Yvonne Hirdmans genussystem ingår. Vad gäller litteraturaspekten har dels Judith Langers (2005) teori om litterära föreställnigsvärldar valts, dels Kathleen McCormicks (1994) teori om läsares och texters repertoarer. Studien har även utgått från ett intersektionellt perspektiv där kategorierna genus och etnicitet diskuterats gällande hur de förhåller sig till varandra genom maktstrukturer. Utifrån resultatet av studien konstaterades att genus genomsyrar de intervjuade lärarnas undervisning snarare än att de har specifika undervisningsmoment tillägnade genusämnet. Resultatet visade även att skönlitteraturen som väljs ut grundar sig i att lärarna eftersträvar en variation vad gäller genusframställning, etnicitet, bilder, genrer och svårighetsgrad.

Syftet med studien är att undersöka hur läraren arbetar med begreppet subtraktion i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin. Begreppen som studien fokuserar på är språkliga redskap och materiella redskap. Observationer och intervjuer användes för att samla empiri för att besvara studiens frågeställningar. Av dessa observerades två klasser och fyra lärare intervjuades. Två av dessa lärare som undervisade intervjuades för att samla in underlag till studien. Studien utgår från en kvalitativ metod där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. En kvalitativ metod användes genom att använda semistrukturerade intervjuer. De observerade lektionerna analyserades med hjälp av en observationsmall baserade från teoretiska begrepp från forskningen. Resultatet visade vilka redskap som används och vilka typer av frågor som användes. Redskap är det materiella redskap i forma av konkret material och olika typ av frågor som till exempel IRE frågor. Studien handlar även om sociomatematiska normerna som dominerade i klassrummet. Det framkom att subtraktion är ett svårt räknesätt som kräver att undervisningen stimuleras med att använda olika metoder.

Title: “We are each other's everyday lives” - Onboarding of new employees Purpose: Examine the work with acclimatization of new employees to the organizational culture. Method: A qualitative study of how new employees can be acclimatized through theonboarding process to the organizational culture. The study is conducted with a deductiveapproach and the empirical data was collected through semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study shows four criteria’s that are important to give new employees as goodconditions as possible to acclimate them to the organizational culture. The first finding of thestudy is that organizations need to consider which employee they choose to hire to be able togive the new employee the best opportunity to acclimate to the organizational culture and thata structured onboarding process is better than an unstructured onboarding process. Furthermore, the study found that organizations should introduce an early first impression ofthe culture to introduce the new employee to the organizational culture. An early introductionof the organizational culture contributes with the opportunity for new employees toacclimatize to the organizational culture faster than if the new employee needs to discoverwhat culture that prevails on their own. The organization should also work with differentplatforms to project the culture onto the new employee in the workplace through differentactivities or with the help of existing employees. Key Words: Acclimatization, Organizational Culture, Onboarding, Norms, Values.

Studien syftar till att lyfta fram de normer som eleverna kan komma i kontakt med när de arbetar med engelsktextböcker. Genom att framhäva och synliggöra de normer som kan återfinnas i textböcker möjliggörs reflektioner och diskussioner gällande andra människors livstillvaro, kulturer och samhällsfrågor i andra delar av världen där det engelska språket utövas (Lgr11, Skolverket, 2019). I bakgrunden redogörs för begrepp såsom jämställdhet, jämlikhet och normer. Dessa begrepp kopplas sedan ihop med den tidigare forskningen som presenteras i bakgrunden gällande könstillhörighet och könsstereotypiska drag, mångfald, kultur och länder samt familjekonstellationer. Vidare avslutas bakgrunden med tankar om hur det går att arbeta med normer i skolan och i engelskämnet. Datamaterialet som består av fyra olika engelsktextböcker anpassade för årskurs fyra utgör grunden av det empiriska materialet. Med hjälp av analytiska överväganden analyserades datamaterialet både genom en kvantitativ analys och en kvalitativ analys. Resultatet visa att stereotypiska normer fortfarande är en del av engelskläromedel och att vissa kulturer värdesätts högre än andra. Detta visar på att eleverna fortfarande påverkas av normer som kan begränsa handlingsutrymmet för dem som hamnar utanför mallen för vad som anses vara normalt.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur kvinnor och flickor respektive män och pojkar framställs i läseböcker inom svenskämnet för lågstadiet. De böcker som ligger till grund för detta arbete är tre böcker vardera i två läromedelsserier: ABC-klubben, utgiven av Natur & Kultur samt Robin, utgiven av Sanoma Utbildning. Studiens frågeställningar är: Hur representeras kvinnor och flickor respektive män och pojkar i böckernas bilder? Hur beskrivs kvinnliga respektive manliga karaktärer i böckernas texter? Hur förhåller sig beskrivningen av könen till etablerade könsstereotyper och normer i samhället? Studiens metod är en kvalitativ, tematisk analys som avgränsas med analysfrågor som fokuserar på bildligt innehåll, textinnehåll samt ett samspel däremellan. För en så likvärdig tolkning som möjligt, har en matris för tolkningsutrymme med stereotypiska benämningar enligt Maria Nikolajeva utarbetats. Detta för lättare kategorisering av vad som är kvinnligt respektive manligt enligt rådande normer. Studiens teoretiska ramverk är Yvonne Hirdmans genussystem och genuskontrakt som synliggörs i analysen. Studien genomsyras även av ett critical literacy-perspektiv, då könsstereotypiska och normativa drag kritiskt granskas genom hela arbetet. Studiens resultat indikerar att båda läromedelsserierna i stort sett är könsneutrala när det gäller karaktärernas aktiviteter, handlingar, egenskaper och färger på exempelvis kläder som bärs. Däremot är karaktärernas utseende (hår, klädesplagg samt accessoarer) i enlighet med rådande normer och visar könsstereotypiska drag. Manlig överordning identifieras i båda läromedelsserierna. Både ABC-klubben och Robin innehåller likheter gällande huvudkaraktärer, då en flicka från vardera serien framställs med normbrytande egenskaper. Böckerna visar även på skillnader, däribland den största som är att Robin-serien har en helt könsneutral huvudkaraktär, medan ABC-klubben endast innehåller könsbestämda karaktärer.

Teknikens snabba utveckling har förändrat hur människor använder teknik och hur vanor bildas kring den. Tidigare forskning visar att majoriteten av smartphoneanvändare ofta använder sin enhet under sociala aktiviteter, även om det inte anses vara socialt accepterat. Detta faktum gör det intressant att undersöka vilka faktorer och funktioner som påverkar användningen av smartphones under sociala aktiviteter samt om det finns några situationer som motiverar till eventuella undantag. I denna undersökning utforskas Medieteknikstudenters ställningstagande vad gäller användningen av smartphones under sociala situationer. De sociala situationerna har begränsats till en grupp bestående av tre till fem vänner i en café- eller restaurangmiljö. För att besvara frågeställningen har en studie genomförts i form av dels en kvantitativ enkät som skickades ut till studenterna, samt en kvalitativ studie i form av fokusgrupper. Resultatet av de båda visade att det inte fanns ett definitivt svar på studenternas inställning till användandet av smartphones i dessa situationer, utan de flesta studenterna ansåg vad som var acceptabelt eller inte var beroende av situationen. Majoriteten tyckte också att användande som inte var märkbar eller användning som bidrog till den sociala situationen var acceptabelt. / Technology’s swift development has changed the way people use it and the way habits form around it. Research has shown that the majority of smartphone users use their device during social activities, even though it is deemed unacceptable. This idea is what makes it interesting to investigate what factors, and if there are applications, that affect the use of smartphones during social activities and if there are any situations that warrants exceptions. The problem this essay will explore is:" What is Media Technology students’ stance on the use of smartphones during social activities?". The social activities were narrowed down to a group consisting of three to five friends in a café or restaurant setting. To answer the problem a quantitative survey was sent out to the target group and qualitative focus groups were conducted. The result of both showed that there was not a definitive answer on the students’ stance. Most students felt that whether something was acceptable or not was contingent on the situation at hand. The majority felt like unnoticeable use or use that contributed to the social activity was acceptable.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka normer som blir synliga i förskollärares beskrivningar av deras kunskap om och erfarenheter av diagnosen ADHD hos barn i förskolan. Detta för att skapa förståelse för om dessa normer kan ha konsekvenser för barn med ADHD i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är hermeneutik och normkritiskt perspektiv och den genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Resultatet i studien visade vilka normer som blev synliga i förskollärares beskrivningar av deras kunskaper om och erfarenheter av diagnosen ADHD hos barn. Slutsatsen är att de normer som identifierats har konsekvenser i form av begränsningar för barn med ADHD och deras förutsättningar för utveckling i förskolan, samt att oavsett om det finns en konstaterad ADHD-diagnos i barngruppen eller ej, kan kunskap kring diagnosen medföra att förskollärare kan utmana rådande normer och diskurser om hur barn “bör” vara, och därmed skapa en plats i förskolan där barn kan utvecklas utan begränsande normer.

Personal i fritidshem har en stor påverkan på verksamheten och eleverna. De planerar verksamheten och deras sätt att vara reflekteras på eleverna. Läraren medierar och gestaltar normer och värden genom hens sätt att tala och vara. En lärare ska synliggöra och diskutera med eleverna om hur könsmönster kan begränsa individens livsvillkor och livsval. Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem arbetar med stereotypa könsmönster och deras erfarenheter av det arbetet. Empirin som studien är baserad på är införskaffad genom åtta semistrukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys, det gjorde att olika teman togs fram. Vid analysen har tre teoretiska perspektiv tillämpats; socialkonstruktivism, normkritiskt perspektiv och genusordning. De slutsatser som dras är att personal i fritidshem är medvetna om att det i deras verksamhet finns stereotypa könsmönster bland såväl elever som personal. Samt att personal i fritidshem anser att arbetet med att motverka stereotypa könsmönster har fler hinder än möjlighet. Det framgår att de normer som finns i samhället i stort påverkar fritidshemmet verksamhet. Den andra slutsatsen som dras är att arbetet med stereotypa könsmönster inte är prioriterat inom fritidshemmets verksamheter.

Det är ett faktum att normer och föreställningar kring de nationella gymnasieprogrammen existerar bland dagens högstadieelever, vårdnadshavare och i samhället i stort. Det finns framför allt normer relaterade till yrkesprogrammens låga status. Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares roll i grundskolan gällande arbetet med att främja gymnasieprograms likvärdighet. Syftet med studien är att belysa hur studie- och yrkesvägledare i nuläget arbetar för att främja gymnasieprogrammens likvärdighet, samt hur de hade kunnat utveckla detta arbete utifrån deras egen uppfattning. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskola. Empirin har analyserats med hjälp av Mark L. Savickas Career Construction Theory, Phil Hodkinson och Andrew Sparkes begrepp handlingshorisont och Lotta Björkman och Janne Bromseths normkritiska synsätt. Vårt resultat bekräftar i högsta grad att normer och föreställningar om gymnasieprogram framkommer hos högstadieelever, men även hos vårdnadshavare och skolpersonal. Tidigare forskning visar på att det finns ett dilemma för dagens studie- och yrkesvägledare i hur de ska arbeta. Detta dilemma är även något som framkommer i vårt resultat. Det finns ingen entydig uppfattning gällande hur vägledning ska utföras och resultatet av detta är distinkta svårigheter i yrkesrollen. Vägledarna i vår studie arbetar i dagsläget i viss mån med eleverna, vårdnadshavarna och lärarna. Det är märkbart att vägledarna är villiga och skulle kunna utföra ett omfattande arbete med att minska normer och föreställningar. För att möjliggöra detta behövs tid och ett större ansvarstagande från ledning och övrig skolpersonal.

Denna studie handlar om genusnormer, sociala normer och samhällsnormer i den mest populära svenska barnlitteraturen år 2019. Studien är baserad på tre böcker skrivna av svenska författare och menade för barn i åldrarna 6–10. Syftet med studien är att skapa en insikt i de normer som barn möter i litteraturen menad för dem. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys baserad på tidigare forskningsresultat och facklitteratur. Studien genomfördes med stöd från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och var framförallt fokuserad på karaktärers genusnormsyttringar. Den teoretiska grund som studien är byggd på är det litteratursociologiska perspektivet vilket gav upphov tillanvändandet av misstänksamhetsprincipen (Svedjedal, 2012, s. 73), alltså att de normer som bevittnas anses vara okända för författaren utöver de kopplingar som görs mellan text och fakta. Resultaten i studien visar att barnlitteratur innehåller genusnormer i flera delar av dess uppbyggnad och innehåll, däribland karaktärsavbildningar ochkonstruktioner, samt hur genusnormer skiljer sig åt beroende på karaktärer och deraskönstillhörighet.