Syftet med studien var att beskriva och synliggöra förskollärares arbete med förskolans värdegrund. Problemformuleringen i vår studie var att värdegrundsarbetet hanterades olika i förskollärarnas arbete, även fast förskollärarna var utbildade. Studien besvarades genom frågeställningarna: Vad innebär värdegrund i förskolan för förskollärarna, hur upplever förskollärarna att de får stöd av läroplanens mål och riktlinjer i sitt värdegrundsarbete, samt hur förskollärarna beskriver sitt värdegrundsarbete i förskolan med barnen. Den metod som användes var en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju, där fem förskollärares uppfattningar om värdegrundsarbetet i förskolan synliggjordes. Genom en tematisk analysmetod fick vi fram nio olika teman: respekt för andra, demokrati, dokumentation, förtydliganden till vårdnadshavare, förskollärarnas individuella syn på värdegrundsarbetet i förskolan, förebyggande arbete mot kränkande behandling, samtal och bemötande. Resultatet utifrån vår studie visade att förskollärarens arbete med värdegrunden var betydelsefull för förskolans verksamhet och gentemot barnen, då allas lika värde beaktades. Vår studie visade att värdegrunden under de senaste åren inom förskolan fått en betydande roll, då Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 förtydligar vikten av allas lika värde som förskollärare ska följa. Arbetet med värdegrunden kunde se olika ut på grund av att Lpfö 18 är tolkningsbar, då Lpfö 18 poängterar att värdegrundsarbetet ska göras men inte hur, samt att fortbildning om värdegrund för förskollärare inte alltid utfördes.

The aim of this essay is to understand the representation of women and LGBT in three contemporary history textbooks and two digital learning materials produced for the Swedish upper secondary school (gymnasieskolan). The focal point of the study is to analyze how much room the two groups has been given and how they are portrayed - this in contrast to men. Based on earlier research of the representation between men and women in history textbooks for the Swedish upper secondary school men as a category is viewed as the majority group. Women’s representation has been shown to be very low, almost absent in textbooks and the representation of LGBT has not been noted at all according to most earlier studies. The interest in understanding if there has been a change in representation for these two groups originate from the 2011 reform in Swedish national educational system and the new curriculum for upper secondary school (GY11). The curriculum states that all forms of discrimination are to be hindered, on all levels and that the teacher also shall include an equality perspective in all educational activity. Additional to the national curriculum the specific program for history courses states that pupils are to work with topics as gender and sexuality, women and men’s attempt to change their situations, historically actor perspectives, changing power relations and the importance of history in making of identity. The teacher is also to communicate history from an emancipation view with focus in telling the history of traditionally forgotten and oppressed groups. This means that the teacher shall aim to tell the history of women and of LGBT groups – not only the history of great men. The theoretical framework of this study uses a synthesis based in social constructivism, gender theory and queer theory. The methodological approach of discourse analysis, with influences of Norman Fairclough's CDA, and qualitative text analysis was used approaching the selected material. The result of this study confirms earlier research to a far extent: the majority group that has been portrayed as historical actors and individuals of importance are predominantly men. After initially reviewing the textbook’s registers and counting names the calculation clearly showed male names to be dominant while female names was much lower in occurrence. This pattern was verified throughout the examined material and the numbers are accounted for at the end of chapter 5.4. Due to limitation factors the presented empirical material in this study only features three specific time periods and not the chronological history in whole as existing in the selected school materials that has been studied.

Denna uppsats syftar till att belysa livssituationen för människor som avviker från normen och som jag avgränsat till människor med någon typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag djupintervjuat fyra personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att få höra deras ”story”. Min förförståelse för detta fenomen är att människor som på något vis avviker från det ”normala” och inte passar in i samhällets ”klassiska mall”, får kämpa mer i livet. Framför allt när det gäller studier, arbete, samhälle och det sociala livet i stort. Studien har analyserats med hermeneutikens metod där det är respondentens egen tolkning av sin situation som satts i fokus. Resultaten av studien visar att samtliga respondenter har fått kämpa mycket i livet på grund av sin funktionsnedsättning och framförallt har skoltiden som barn varit svårast då de upplevt att de inte passat in i den klassiska studiemiljön och inte heller i den sociala miljön.

Syfte och problemformulering: Syftet med studie är att undersöka hur normer om kvinnor och kvinnokroppen (re)konstrueras i kvinnliga influencers självpresentation i bild på Instagram. Studien undersöker detta utifrån fallet Bianca Ingrosso och Angelica Blick. Att normer om kvinnor och kvinnokroppen rekonstrueras genom de representationer av kvinnor som tillhandahålls i bilder i media är känt sedan tidigare. Forskning har visat att dessa representationer i sin tur påverkar sociala hierarkier i samhället, såsom att kvinnor tenderar representeras på ett sätt som gör att de underordnas män. Innan sociala mediers framfart under 2010-talet hade de traditionella medierna en unik position när det kommer till vilka representationer vi människor fick ta del av och inte. Idag är individuell bildpublicering, där vem som helst kan dela med sig av sina egna bilder, likväl en källa till representationen av kvinnor i bild. Inte minst via Instagram som kommit att bli ett av Sveriges mest populära socialamedium för just bildpublicering, samt en vital kommunikationskanal för influencers. Metod och material: I studien användes den kvalitativa metoden semiotisk bildanalys för att undersöka 12 Instagrambilder, 6 bilder på Bianca Ingrosso och 6 bilder på Angelica Blick. Samtliga bilder är bilder de publicerat på sig själv på sitt respektive Instagramkonto. Huvudresultat: Studien visar att influencernas självpresentation i bild rekonstruerar normer om kvinnan som sexig och något som ska betraktas. En ytterligare slutsats är att självsexualiseringen och självobjektifieringen som förekommer självpresentationerna kan upplevas mer eller mindre explicit, men ändå finnas där.

Detta examensarbete fokuserar på att undersöka bakomliggande fördomar kopplade till feminint kodade manliga avatarer i spel, och hur detta kan korrelera till en saknad av dem. Genom att undersöka bakomliggande faktorer som hur manliga och kvinnliga avatarer porträtteras jämförelsevis annorlunda i spel. Vad för normativa egenskaper är kopplade till de manliga och kvinnliga avatarerna? Arbetet använder spelet League of Legends (2009) som utgångspunkt till kvinnlig och manlig karaktärsdesign för att utveckla en artefakt av karaktärer som speglar de tre kategorierna Tank, Healer och Damage. Själva studien är kvalitativ och utfördes med semistrukturerade intervjuer. Dessa Förberedda frågor kompletterades med följdfrågor. Resultatet från arbetet tyder på att det inte går att dra några förhastade slutsatser om det finns någon fientlighet till feminina manliga avatarer i spel. Dock förekom det olika reaktioner till den mest feminint kodade karaktären i jämförelse med andra karaktärerna från artefakten. Till exempel att den är för sexualiserad för att anses som praktisk, eller att den upplevs som otrevlig med ett överlägsenhetskomplex; trots att den har en mer välkomnande design än de mer maskulina karaktärerna.

Förskolans utbildning ska vara likvärdig och därav ligger det till fördel att undersöka att alla barn får samma förutsättningar, oavsett könsidentitet. Från tidigare undersökningar har det visats att barn blir behandlad olika utifrån könstillhörighet trots att styrdokument (Skolverket, 2018) framhåller vikten av likvärdig utbildning, samt hur diskriminering ska aktivt motverkas. Därav har studie med syfte till att undersöka förskollärares uppfattning av begreppet genus och deras arbete kring genus i relation till barngrupp tagit form, utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Här har sex verksamma förskollärare intervjuats, där vi med stöd av fenomenografisk ansats (Uljens, 1989) reflekterat, analyserat och kategoriserat intervjusvaren för att få fram de varierande uppfattningar hos förskollärarna. Utifrån tidigare forskning och relevanta begrepp har vi jämfört förskollärarnas tankar och åsikter i sitt arbete inom ämnet. Resultatet visade på att de hade relativt liknande tankar kring genus som begrepp, det vill säga att det innebär jämlikhet, jämställdhet samt man ser individen och inte det biologiska könet. Här förekom det skilda tankar kring arbetssättet då vissa ansåg sig redan arbeta könsneutralt och därav inte behövde utvecklas inom ämnet ännu mer, medan andra påpekade att de gärna ville utvecklas mer. Sammanfattningsvis förekom liknande tankar till innebörden av begreppet genus, men visade på variationer i hur förskollärarna uppfattar deras arbete inom ämnet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie är att analysera hur mångfald representeras i tre historieläroböcker för årskurserna 4–6 utifrån ett intersektionellt perspektiv med utgångspunkt i normer och maktstrukturer. Följande frågeställningar ligger till grund för analysen: I vilken utsträckning och i vilka sammanhang representeras annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning samt funktionsnedsättning i de valda historieläroböckerna? Vilka normer och maktstrukturer reproduceras i de valda historieläroböckerna utifrån ett intersektionellt perspektiv? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys av text, bildtext och bilder. Den kvalitativa innehållsanalysen baseras på frågor från Skolverkets rapport från 2006. Den historiska tidsperiod som analyseras är 1700- och 1800-talet och det material som analyserats är historieläroböckerna: Upptäck Historia, Historia 4 - 6 Grundbok och SOS Historia.  Resultatet av studien visar att representationen av mångfald är bristfällig i de analyserade böckerna vilket bekräftar tidigare forskning på området. Av de undersökta mångfaldskategorierna är kategorierna annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning de kategorier som endast har en representation eller ingen alls. Kvinnor är markant underrepresenterade jämfört med män och individer av annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet är också underrepresenterade. Kategorin religion eller annan trosuppfattning är ringa representerat och då endast med manliga exempel. Studiens reslutat visar också att makthavarna i de undersökta läroböckerna genomgående är män och trots att det intersektionella perspektivet bidrar till att synliggöra olika maktstrukturer när fler skärningspunkter blir tillgängliga är det fortfarande männen som är makthavare i nästan alla kombinationer. Resultatet av denna studie kan bidra till en djupare förståelse och en större didaktisk medvetenhet i valet av lektionsmaterial samt om vilken kunskap som lärs ut.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i fem vanligt förekommande bilderböcker som används vid högläsning för barn mellan tre och sex år. Tidigare forskning har påvisat att stereotypa könsroller är överrepresenterade inom barnlitteraturen och att manliga huvudkaraktärer dominerar över kvinnliga karaktärer. Studien utgörs av en kvalitativ text- och bildanalys av fem utvalda bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker hur könsroller representeras, och om det finns några stereotypa könsmarkörer.  Studien visar att de kvinnliga huvudkaraktärerna dominerar över de manliga i de fem undersökta titlarna. Studiens resultat visar även att det förekommer karaktärer som bryter mot de stereotypa könsrollerna, liksom karaktärer som upprätthåller stereotypa könsroller. Sammanfattningsvis finns det en variation av karaktärer som både bryter mot samt upprätthåller könsnormer i det undersökta materialet. Slutligen rekommenderar studien att pedagoger bör utveckla ett normkritiskt förhållningssätt till den litteratur de väljer att läsa högt för barnen.

The audience interpret popular cultural messages individually depending on their cultural background. Popular culture can reveal hidden ideological messages important for understanding how popular culture can maintain ideals and stereotypical norms. This semiotic analysis aims to analyze popular cultural characters and the construction of gender, class and identity in a contemporary Swedish tv show. The study also aims to make visible if stereotypes are challenged or reproduced. Theoretical perspectives concerning culture, ideology, hegemony, gender norms, representation, stereotypes and identity are used. Studies about typecasting, femininity and autism in popular culture are presented. The results demonstrate how a broader variation in popular cultural representation and a critical approach towards stereotypes are important for the audience's sense making of the world.

This essay examines literary witches in three Swedish novels from the 1840s, with the purpose to show how these witches deviate from the gender norms existing in the Swedish society during this time. The novels analysed are I Dalarna by Fredrika Bremer, Hundrade minnen från Österbotten by Sara Wacklin and Tre fruar från Småland by Carl Jonas Love Almqvist. These contemporary novels depict the everyday life of characters where witches and magicians participate in different ways. The survey focuses on the inner and outer qualities of the witch-characters and discusses these in relation to the Swedish social norms regarding looks and way of living. To help with this, the study is inspired by a theoretical point created by Johanna McElwee’s research of American witch-literature and Sara Backman Prytz’s research of gender stereotypes. With these two, a witch-stereotype is created, where witches in the literature are stereotyped as ugly, old, uneducated, and evil. This theory is discussed together with the material which this survey analyses, and the results show that the witches in this literature does not fully confirm the stereotype McElwee has found, yet they differ from the contemporary gender norms.