<p>Title: What women want – a study about young men’s self-presentation on the on-line dating site Spray Date.</p><p>Authors: Anna Tuvehagen & Josefin Hult</p><p>Tutor: Lena Widding-Hedin</p><p>Purpose: Our main purpose was to identify implicit norms and ideals for masculinity in young men’s advertisements on the on-line dating site Spray Date.</p><p>Questions: How do the men present themselves on Spray Date and what do they accentuate in their advertisements? What kind of relationship do the men hope to establish and what qualities and attribute do they look for in women? Are there any notable differences and similarities regarding our findings of ideals and the ones in previous research?</p><p>Method: In order to answer our questions we chose 100 advertisements made by men in the age 18 to 25. To analyse the advertisements we used a qualitative content analysis, however we have some quantitative elements.</p><p>Main results: The men in our study are searching for love on Spray Date and usually describe themselves as nice, cheerful, decent guys with good sense of humour. Although, spare-time interests and activities are what the men mainly focus on. Their interests are broad and all sorts of combinations occur why it is difficult to place the men in categories. Overall our study shows a more “soft”or “feminine” masculinity as ideal than the traditional masculinity in previous research. The men are sensitive in many ways, they give priority to family and friends, and they appreciate cosiness and have an emotional side. However, it can also be a way of trying to attract women.</p><p>Key words: Masculinity, young men, gender, norms, on-line dating, self-presentation</p>

Abstrakt Studien syftar till att undersöka vad som stärker respektive hämmar motivationen till drogfrihet hos personer med missbruk samt vilken relevans identitet och socialt nätverk har för den processen. Tidigare forskning har visat på vikten av motivation för att möjliggöra de förändringar som krävs för att kunna lämna missbruket bakom sig. Denna studie är av explorativ induktiv karaktär med kvalitativa intervjuer som utgångspunkt. Fem intervjuer utfördes med individer på HVB- eller LVM-hem som haft ett självutnämnt missbruk under minst fem år. Resultaten visade att samtliga deltagare beskrev sig själv som ensamma efter att de sagt upp kontakten med majoriteten av sina vänner. Ju längre de varit i missbruket desto svårare var det för dem att förstå vem de var innan och vem de skulle komma att bli under avhållsamhet. Orsaken till att deltagarna ville bli drogfri berodde till största del på familjemedlemmar som de inte ville skada mer. Mindre fokus lades på deras personliga fördelar som avhållsamhet skulle kunna innebära. Några av deltagarna upplevde sig själv som värdelösa, en last för samhället och samtliga inom familjen.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män. Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fått begränsad uppmärksamhet. Vi har haft en hermeneutiskt ansats i vår studie där fokus varit förståelse och tolkning av materialet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med åtta män i varierande åldrar från hela Sverige. I analysen har vi kopplat empirin till tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter har varit, våldet, normer, maskulinitet och jämställdhet. I studien framkommer att männen blivit utsatta för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Samtliga män har upplevt det psykiska våldet som värst, vilket även fortsatt när förhållandet tagit slut, då i form av uppslitande vårdnadstvister. Det som började som hot om att aldrig mer få se sina barn är idag verklighet för flera av männen.  Resultatet visar också hur de i kontakten med olika myndigheter känt sig kränkta, förlöjligade, nonchalerade och att de ibland själva blivit misstänkta för våldet. Ingen av männen upplever att de blivit erbjudna varken stöd eller hjälp. Det framkommer i studien att männen önskar mer kunskap hos framförallt Socialtjänsten hur de på ett mer jämlikt sätt ska bemöta och agera när de möter män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som fokuserar på lärare för årskurs F-3 och deras relation till matematik samt de diskurser som de ingår i. Syftet med den här studien är att med hjälp av en diskursanalys synliggöra vilka genusrelaterade diskurser som kan urskiljas när det kommer till lärare och matematikundervisning och den litteratur som analyseras i studien. Den här studien undersöker också Laclau och Mouffes begrepp gruppbildning i relation till de diskurser som studien kan urskilja. Studien har sin grund i åtta vetenskapliga publikationer och använder ett analysverktyg inspirerat till största del av Laclau och Mouffes teori, men till viss del också Foucaults teori. Resultatet visar två olika diskurser; den manlige matematikern och den kvinnliga läraren. Studien visar också på att lärarutbildningen behöver ge lärarstudenter positiva upplevelser av matematik för att motverka de traditionella könsnormerna som kunde identifieras i de två olika diskurserna.

I skolans styrdokument står att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller sexuell läggning, och att skolan aktivt ska motverka traditionella könsmönster. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om läromedel i ämnet engelska för grundskolans senare år utifrån aspekterna genus och heteronormativitet. För att uppnå syftet gjordes en kvalitativ, tematisk analys, och resultaten av studien visade att det finns en uppdelning mellan vad som är manligt och kvinnligt i läromedlen. Det visade sig också att heteronormativiteten bekräftas genom att HBTQ-personerna i läromedlen är få, att deras sexualitet diskuteras specifikt medan heterosexualiteten inte diskuteras och därmed tillåts bli förgivettagen, samt att de texter som handlar om HBTQ-personer i stort handlar om de olika problem som de ställs inför på grund av sin sexualitet. Slutsatsen blir att läromedlen är problematiska på flera sätt, och att de lärare som använder dem behöver vara medvetna om det.

Tidigare forskning visar att HBTQ-personer uppfattar stress och lider av psykisk ohälsa i samband med komma ut-processen. Syftet med studien är att utforska hur HBTQ- personer uppfattar förväntningar i komma utprocessen och undersöka vilka effekter dessa förväntningar har på komma utprocessen. Studien är kvalitativ och genomförd via semistrukturerade intervjuer och studiens urval är 6 homo- och bisexuella personer i varierande åldrar från 18 år. Studiens empiri analyseras via av en kvalitativ analysmetod. Tidigare forskning och empiri från intervjuer ligger till grund för resultat och analys. Studiens resultat visar på att det bland intervjupersonerna inte finns några mönster på hur förväntningarna uppfattas i komma ut-processen. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar både tilldragande och frånskjutande faktorer som försvårar och möjliggör komma utprocessen. Trygga miljöer, positiv respons och normalisering av intervjupersonernas egna sexuella läggning möjliggör komma ut processen. Rädsla, oro och utsatthet är faktorer som försvårar. Resultatet visar också att stigmatisering, heteronormer och sammanhang problematiserar komma utprocessen. Behovet för intervjupersonerna att komma ut påverkas av sammanhang, normer och attityder. Intervjupersonerna uttrycker både negativa och positiva uppfattningar om förväntningar i samband med att komma ut.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus, familjekonstellationer och funktionsvariation framställs i utvalda matematikläromedel för grundskolan årskurs 2, 5 och 7. Läromedelsanalys har gjorts på 50 sidor vardera i sex stycken läromedel, från serierna Matte Direkt och Favorit Matematik. Med hjälp av förutbestämda symboliska attribut har en kvantitativ metod använts för att genomföra läromedelsanalysen. När läromedelsgranskningen försvann 1991 blev det alla lärares professionella ansvar att välja ut läromedel för att eleverna ska uppnå uppsatta mål. Därför har vi valt att göra en läromedelsanalys på matematikböcker för låg-, mellan- och högstadiet. Tidigare forskning som presenteras i studien framhåller att läromedlen är mansdominerande, dock skiljer sig studiens resultat från det då majoriteten av böckerna visar på en kvinnligdominans genom bild och text. Tidigare forskning stämmer överens med studiens resultat när det berör funktionsvariation och familjekonstellation. Båda kategorierna får ytterst lite utrymme samt att kärnfamiljen framställs som idealet för en familj.

Att leda i en organisation handlar primärt om att leda en grupp människor mot gemensamma mål och resultat genom samarbete och kommunikation. För en arbetsgivare är det nödvändigt och viktigt att nya ledare blir effektiva och etablerar sig i sina roller så fort som möjligt. Det kan vara en krävande process att tillträda som ny ledare då normer, förväntningar och värderingar påverkar hur ledaren kan forma sin nya roll. Förstagångsledare ska forma en ledarkaraktär, utveckla en identitet som ledare och lära sig vad det innebär att vara ledare. Den nya ledaren ska arbeta med en ledande identitet i en komplex, förändringsbenägen och multibestämd organisation. Den professionella rollen förändras – från att bidra och ansvara för ett mer avgränsat och preciserat uppdrag. De egna prestationerna och resultaten i relation till att sätta och implementera agendan för en hel grupp. Förstagångsledaren ska axla en roll som kräver kompetenser och färdigheter som kanske ännu inte finns. Att vara ledare är en praktisk kompetens som utvecklas genom att vara ledare, genom att skaffa sig erfarenheter och reflektera över dem.Syftet med denna studie är att utforska vad det innebär att bli ledare för första gången. Den avser att studera det identitetsskiftet och den process den nya rollen innebär för individen. Vidare vill studien identifiera områden där organisationen kan stötta de ledare som är nya i sin roll.Kvalitativ data har tolkats och analyserats enligt fenomenologisk metodansats och satts i relation till tidigare forskning. Data har delats upp i fyra olika kategorier: 1) Ny ledare, 2) Identitetsskifte, 3) Organisatorisk socialisering och 4) Förkunskaper och Organisatoriskt stöd. Resultatet av studien visar på att kategorierna påverkas av och påverkar varandra. Stöttning i processen som ny ledare ger förutsättningar och möjligheter att utvecklas som ledare och att kunna påverka med sitt ledarskap. Studien visar på att adekvat stöd, enligt tidigare forskning, inte tillämpas i realiteten enligt informanternas upplevelser.

Syftet med denna studie var att se hur fostran av känslor gestaltas i två barngrupper i förskolansamt hur barn bemöter denna fostran. Studien tar även upp bakomliggande normer som synliggörsi och med fostranshandlingarna. Det är en kvalitativ studie bestående av fältstudier på tvåolika förskoleavdelningar, där en barngrupp bestod av fyraåringar och en barngrupp av femåringar.Studien är bedriven som en deltagande observation med en etnografisk ansats och jag haranalyserat datan utifrån Foucaults teorier om makt. Resultatet visar att fostran av känslor i dessabarngrupper gestaltas både som ett lyhört ledarskap och som vuxnas maktutövning och barnsmotstånd mot denna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

I den här studien undersöks hur pedagoger arbetar med hbtq-frågor i förskolans verksamhet. I Sverige finns ett fåtal hbtq-certifierade förskolor och syftet med studien är att belysa hur hbtq- certifierade pedagoger arbetar i jämförelse med pedagoger som inte är certifierade. Studien belyser pedagogers kunskaper, förhållningssätt och arbetssätt kring hbtq-frågor i arbetet med att främja likabehandling. Jämställdhetsarbete ska enligt förskolans styrdokument vara en ständigt pågående process i förskolan. I takt med att olika typer av familjekonstellationer ökar, behöver personal i förskolan öka kunskaperna kring hbtq-frågor och normer för att kunna bemöta alla familjer på ett inkluderande sätt.  En kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer har använts för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Resultatet från fokusgruppsintervjuerna visar i likhet med tidigare forskning att det är viktigt att ha kunskap om hbtq-frågor för att kunna bedriva en verksamhet där alla familjer känner sig representerade och inkluderade. Den största skillnaden vi sett i vår studie är att de certifierade pedagogerna gav mer uttömmande svar och uttryckte ett mer medvetet arbets- och förhållningssätt än de icke-certifierade. De icke-certifierade pedagogerna beskriver att arbetet kring hbtq-frågor kan se olika ut på förskolans respektive avdelningar och att de inte har ett gemensamt arbets- och förhållningsätt. / This study examines how educators address matters regarding lgbqt issues in the preschool setting. There are a number of lgbqt-certified preschools in Sweden and the aim of this study is to compare how certified and non-certified educators differ in their approaches. The study highlights educator’s knowledge of, and approaches to handling lgbqt issues in their work towards promoting equality. According to preschool guidelines, the work for equality should be a continuous process. Given the increasing prevalence of non-nuclear families, preschool staff need to further their understanding of matters regarding lgbqt issues and norms in order to treat all families in an inclusive manner. A qualitative approach using two focus groups has been used to answer our research question. The findings from the focus groups show, in accordance with previous research, that awareness of lgbqt issues is important for preschools to ensure all families feel represented and included. The biggest difference found in this study between certified and non-certified educators was that the former were able to give more comprehensive answers and showed evidence of a more deliberate approach towards working with lgbqt issues. Non-certified educators described the work surrounding lgbqt issues as non-uniform across the different sections of the preschool and lacking a common approach.