No description available.

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt. Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen. I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.

Title: What women want – a study about young men’s self-presentation on the on-line dating site Spray Date. Authors: Anna Tuvehagen & Josefin Hult Tutor: Lena Widding-Hedin Purpose: Our main purpose was to identify implicit norms and ideals for masculinity in young men’s advertisements on the on-line dating site Spray Date. Questions: How do the men present themselves on Spray Date and what do they accentuate in their advertisements? What kind of relationship do the men hope to establish and what qualities and attribute do they look for in women? Are there any notable differences and similarities regarding our findings of ideals and the ones in previous research? Method: In order to answer our questions we chose 100 advertisements made by men in the age 18 to 25. To analyse the advertisements we used a qualitative content analysis, however we have some quantitative elements. Main results: The men in our study are searching for love on Spray Date and usually describe themselves as nice, cheerful, decent guys with good sense of humour. Although, spare-time interests and activities are what the men mainly focus on. Their interests are broad and all sorts of combinations occur why it is difficult to place the men in categories. Overall our study shows a more “soft”or “feminine” masculinity as ideal than the traditional masculinity in previous research. The men are sensitive in many ways, they give priority to family and friends, and they appreciate cosiness and have an emotional side. However, it can also be a way of trying to attract women. Key words: Masculinity, young men, gender, norms, on-line dating, self-presentation

This study aims to find out what relationship high school students have to social networks at the Internet. This has been done by focusing on norms/standards that adolescents can feel under stress to achieve, through stressing themselves by social networks in a way that is consistent with the norms. The empirical data has been gathered by questionnaires which have been answered by adolescents in randomly selected schools and classes in a medium size Swedish town, Karlskrona. The result showed that all of the participating adolescents have user accounts on a social network. Furthermore it also emerged that a lot of the adolescents thought that norms existed that should be followed in a social network about how to stress oneself. The norms were for example to write about things they are proud of, and to write in a way that is consistent to norms in the society. A few of the adolescents in the survey, said they experienced stress by living up to existing norms. However it is notable that a majority of the adolescents surveyed considered that other adolescents experienced stress for this reason. The analysis in this study was made using the dramaturgical perspective of Erving Goffman and his perspective to stigma, and George Herbert Mead’s symbolic interactionism. Finally a discussion of the findings of the study, the method used in the study and suggestions for further research are included.

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism. Vidare visar resultaten även att subkulturen i sig har haft en mycket positiv och stärkande effekt på respondenternas identitetsskapande samt upplevelse av tillhörighet. Samt att den vid rätt omständigheter kraftigt kan minska de negativa psykologiska effekterna som den kulturella friställningen tenderar att ha på individer.

Huvudsyftet med vår uppsats var att ta reda på hur kvinnor och män framställs i media, där vi avgränsade oss till branschtidningar. Våra frågeställningar var; Hur porträtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhåller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap? Vilken problematik kan det finnas kring hur media väljer att framställa chefer? Dessa frågeställningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en narratologisk analys på 60 respektive 20 artiklar från branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap. Huvudresultatet blev att det fanns en viss jämställdhet mellan män och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekräftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fågelperspektiv med intetsägande bakgrunder. Männen hade neutrala uttryck, blev fotade oftare i grodperspektiv, även om de båda könen hade stor majoritet i ögonhöjd. Männen blev dessutom oftare fotade på sina arbetsplatser. Dessa resultat återfanns i den kvantitativa innehållsanalysen. I den narratologiska analysen framkom det att det fanns en förväntan att kvinnor skulle stöta på motgångar hela tiden medan männen hade en äventyrlig resa mot sitt ledarskap. Kvinnor fick oftare motivera hur de fick ihop ”livspusslet” medan denna aspekt inte förekom hos männen.  Slutsatsen blev att media reproducerade skadliga normer kring kvinnligt och manligt ledarskap, vilket försvårar jämställdhetsarbetet. De måste bli mer medvetna om framställningar av vissa grupper för att motverka dessa normer.   Nyckelord; genus, ledarskap, normer, framställningar / Title: The Power of Media – A comparison study of female and male leaders in media Authors; Sophie Edquist & Marina Sigurdsson Mentor; Amelie Hössjer Date; Autumn 2013 Purpose; The purpose of the essay is to analyze media’s depiction of female and male leaders and the dichotomy between them. Another issue is the power that media possesses to influence these norms. Question; How are male and female leaders portrayed in business magazines and how do they relate to the norms about female and male leadership? What kind of issues can emerge with medias choice of portrayal of executive leaders? Theory; We focus on gender theories and norms around genders roles combined with leadership. We also use role congruity theory and masculinity theory. Method and material; We use quantitative content analysis and narratology analysis to answer our research question. The material we use are 60 articles from business magazines, with 30 male and 30 female portrayals of leaders. Results and conclusions; The results were that there were differences between the two genders and the differences confirmed already established norms. Media reproduce these norms and therefore renders it difficult to proceed with equality in society. Considering the results, media needs to be more conscious of how they portray certain groups. Implications; The implications of media’s use of stereotypes of female and male leaders results in lesser motivations from young females to aspire to higher positions. But also the prejudice towards female leaders is enforced and therefore makes it harder to bring about a change in society. Keywords; gender, norms, leadership, depiction

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip. To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes. The selection was made through the snowball method. We also used a constructivist scientific approach where we conducted a qualitative analysis that encodes the significant statement as we got from the interviews. When studied the sport tourism we used scientific articles concerning what sport tourism is. This theory also identified how these tourists can be categorized. There are different types of visitors who have different goals with their trip to European Championship in Poland / Ukraine. We have classed these tourists from their primary purpose of the trip where some visitors were in Europe championship to see the football that was played while others were there to experience the event surrounding the football. To be able to identify possible reasons why more men than women visited the European Championships in Poland / Ukraine, we used Pierre Bourdieu's gender theory that deals with how the male dominance creates a power relationship between the sexes. The result that emerged from this study is that a male jargon dominated in the European championship. To identify possible reasons in why this appears we used gender theories. The male dominance (gender theory of Bourdieu) explained that there is a strong male jargon which is a system of norms that determines what is an acceptable behavior. It's a man-centered world where the male behavior is a preference that determines the conditions in terms of what is socially acceptable. A male jargon appears when men are in a clear majority. The results also show that women fall into a subordinate role in an environment where a male jargon occurs resulting in the fact that women feel uncomfortable showing up in a role where they are expected to correct themselves in the hierarchy. We have also been able to identify possible reasons from a gender perspective why more men than women visited the European Championship in Poland / Ukraine 2012.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor för kvinnor och män, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utjämna könsbalansen. Popkollo försöker uppnå detta genom att ordna musikläger, speciellt riktade till tjejer. Syftet med min undersökning är att fånga unga musicerande tjejers berättelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifrån en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare från sommaren 2013. Mina observationer, och tidigare erfarenheter som ledare, kompletterar den bild som deltagarna förmedlar. Intervjustudien innehåller även uppföljningsintervjuer med 14 av de tidigare intervjuade, och ett samtal med Malin Helldorff, medlemsansvarig för Riksorganisationen Popkollo. Undersökningen visar att deltagarna anländer till kollot med ett stort musikintresse och en längtan att hitta likasinnade. Under kollot bildar de band, får skriva låtar och upplever en i huvudsak positiv lärandemiljö, i vilken uppmuntran från andra deltagare, ledare och inspirationsgäster tillmäts stort värde. Många berättar även om ökat självförtroende under Popkollo, och att de där har en större frihet i att se ut som de vill, samt att agera ut beteenden utanför normen om vad en tjej vanligtvis får göra. Det sociala samspelet betonas som väldigt viktigt, och de konflikter som uppstår inom gruppen väcker tankar hos flera av deltagarna. Vad krävs egentligen för att det ska fungera inom ett band? En effekt av Popkollo märks genom att majoriteten har fortsatt med eller ökat sitt musicerande efter Popkollo. Flertalet av deltagarna håller kontakten med nya vänner, som i vissa fall även har blivit spelkamrater, och några vågar även ta med sig den frimodighet som de utvecklade under kollot in i vardagen. Min diskussion kretsar kring det mod som krävs att våga söka Popkollo, och den sociala tryggheten som en förutsättning för att prova på något nytt, göra nya erfarenheter och att upprätthålla spelet i ett band. Jag ifrågasätter även hur stor vikt en kvalitativ studie på denna nivå kan tillmätas. För att spåra större effekter av Popkollo skulle en mer långtgående studie vara nödvändig.

Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan: Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen? Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsdiskurs bland många. Undersökningen är gjord med barn mellan 3-9 år och deras föräldrar, som alla kommer från en kulturell medelklass i Stockholm. Tolkning och resultat bearbetas med socialkonstruktionistiska glasögon och med hjälp av en diskursanalys. I undersökningen togs gemenskap och närhet upp som en stor del i hur barnen vill bo. Den har sett ut på lite olika sätt, men gemensamt har varit att barnen gärna delar säng med sina föräldrar och att det är i närhet av familjen som de trivs bäst. I det skapades idén till gestaltningen. Ritningen till våningssängen kom till under den sista workshopen där flickan berättade att hon tyckte att det vore smart med fler våningar än två i en våningssäng. Hon ville att hela hennes familj skulle få plats att sova. Hennes mamma och pappa, mormor, farmor och farfar, familjevännerna och katterna. Gestaltningen, en nästan fem meter hög våningssäng med sex våningsplan och turkos stege, var en tolkning av flickans idé och ritning. Gestaltningen är ett försök att koppla ihop barnens drömmar och fantasi med föräldrarnas tankar kring funktion och estetik.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur stort fokus genusaspekten har i valet av skönlitterära verk i ämnet svenska för gymnasieskolan. Studien bygger på en flerstrategisk forskningsmetod som inbegriper både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Tidigare studier visar att skönlitteraturen är skriven av män, för män och om män vilket lett till att kvinnan hamnar i bakgrunden till förmån för mannen som författare, läsare och karaktär. Vår studie visar att skönlitteraturen som används i svenskämnet på gymnasieskolan är författad av män med manliga karaktärer. Genusaspekten ligger inte  i fokus hos lärarna när de väljer böcker till undervisningen utan ligger istället på diskussion och kontextualisering.