Denna studie syftar till att undersöka två läromedel i svenska för lågstadiet där fokus ligger på representation. Läroböcker är det läromedel som har möjlighet att nå ut till flest av Sveriges befolkning och är en representation av läroplanen vilket ger den auktoritet; de föreställningar och normer som framställs i dessa påverkar barns världsbild och identitetsskapande. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes förekomsten av personer i bild samt text, och vidare analyserades vita och icke-vitas utrymme och roll genom en kvalitativ textanalys som inspirerats av diskursanalytisk metod. Resultaten visar att både vita och icke-vita karaktärer förekommer i båda läroböckerna med en majoritet av vita karaktärer. I den kvalitativa textanalysen visade det sig att ett av läromedlen var mer problematisk än det andra och tenderade till att främja stereotypa representationer som kan leda till svårigheter vid barns identitetsskapande.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i läroböcker för ämnet idrott och hälsa. Studien svarar på följande frågeställningar: ”Vilka normer om kön och sexualitet förmedlas i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?” och ”Hur förmedlas och uttrycks normer om kön och sexualitet i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?”. Metod Tre stycken läroböcker, skrivna utifrån gällande läroplaner i ämnet idrott och hälsa, analyserades med utgångspunkt i diskursanalys som metodologisk ansats. Materialet granskades kritiskt och delades in i åtta olika teman utifrån vad som talades om och hur det talades om detta. Utifrån teman identifierades fyra diskurser: könsrollsdiskursen, kvinnor som problemdiskurs, män som normdiskurs och heteronormativitetsdiskursen. Dessa diskurser analyserades med utgångspunkt i Hirdmans genussystem och alternativa genusformler som Grahn har tagit fram och som sedan användes för att diskutera studiens resultat. Resultat Studiens resultat visar på att läroböckerna utgår ifrån två identifierade kön som tillskrivs specifika egenskaper och beteenden. Dessa två binära kön, flickor/kvinnor och pojkar/män, sätts ständigt i relation med varandra och beskrivs som dikotomier till varandra. Kvinnor framställs ofta som problematiska och bristfälliga medan män framställs som norm och utgångspunkt. Analyserade läroböcker består delvis av könsspecifik text men de inkluderar könsneutral text i flera sammanhang. I både bild och text framkommer normer som kan kopplas till heteronormativitet. Att två av tre läroböcker exkluderar HBTQ-identiteter helt och att en bok behandlar homosexualitet endast i ett särskilt stycke tyder på att heterosexualitet framträder som norm i läroböcker. Slutsats Slutsatsen är att genom att jämföra och särskilja flickor/kvinnor och pojkar/män med varandra skapas olika normer gällande genus. Att exkludera eller särbehandla HBTQ-identiteter i läroböcker påverkar och konstruerar normer om sexualitet. / Aim The aim of the study is to investigate how gender and sexuality are constructed in textbooks designed for the subject Physical education and Health. The study will answer the following research questions:” What norms about gender and sexuality are conveyed in textbooks for sport and health?” and” How are norms about gender and sexuality conveyed and expressed in textbooks for sport and health?”. Method Three textbooks, written along current curriculum in the subject of sport and health, were analyzed with a discourse analysis as methodological approach. The material was critically reviewed and divided into eight different themes based on what was talked about and how it was talked about. Based on the themes, these four types of discourses were selected: gender discourse, women as a problem discourse, men as a norm discourse and heteronormativity discourse. These discourses were analyzed on the basis of Hirdman's gender system and alternative gender forms developed by Grahn and then used to discuss the result of the study.  Results The results of the study indicate that the textbooks are based on two identified sexes which are attributed to specific characteristics and behaviors. These two binary sexes, girls/women and boys/men, are constantly put in relationship with each other and described as dichotomies to each other. Women are described often as problematic and deficient, while men are presented as a norm and origin. Analyzed textbooks consist in part of gender-specific text but include also gender-neutral text in several contexts. Both, pictures and text show norms that can be linked to heteronormativity. The fact that two of three textbooks completely exclude LGBTQ identities and that one book involves homosexuality only in a particular part suggests that heterosexuality appears as the norm in textbooks. Conclusions Findings in this study indicate that by comparing and distinguishing girls/women and boys/men with each other create different norms regarding gender. Norms about sexuality are affected and constructed because textbooks exclude LGBTQ identities and treat them differently compared to heterosexuality.

Syftet med studien är att problematisera några förskollärares förhållningssätt kring hur de kommunicerar med barn, i relation till vad Läroplanen säger om traditionella könsmönster. Metoden som vi använde för att samla in data var observationer och intervjuer med tre förskollärare. Materialet har tolkats och analyserats utifrån feministisk poststrukturalism, diskurser om pojkar och flickor, könsmönster samt normer och könskonstruktioner. I intervjuerna kommer det fram att förskollärarna har en förståelse för genus, kön och könsmönster och en medvetenhet om det som står i Läroplanen om allas lika värde oavsett könsidentitet. De arbetar med att uppmana och erbjuda alla barn möjligheter att våga ta för sig, uttrycka sig, utveckla förmågor, att gå in och ut ur lekar och roller utan att bli begränsade av stereotypa könsmönster. Enligt vår analys av observationerna kommer det fram att förskollärarna både motverkar och förstärker de stereotypa könsmönster som finns, i tal och i handlingar med barnen. Men det framgår även i intervjun med en förskollärare att det är problematiskt att motverka traditionella könsmönster i förskolan, detta eftersom det är svårt att veta vad och hur man ska förhålla sig både till miljön, barnen och vårdnadshavare.

Syftet med studien var att beskriva, tolka och förstå olika aspekter och sammanhang som kan påverka kvinnors chefskarriärer. Avsikten var att ta reda på vilka eventuella orsaker som kan ligga bakom varför kvinnor är underrepresenterade i organisationers högsta positioner. Webbformulär med narrativ utgångspunkt användes för att samla in kvinnors berättelser. Berättelserna innehöll deras personliga erfarenheter med koppling till syftet. Genom att sammanställa teori samt det empiriska materialet kom vi fram till olika aspekter och sammanhang som kan ha en påverkan. Några av dessa aspekter var exempelvis utbildning, utformning av livspusslet och identitet. Många olika aspekter kan påverka kvinnors chefskarriärer, vilket resulterar i ett omfattande ämnesområde. Aspekterna kan samspela med varandra eller ha en enskild påverkan. Vad som varit utmärkande i studiens resultat är att normer i samhället kan ha inflytande på hur kvinnor är representerade på de högre positionerna i organisationer.

No description available.

Den systematiska litteraturstudien som genomförts beskriver sambandet, utifrån ett genusperspektiv, mellan de tre variablerna lärares förväntningar, agerande och dess påverkan på eleverna inom matematikundervisningen. Studien belyser skillnaderna som finns mellan variablerna och elevernas kön. Resultatet som beskrivs i studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning och kommer bland annat att analyseras utifrån modellen: A model for the review of teacher beliefs and gender differences, samt utifrån teorierna socio-matematiska normer och socialkonstruktionism. Det resultat som framkommit i studien visar på en könssegregerad matematikundervisning.

<p>Matematik</p>

Den empiriska studien som genomförts har haft som syfte att undersöka om det kan synliggöras några skillnader i lärares interaktioner med de olika könen inom matematikundervisningen. Studien har även syftat till att undersöka huruvida lärare tänker kring genus i förhållande till matematik. Resultatet som framkommit har utgått från observationer och intervjuer på svenska skolor med tre olika lärare i årskurserna 1– 3. Det resultat som tagits fram har satts i förhållande till tidigare forskning samt analyserats i förhållande till teorin om sociomatematiska normer. Resultatet av studien har visat på att lärare i svenska skolor generellt interagerar med de olika könen på liknande sätt, samtidigt som resultatet i vissa fall har skiljt sig åt. När det kommer till lärares syn på matematik och genus har det visat sig att lärarna uttrycker att de enbart ser till individerna och inte till könet samtidigt som de inte har full förståelse för vad ett genusmedvetet arbetssätt innebär.

<p>I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och</p><p>1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.</p><p>Fenomenet kallas ”the leaky pipeline” och liknar den akademiska världen vid ett</p><p>läckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vid</p><p>Stockholms universitet, verkar kvinnor ”läcka ur systemet”; trots att kvinnor idag</p><p>generellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter att</p><p>studera på högre nivåer fortfarande låg.</p><p>Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, och</p><p>sociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnliga</p><p>studenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.</p><p>Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.</p><p>Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och de</p><p>senaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst. Eftersom fasta tjänster</p><p>är eftersträvansvärda inom universitetet är det viktigt att studera hur rekryteringen till</p><p>dessa tjänster går till.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer en jämställd rekrytering av</p><p>lektorer vid Sociologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Genom ett</p><p>diskursanalytiskt tillvägagångssätt analyseras därför sakkunnighetsutlåtanden till</p><p>samtliga tjänstetillsättningar av lektorer mellan åren 2003 till 2007.</p><p>Uppsatsens resultat visar inte på något systematiskt missgynnande av kvinnor.</p><p>Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade bland sakkunnigas toppkandidater.</p><p>Endast 4 av de 16 topp-fyra-placerade var kvinnor. Slutsatsen är att hur man disponerar</p><p>sin tid efter avlagd doktorsexamen är av högsta vikt för ens möjligheter till befordran.</p><p>Det som värderas högst visar sig vara hög forskningsmässig produktivitet av hög kvalité</p><p>En potentiell källa till sämre förutsättningar är därför främst att ägna för mycket tid åt</p><p>undervisning och publicera mindre, något som verkar vanligare bland kvinnor.</p>

<p>Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.</p><p>Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen.</p><p>I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.</p>