Denna studie syftade till att undersöka det aktuella forskningsfältet avseende substansbrukande kvinnor samt hur dessa kan påverkas av sociala strukturer, normer och barriärer när det kommer till att tillhandahålla stöd. Angreppssättet har därmed varit att göra en litteraturöversikt genom beaktandet av kritiska teorier utifrån att se om dessa sociala strukturer och normer påverkar kvinnor som brukar substanser att söka hjälp och hur man kan undanröja dessa barriärer. Resultaten visade att tillgängligheten för behandling var sämre för kvinnor än för män samt att attityder och diskriminering spelade en roll i detta. Det framkom även att normer och traditionella könsmönster påverkade kvinnor när det kom till att söka hjälp, och därmed även tillhandahålla stöd. / <p>2019-06-03</p>

I denna studie har vi undersökt hur unga män hanterar känslor i form av ilska, sorg och rädsla. Områden som studien har fokuserat på är i vilka situationer de unga männen visar känslor, hur de upplever att det är att visa känslor samt hur de upplever stödet från sin sociala omgivning när de visar dessa känslor. Studien består av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från en kommun i Norrbottens län som sedan bearbetats genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som studien utgår från är genusteori och emotionsteori. Resultatet av studien visade att majoriteten av de unga männen uttrycker känslor som ilska, sorg och rädsla i lägre utsträckning än vad de själv anser att de borde. En del känslor framhölls vara enklare att hantera än andra, detta visade sig ha ett samband med att vara man utifrån tillskrivna sociala normer sett ur genusteori. Olika sociala sammanhang i olika situationer visade sig också ha betydelse för de unga männens hantering av känslor och om de agerade ut dessa känslor. Genomgående i studien har det framkommit att genus, normer och sociala sammanhang har haft stor betydelse för de unga männens sätt att hantera känslor.

The aim of this study is to investigate the significance of site for the Umeå University students’ environmentally friendly behavior, by studying their environmental awareness, social norms and whether they use compensatory beliefs at home or during their vacation.   The result of this study shows that the majority of the students are considered highly environmentally conscious as they show high awareness about the global environmental issues of climate change as well as the negative effects of carbon dioxide from transports and the usage of plastic products. Only a minority of the students showed a significant value of the usage of compensatory beliefs during their vacation, these students also showed a lower environmentally issue awareness.    The social norm among the student’s family and friends shows an acceptance and usage of plastic products and transports as car in their everyday life and flights and plastic products during the holidays. Even though the study presents that the students are environmentally conscious, the results also presents that they travel on holidays a couple of times per year and doing so most frequently with the usage of flights.

Hur framställs egentligen kvinnliga karaktärer i sagor och har dessa framställningar någon påverkan på barn i deras skapande av den egna könsidentiteten? Vi har utifrån forskning försökt besvara hur kvinnliga karaktärer framställs i traditionella sagor, samt hur barn uppfattar karaktärer i traditionella och i feministiska sagor. Då skolan har i uppdrag att aktivt motverka stereotypiska könsmönster och ge elever möjlighet till att finna sin unika egenart, anser vi att det är av hög relevans att studera hur de texter elever möter kritiskt kan granskas utifrån ett genusperspektiv.   Litteraturstudiens resultat bygger på en granskning av vetenskapliga artiklar där samtligt material varit av internationell karaktär. Forskningen visar på att kvinnliga sagokaraktärer ofta framställs som stereotypiska. Det framgår vidare att dessa stereotypiska föreställningar speglas i de sätt på vilka barn uppfattar kvinnliga sagokaraktärer. Barn har svårt att se utanför de stereotypiska ramar inom vilka karaktärer framställs och därmed blir de feministiska karaktärerna inte accepterade utan tenderar istället att motarbetas. Vi har valt att göra den här granskningen utifrån teorier om genus.

Studien syftar till att undersöka hur de olika könen framställs i litterära böcker som är vanliga som högläsningsbok i de lägre årskurserna. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av kvinnliga och manliga karaktärer samt karaktärer med ej specificerat kön, ut i böckerna? Hur framställs könsnormer i text och bild i de olika böckerna? Finns det inslag av brott mot könsnormer i böckerna och hur framställs isåfall karaktärerna som bryter mot könsnormerna? Studien genomfördes genom analys av sex barnböcker utifrån genus. De analyserade böckerna används som högläsningsböcker för årskurs 1 - 3 i grundskolan. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen har genomförts i två steg, dels utefter text och dels utifrån bild i de olika skönlitterära verken. De centrala begreppen som används i studien är kön, normer och högläsningsbok. Begreppet kön syftar till det biologiska könet utifrån man och kvinna. Normer innebär de dolda förväntningarna som finns på en individ och avser vad som anses som normalt i samhället respektive inte. Högläsningsbok är en bok som läses högt för en eller flera personer.   Resultatet av studien visar att de kvinnliga karaktärerna utgör majoriteten av benämningarna i  de litterära verken med endast ett undantag där de manliga karaktärerna benämns fler gånger. Karaktärer med ospecificerat kön benämns inte i märkbar utsträckning. Resultatet visar även att majoriteten av både de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna i de skönlitterära verken har fler egenskaper tillhörande det kvinnliga könet enligt Nikolajeva (2017). Merparten av huvudkaraktärerna är däremot de karaktärer som är normbrytande i de litterära verken. Däremot är bikaraktärerna ofta beskrivna utifrån den stereotypa samhällsnormen. De flesta huvudkaraktärer har en klädstil enligt könsnormer utifrån det visuella. Resultatet visar även att de karaktärer med ospecificerat kön inte representeras i böckerna.

Inledning Varje år sker flera hundra anmälningar om kränkande behandling och diskriminering i förskola och skola. Arbetet med värdegrundsfrågor är ständigt på tapeten i skolans värld men utan större framgång, trots vetskapen om denna ohälsa bland barn och elever i skolan har anmälningarna inte minskat. Forskning har visat att det normkritiska arbetet ligger till grund för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syfte Det här examensarbetet är en generell granskning av 21 förskolors likabehandlingsplaner där vi fokuserar på begreppet diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna. Syftet är att genom en diskursanalys undersöka hur likabehandlingsplaner i en kommun i Västsverige framställer begreppet diskriminering. Den här studien kommer att fokusera på de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Studien kommer undersöka hur dessa begrepp beskrivs i likabehandlingsplaner samt hur mycket utrymme varje diskrimineringsgrund får. Metod I den här studien har vi genomfört en diskursanalys. Vi har granskat 21 olika likabehandlingsplaner från en och samma kommun där syftet har varit att se hur förskolor beskriver diskrimineringsbegreppet. Genom att göra en diskursanalys har vi fått insikt om språkets betydelse där ordval kan vara avgörande för läsarens förståelse. Resultat Resultatet visar att likabehandlingsplaner skiljer sig åt innehållsmässigt, några planer följer skolverkets rekommendationer för hur ett likabehandlingsarbete ska bedrivas. Flertalet av de insamlade likabehandlingsplanerna skulle kunna utvecklas vidare utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Resultatet bidrar med en tydlig överblick om vilka diskrimineringsgrunder som ges mest utrymme i planerna och vilka som bör utvecklas.

Normer utgörs av föreställningar kring vad som betraktas som normalt och får på så vis betydelse för hur människor samspelar med varandra. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om normkritik och hur de beskriver sitt praktiska arbete. Datainsamlingen utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att normkritik är ett viktigt ämne men att de samtidigt upplever svårigheter med att implementera det normkritiska förhållningssättet i hela verksamheten. Ett normkritiskt perspektiv användes för att analysera resultatet. Slutsatsen är att det normkritiska arbetet kan försvåras av faktorer som bristande samsyn i arbetslaget och att arbetet inte tar hänsyn till normers samverkande funktion.

Colorism är ett strukturellt problem relaterat till vithetsnormen där negativa attributappliceras till icke-vita etniska drag. Även kroppsspråk är kopplat till normer, då könsnormerexisterar. Studien undersöker hur människors känslouttryck tolkas relaterat till deras kön ochetnicitet, genom internetbaserade enkäter (studie A, mörkhyade karaktärer samt studie B,ljushyade karaktärer). Via dessa enkäter utvärderas artefakter gestaltades män och kvinnorsom uppvisar sorg/ilska. Enligt hypotesen skulle resultatet reflektera colorismens inverkan,men resultatet indikerar att ingen signifikant trend som pekar mot colorismens påverkan.Inga större könsbaserade skillnader kunde hittas, utöver upplevd maskulinitet/femininitet. Istället indikerade resultatet i den här studien att karaktärernas design hade störst inverkan påresultatet. Obalanserade deltagargrupper kan ha haft en inverkan på resultatet, framtidastudier kräver större och kontrollerade deltagargrupper för att gynna generalisering ochanalys. Då kan även en större mängd gestaltningar användas, med fler variationer av uttryckkopplade till frågeställningen.

Syftet med denna studie var att studera hur lärare ser på PISA-undersökningen, och hur de upplever diskussionen som förs i politik och media om den. Tre fokusgruppsintervjuer med högstadielärare låg till grund för studien som är kvalitativ och inspirerad av ett fenomenologiskt forskningsperspektiv. Analysprocessen baserades på fenomenologisk analys. De teoretiska utgångspunkterna var de om grupper, normer och konformitet, samt de om exponeringseffekten. Resultaten visar att PISA-undersökningen inte har någon framträdande roll i det dagliga arbetet i skolan och att undersökningen normalt inte diskuteras bland lärare. Många lärare är kritiska till utformningen av proven och dess brist på transparens. Man tycker att diskussionen som förs i media och politik om PISA-undersökningen får för stort utrymme och bidrar till en negativ syn på skola och lärare. Man menar vidare att det finns en stor okunskap bland politiker och andra som diskuterar PISA om just PISA-undersökningen och skola. Förbättrade resultat på provet tror man beror på ökad motivation och eventuellt på kompetensutvecklingssatsningar i skolan. Samstämmigheten bland lärare var stor när det gäller uppfattningar om PISA-undersökningen.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal resonerar om likabehandlingsarbetet i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom fyra semistrukturerade gruppintervjuer, med arbetslag verksamma inom förskolan. Genom studien har förskolepersonals syn- och förhållningssätt på likabehandlingsarbetet samt deras definition av likabehandling framkommit. Studien vilar på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och blev den teoretiska utgångspunkten för studien. Det mest genomgående resultatet visar att förskolepersonal resonerar om olika kulturer i förskolan som påverkar likabehandlingsarbetet. Slutsatsen av studien var att förskolepersonal upplever likabehandlingsarbetet som komplext och flera olika påverkansfaktorer i arbetet framkom. Studien visar vidare på att förskolepersonal, till största del, arbetar främjande med likabehandlingsarbetet i förskolan.