Examensarbetet går ut på att utreda hur störningsnivån varierar över tid i elnätet samt ett antal olika ställen inom Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Elektrisk fältmätning ingick också i arbetet för att undersöka om det fanns ett samband mellan det elektriska fältet och övertoner i sjukhusets elnät. Examensarbetet presenterar grundläggande teori om elnät, elkvalité och parametrar som beskriver elkvalité, t.ex. övertoner, flimmer och transienter. Förslag på hur övertonshalten kan reducera tas även upp. Mätningarna av elkvalitets parametrar genomfördes med ett antal mätinstrument. Insamlat mätdata analyserades i några olika programvaror. Undersökningen visar att övertonshalten varierade mycket över dygnet och var högst på intensivvårdsavdelning där maxvärdet på spänningsövertonshalten THDu var 4,01%. Ström, spänning och frekvens var inte stabila, dvs. transienter och flimmer har uppstått under mätningen. Analysen av mätdata visar att den totala spänningsövertonshalten THDu var under 5% och inte överskred gränsvärdet 8% som anges i standarden SS-EN 50 160. / The aim of the thesis was to examine whether the level of disturbance in the power grid vary between different types of care environment over time at University Hospital of Umeå. Electric field measurement was also included in the thesis to investigate whether there was a connection between the electric field and harmonics in the hospital’s power grid. The thesis presents basic theory about power grid, power quality and parameters which describe power quality, such as, harmonics, flicker and transients. Suggestions on how to reduce the harmonic content will also be discussed. The measurements of the power quality parameters were performed by using different measuring equipment. The data were analyzed using different software. The study shows that the harmonic content often varied and was highest in intensive care unit, where the maximum value of the harmonic voltage distortion THD was 4,01%. The measurement shows that current, voltage and frequency were not stable, that is transients and flicker occurred several times during the measurement. The analysis of the data shows that the harmonic voltage distortion THDu was below 5% and never above the limit 8% which is specified in the standard SS-EN 50 160.

The complex process of patient placement within a hospital is a big challenge. The main focus in the process is how to coordinate clinics to make sure that the patients get the best possible care. The rise of digital health has led to a greater use of technologies to facilitate the activities within the hospitals’ processes. This study has been focusing on how Internet of Things can be used in the patient placement process. Respondents to participate in the interviews were chosen with help from a coordinator based on their experience within the study area of interest. Observations were done in meetings where the staff discussed patient placements. From a perspective of problem based coordination, a thematic analysis was done on the collected data and from the themes that were created a solution was presented. The object of this study is to map the process of patient placement and to present an analytic approach on how to facilitate the patient placement process with the use of Internet of Things. Our proposed approach will contribute to a greater understanding of the patient placement process and how Internet of Things can be used within it.

30% of children and youths in Sweden have some form of allergy disease and for many people medicines are not sufficient. If so, there is a possibility of an allergy vaccination, a three to five-year process where the patients receive 50-80 injections. So what is the main problem? In fact, it is important to understand that the vaccination is something that affects the child in greater extent than just the moment when the syringe is provided. At present, the patient must stay to ensure that he/she does not get an allergic reaction and is feeling well enough to go home. They are constantly questioned about how they feel. But how does a child determine this? How good is good enough? Topi is a system that increases the involvement and transfer responsibilities from the child by keeping track of their well-being and surroundings - while making treatments more fun and safe. The project is funded by Swedish Asthma and Allergy Association´s Research Foundation

To improve sustainability, social, environmental and economic aspects needs to be considered. The most optimal result appears when all three aspects are balanced equally, this is however often overseen by private investors, who focuses only on reaching economic sustainability at the expense of social and environmental sustainability. Building digitization is one way to potentially improve the sustainability of a building socially, environmentally and economically. Focusing on the aspects that often are neglected, this thesis aims to investigate if digitizing a building improves social and environmental sustainability. The investigation is made by evaluating the implementation of a digital building automation tool from selected social and environmental sustainability criteria at the University hospital of Northern Sweden. This by performing an interview survey with the maintenance organisation and the tenants in the building, as well as performing CO2-e calculations on emissions connected to energy usage, transportation and production of HVAC-products. The evaluation indicated that the implementation had resulted in improved sustainability in the studied building, both socially and environmentally. Showing that digitizing a building improves social and environmental sustainability. The social sustainability had been positively affected from increased efficiency and effectiveness of the maintenance work in the building and improved well-being of the maintenance staff. However, the tenants were not completely satisfied when asked if reported errors were being solved, but on the other hand had the maintenance organisation experienced an improvement in satisfaction among the tenants since the implementation of the digital building automation tool. Furthermore, the tenants were generally more satisfied than dissatisfied with the indoor climate, except for experienced low temperatures in the winter and dry air. The environmental sustainability had been improved from a reduction in emitted CO2-e, generated from less energy usage and minimized transportation connected to maintenance operations. Furthermore, an estimation on increased technical lifetime of HVAC-products demonstrated on a potential further reduction in emitted CO2-e during the building's whole life span. Finally, the evaluation identified two combined effects between social and environmental sustainability. First, the increased efficiency and effectiveness of the maintenance work was one direct factor for the decrease in CO2-e emissions connected to transportation. Second, the tenants in the building expressed that they would feel prouder of their choice of employer if their employer focused more on reducing their climate impact, which motivates to work with environmental sustainability to achieve satisfaction and moreover an improved social sustainability.  The results of this case study indicate that digital building automation improves the social and environmental sustainability of a building, strengthening the statement on potential sustainability improvements from building digitization. For property owners wanting to increase their building's sustainability, digital building automation is therefore a proposed course of action. However, the performance on sustainability and the balance between the different aspects should continuously be evaluated, as the study showed that further improvements on the social and environmental sustainability still could be made. Property owners working towards an improved sustainability through digitization will both see long term positive effects on people's health, as well as help fulfilling the climate goals in the Paris agreement, resulting in a more sustainable world for present and future generations. / För att skapa en bättre hållbarhet måste hänsyn tas till både den sociala, miljömässiga samt den ekonomiska aspekten. Fokuset på dessa tre aspekter bör balanseras lika för att uppnå optimal hållbarhet, dock efterföljs detta inte vanligtvis av privata investerare som ofta endast fokuserar på att uppnå ekonomisk hållbarhet på bekostnad av den sociala- och miljömässiga hållbarheten. En byggnads hållbarhet kan potentiellt förbättras genom digitalisering av byggnaden, vilket kan förbättra den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. Genom att fokusera på de aspekter som ofta blir nedprioriterade undersöker denna studie om den sociala och miljömässiga hållbarheten i en byggnad ökar vid digitalisering. Detta genom att utvärdera implementeringen av ett digitalt verktyg på Norrlands Universitetssjukhus från några utvalda kriterier för social och miljömässig hållbarhet. Den sociala hållbarheten utvärderas med hjälp av en intervjustudie med underhållspersonalen och hyresgästerna i byggnaden, medan den miljömässiga hållbarheten utvärderades genom att beräkna CO2-e utsläpp kopplade till energianvändning, transporter samt produktionen av HVAC-produkter. Utvärderingen indikerade att implementeringen hade resulterat i en ökad social och miljömässig hållbarhet i byggnaden, vilket visar att en byggnads sociala och miljömässiga hållbarhet kan förbättras genom digitalisering. Den sociala hållbarheten hade ökat på grund av en ökad effektivitet i underhållsarbetet samt ett förbättrat välmående hos underhållspersonalen. Dock visade undersökningen att hyresgästerna i byggnaden inte var helt nöjda med arbetet kring felanmälningar, underhållsorganisationen hade dock upplevt att hyresgästerna var nöjdare efter implementeringen av det digitala verktyget än de var innan. Hyresgästerna var också mer nöjda än missnöjda med inomhusklimatet, förutom att de upplevde låg inomhustemperatur på vintern och att luften var torr. Den miljömässiga hållbarheten hade förbättrats genom en minskning av CO2-e utsläpp från minskad energianvändning och minskade transporter kopplade till underhållsarbetet. Den estimerade ökningen av den tekniska livslängden på HVAC-produkter visade också på potentiella minskningar av CO2-utsläpp under byggnadens hela livslängd. Denna studie identifierade också två kombinerade effekter mellan social- och miljömässig hållbarhet. Den första var att genom ökad effektivitet i arbetet för underhållspersonalen så minskade även CO2-e utsläppen från transporterna. Den andra var att hyresgästerna i byggnaden uttryckte att de skulle känna sig stoltare över sitt val av arbetsgivare om deras arbetsgivare fokuserade mer på att minska sin klimatpåverkan, vilket motiverar att arbeta med miljömässighållbarhet för att uppnå ökad tillfredsställelse hos hyresgästerna och därav ökad social hållbarhet.  Resultaten från denna fallstudie indikerar att digital fastighetsautomation förbättrar den sociala och miljömässiga hållbarheten av en byggnad, vilket styrker argumentet att en byggnads hållbarhet potentiellt kan förbättras genom digitalisering. För fastighetsägare som vill öka en byggnads hållbarhet är digital fastighetsautomation därför rekommenderat. Hållbarheten samt balansen mellan de olika hållbarhetsaspekterna behöver däremot kontinuerligt utvärderas, eftersom denna studie har visat att den sociala- och miljömässigahållbarheten fortfarande kan förbättras. Fastighetsägare som arbetar med att öka hållbarheten i byggnader genom digitalisering kommer uppleva långvariga positiva effekter för människors hälsa samt så kommer de bidra till att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Detta resulterar i en mer hållbar värld för nutida och framtida generationer.