Arbetet med jämställdhet i arbetslivet är något som bedrivits under flera år. Sverige är ett av de länder som ligger i framkant när det gäller arbetet med jämställdhet, trots detta förekommer det fortfarande kränkande särbehandling och ojämlika arbetsvillkor för kvinnor och män på arbetsplatserna. Att arbeta med jämställdhet handlar inte bara om att det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män på arbetsplatsen, utan det handlar även om att uppmärksamma värderingar, ideal, attityder och normer som påverkar kvinnors och mäns arbetsvillkor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur de mjuka nyckeltalen påverkar jämställdheten i Kriminalvården. Vidare vill rapportförfattarna undersöka hur föreställningar om kön konstrueras på arbetsplatsen, utifrån jämställdhetsperspektiv. Studien kommer att genomföras genom semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare och kompletteras med en gruppintervju från HR-funktionen och har begränsats till två verksamhetsområden. Studien visar att Kriminalvården arbetar aktivt med det kvantitativa jämställdhetsarbetet men att de behöver arbeta mer utifrån det kvalitativa jämställdhetsarbetet. Vidare visar studien att det finns en delad mening kring hur Kriminalvården bedriver sitt jämställdhetsarbete. Avsaknaden av det kvalitativa jämställdhetsarbetet medför att kvinnor och män får olika möjligheter samt att det finns en föreställning om kön på arbetsplatsen. Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur de mjuka nyckeltalen påverkar Kriminalvårdens arbete med jämställdhet. / The work on gender equality in working life has been conducted for several years. Sweden is one of the countries at the forefront of gender equality work; despite this, there is still victimization and unequal working conditions for women and men in the workplace. Working with gender equality is not only about ensuring equal distribution between women and men in the workplace, but it is also about paying attention to values, ideals, attitudes, and norms that affect women's and men's working conditions. This study aims to gain a deeper understanding of how the soft key figures affect gender equality in the Prison and Probation Service. Furthermore, the report’s authors want to investigate how notions of gender are constructed in the workplace from a gender equality perspective. The study will be conducted through semi-structured interviews with correctional officers and supplemented by a group interview from the HR function and has been limited to two areas of activity. The study shows that the Prison and Probation Service works actively with the quantitative gender equality work, but they need to work more based on the qualitative gender equality work. Furthermore, the study shows a shared opinion about how the Prison and Probation Service conducts its gender equality work. The lack of qualitative gender equality work means that women and men have different work opportunities and perceptions of gender. The study has contributed to an increased understanding of how the soft key figures affect the Prison and Probation Service's work with gender equality.

Allmänintresse är en princip inom planeringsdisciplinen som försöker motivera professionens rätt att planera kring samhällets kollektiva resurser, genom att se till att professionen tar hänsyn till och planerar för medborgarnas intressen. Perspektivet om medborgarnas intresse kan dock beaktas på olika vis. Vad som anses vara intresse varierar också över tid. Förståelse om vad som är allmänintresse är förankrat med perspektiv och övergripande samhällsparadigm. När omställning i planeringsideal sker och när nya system ska implementeras uppstår en komplicerat situation att tolka allmänintresset, när både gamla och nya tankesätt samt levnadsvanor kan samexistera. Idag står samhället inför samhällsutmaningar som klimatförändringar och miljöproblematik, vilket lett till att planeringen idag arbetar för en omställning mot hållbart samhälle, som kan ge möjlighet till att bevara dagens förutsättningar för framtiden. I denna omställning prövas principen om allmänintresse när nya system och tankesätt förespråkas i den fysiska strukturen, som bryter med traditionella och befintliga system. Detta ger utrymme för slitningar och splittringar om vad som är i medborgarnas intresse. De två mångdimensionella principerna ”allmänintresse” och ”hållbarhet/hållbar utveckling” har komplicerat förhållande till varandra och till planeringen. Förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling i planeringen är viktigt att studera för att förstå de samtida och framtida förutsättningarna i samhället. Vad leder detta till, och vem tjänar och förlorar på att planeringen sker på detta vis. Samt för att ge förståelse till vad för intressen som ligger till grund för samhällsutvecklingen. Studiens syfte är att få en större förståelse för hur allmänintresse och hållbarhet förhåller sig till varandra inom svensk planering, samt se vad för inflytande hållbar utveckling har över allmänintresset. För att studera detta förhållande utgår studien från en socialkonstruktionistisk ansats med ett diskursteoretiskt angreppsätt. Den teoretiska utgångspunkten möjliggör för att kunna dekonstruera språk och begrepp i sociala kontexter för att förstå underliggande betydelser, samt för att ge förståelse om hur den sociala världen är konstruerad. Genom socialkonstruktionism ses samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Perspektivet möjliggör att ge insyn i begreppens betydelse och innebörd i olika situationer. Där av är perspektivet lämpligt för att studera de vaga begreppen som står i fokus av denna studie. För att undersöka detta studeras svensk översiktsplaneringsdiskurs inom kommunerna Borås, Halmstad, Lund och Umeå. För att få inblick i hur diskursen är uppbyggd och hur principerna allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling förhåller sig till varandra. Studien visar på att det finns förankring mellan hållbarhet/hållbar utveckling och allmänintresse i den studerade diskursen, men att detta förhållande också är beroende av vems perspektiv som beaktas. Allmänintresse förankrat med planeringens och samhällets övergripande önskemål tillskriver stöd för hållbarhet i planeringen. Medan lokal politik och medborgare endast vidhåller ett delat stöd för hållbarhet. Studien visar också hur den lokala medborgargruppen påverkas av planeringsbeslut från tjänstemän och samhällsintressen i stort. Samt att hållbarhet i planeringen har påverkan på synen om allmänintresset.

Using Black feminist thought and BlackCrit/critical race theory frameworks, this qualitative study examined Black educators' practices in addressing the behavior of their students in an urban school district. It utilized counternarratives and storytelling to explore the cultural dynamics at play between Black educators and their Black students. The Black educators in this study operated under several behavior systems, including positive behavioral interventions and supports (PBIS), socio-emotional learning (SEL), restorative practices (RPs), and zero tolerance policies (ZTPs). Such systems have been implemented based on research that they have the capacity to train Black students to make appropriate decisions regarding their behavior. These systems are also reinforced under the notion that they create learning spaces which promote academic achievement. Due to their own experiences and understanding about how institutional practices and disciplinary interventions result disproportionately in oppression and violence against Black students, these educators disrupted these practices and utilized cultural approaches that centered Black-ness. In doing so, they were able to address behavior and affirm Black students' well-being. The cultural approaches conceptualized as disruptive pedagogies include aspects of othermothering, otherfathering, critical caring, sermonizing, womanist caring, and Black masculine caring. An analysis of the stories and counternarratives illustrated that Black principals, counselors, and teachers draw from the long tradition of Black resistance and Black radical leadership to create educational spaces that support both emotional well-being and academic excellence. Implications, recommendations and future research are discussed.

No description available.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The present work has as main objective to approach the fundaments of logic and the notions of sets in a narrow and elementary way, culminating in the construction of natural numbers. We present and advance, as far as possible, natural and intuitively, the concepts of propositions and open propositions, and the use of these in the speci cation sets, according with the axiom of the speci cation. We also present the logic connectives of open propositions and logic equivalences, relating them to the sets. We showed the concept of Theorem, as well as some forms of writing and demonstrations in the scope of the sets, and we used properties and relations of sets in the demonstration techniques. Our study ended with the construction of natural numbers and some of its properties, for example, the Relation Order. / O presente trabalho tem como principal objetivo abordar os fundamentos de lógica e as noções de conjuntos de maneira estreita e elementar, culminando na constru- ção dos números naturais. Apresentamos, e progredimos na medida do possível, de forma natural e/ou intuitiva, os conceitos de proposições e proposições abertas, e o uso destes nas especi cações de conjuntos, de acordo com o axioma da especi cação. Apresentamos também os conectivos lógicos de proposições abertas e as equivalências lógicas, relacionando-os aos conjuntos. Mostramos o conceito de Teorema, bem como algumas formas de escritas e demonstrações no âmbito dos conjuntos, e utilizamos propriedades e relações de conjuntos nas técnicas de demonstração. Encerramos nosso estudo com a construção dos números naturais e algumas das suas principais propriedades, como por exemplo, a Relação de Ordem.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Syftet med föreliggande avhandlingsarbete är att få större kunskap om några av förutsättningarna för förskolans pedagogiska verksamhet och få veta mer om vad som faktiskt sker ute i förskolans barngrupper. I avhandlingen kartläggs tolv förskollärares föreställningar om förskolan och uppfattningar om arbete, lek och inlärning samt hur de agerar i barngrupp med avseende på dessa begrepp. Föreställningar och uppfattningar hos tjuogoen lärarkandidater har också kartlagts, dels vid böljan av deras förskollärarutbildning, dels efter avslutad utbildning.1981 presenterade Socialstyrelsen en ny arbetsplan för förskolan. Den kan betraktas som ett försök till lösning av olika problem inom förskolan som utvecklats under en period av ca tio år. Arbete, lek och inlärning framställdes i arbetsplanen som centrala begrepp vilka gav struktur och innehåll åt förskolans pedagogiska verksamhet. I avhandlingen fokuseras föreställningar och uppfattningar. Dessa kan definieras som strukturerande och integrerande principer av övergripande art som är avgörande för hur en individ tolkar och värderar omvärlden. Förskollärarnas och lärarkandidaternas föreställningar och uppfattningar kartlades genom intervjuanalyser. En särskild kortsorteringsuppgift konstruerades och gavs i samband med intervjuerna. Förskollärarna observerades också i barngrupp.Resultatet visar att några av förskollärarna hade föreställningar om förskolan som "en institution för kompensation" eller som "en institution för utveckling". De flesta av dem såg förskolan som "en institution för anpassning". De hade även skilda uppfattningar om arbete, lek och inlärning. De olika uppfattningskategorierna kan sägas ge uttryck för ett mer eller mindre "pedagogiserat" eller "psykologiserat" synsätt; "vuxencentrerat" eller "barncentrerat" synsätt Observationerna visar att förskollärarna inte helt agerade i enlighet med den syn de gav uttryck för i intervjuerna. De agerade mer lika varandra i praktiken än vad man hade anledning att anta. De flesta av dem uttryckte i sin praktik att förskolan är en institution för "anpassning", endast få gav uttryck för "utveckling" och ingen alls för "kompensation". De uppfattningar som främst kom till uttryck i praktiken var att arbete är "förelagd uppgift", lek är en "terapeutisk nödvändighet" och inlärning är "social träning". I avhandlingen diskuteras resultaten i belysning av förskolans utveckling under 1970-talet. Professionalisering, yttre förutsättningar för verksamheten och förskolans tradition är begrepp som också används i diskussionen och för förklaring av resultaten. / The purpose of this dissertation is to acquire greater knowledge of some of the conditions of the educational activities of pre-school as well as of what is actually going on in pre-school. The study examines twelve pre-school teachers' notions of pre-school and conceptions of work, play and learning and how they interact with children with respect to these concepts. The notions and conceptions of a group of twenty-one trainee teachers have also been studied at the beginning and at the end of their training. In 1981 a new plan for pre-schooling was presented by The National Board of Health and Welfare which can be regarded as an attempt at solving pre-school problems arisen the last ten year period. Work, play and learning were the central concepts in the plan, providing pre-school, day-nurseries and part-time-groups, with structure and content. In the study, notions and conceptions are key-words. They can be defined as structuring and integrating, comprehensive principles determining how an individual interprets and evaluates the surrounding world. Notions and conceptions are examined through interview analyses. A special classification item was designed and administered in connection with the interviews. The pre-school teachers were also observed interacting with the group of children for fifteen hours.The results show that some of the pre-school teachers had notions of pre-school as "an institution for compensation" or as "an institution for development". Most of them regarded pre-school as "an institution for adjustment". They also had different conceptions of work, play and learning. The categories of conceptions express a more or less "educationalized" or "psychologized" attitude, an "adult-referenced" or "child-referenced" attitude. Regarding the conceptions of activities it is maintained that the trainee teachers have become "educationalized" in the course of their training. They expressed fewer notions that can be described as "child-referenced" or " psychologized". The observations show that the pre-school teachers did not act quite in accordance with the view they expressed in the interviews. They acted more uniformly than could be expected. The practices of most pre-school teachers indicated pre-school as "an institution for adjustment", only rarely "development", never "compensation". The most frequent conceptions expressed in their practices were that work is "assigned tasks", play is a "therapeutic necessity" and learning is "social training". The results are dicussed in the light of the development of pre-school in Sweden during the 1970s. Professionally, frame-factors, tradition in pre-school are important concepts for the understanding of the results. / digitalisering@umu

This paper interweaves narrativized readings and experiential narratives as personal and cultural resources for counterhegemonic cultural critique within our historical context of globalization and ecological crisis. Framed by perspectives on epistemology, everyday life, and place, these reflections seek to engage and revitalize our notions of community, creativity, and the individual, towards visioning the human art of community as a counternarrative to globalization. Such a task involves confronting the meanings we have come to ascribe to work and economy which so deeply determine our social fabric. Encountering the thought of key 19th and 20th century social theorists ranging from William Morris, Gregory Bateson, and Raymond Williams, to Murray Bookchin, Martin Buber, and Wendell Berry, these reflections mark the indivisible web of culture in the face of our insistent divisions, and further, iterate our innate creativity as the source for a vital, sustainable culture that might reflect, in Bateson’s terms, the pattern that connects.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med missbrukshandläggare. I resultatet framkommer tre centrala diskurser: 1) kvinnans utsatthet och komplexa vårdbehov, 2) männen i skuggan, samt 3) individen i fokus. Dessa tre utgör vad som i uppsatsen benämns den vetenskapliga diskursen om kvinnligt och manligt missbruk. Trots att de till viss del är motsägelsefulla visar studien hur socialsekreterare formar sina uttalanden i linje med alla tre och på så vis rättfärdigar sitt sätt att agera och organisera arbetet. Diskursen om individen i fokus framträder dock som dominant i förhållande till de andra två och förefaller vara en diskurs som skapar goda socialsekreterare och främjar klienters autonomi. Genom diskursens status förpassas de andra två, med fokus på genus, till bakgrunden och samhällets rådande könsordning riskerar vidmakthållas. Slutligen förefaller diskursen om individen i fokus verka oproblematiserat både inom det vetenskapliga och praktiska fältet för socialt arbete med missbruk, vilket kan få konsekvensen att socialsekreterare oreflekterat och omedvetet placerar klienter i kategorier som verkar förtyckande. / Within the scientific field of female and male substance abuse, women have often been described as if they have other and more complex needs than men. The man and his social situation, problems and needs are in general described as the norm. Social workers base their assessments and decisions on ideas of what specific needs men and women have. These ideas are produced and reproduced by the prevailing discourses that operate in this specific social domain. This study examines which central discourses that can be identified in the social workers notions about female and male abuse, further how these discourses operate and are reproduced and how that may implicate the social practise. This has been investigated through a critical discourse analysis of six semi-structured interviews with social workers active on the field of substance abuse. The results show three main discourses: 1) women’s vulnerability and complex care needs, 2) men in the shadow, and 3) the individual in focus. These three constitute what in this paper is called the scientific discourse on female and male abuse. Despite they are somewhat contradictory, the study shows how social workers form their statements in line with all three, thus justifying the way they act and organize their work. The discourse about the individual in focus emerges as dominate in relation to the other two and appears to be a discourse that creates good social workers and encourages clients' autonomy. Through this discourse status the other two, with a focus on gender, are relegated to the background and the prevailing gender order in society risks being maintained. Finally, it appears the discourse of the individual in focus seem un- problematized both in the scientific and practical field of social work with substance abuse, which may have the consequence that social workers unreflective and unknowingly puts clients into oppressive categories.