Bakgrund Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Sjuksköterskor i vården stöter allt mer på patienter med kulturella och språkliga skillnader. Ett bra möte mellan sjuksköterska och patient, där båda kan förstå varandra, är viktigt för att få en god och säker vård. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap om transkulturell omvårdnad för att möta patientens unika behov på vägen mot hälsa. Syfte Syftet var att belysa språkbarriärer i mötet mellan sjuksköterska och patient med kulturella och språkliga skillnader.  Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att göra en sammanställning av tidigare gjord forskning kring det valda ämnet. Totalt 17 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Resultat I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriär, kulturell kompetens samt brist och tillgång till tolk. De tre kategorierna delas in i tre subkategorier format i en tabell. Resultatet visade vidare att språkbarriären utgjorde det största hindret i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient med invandrarbakgrund. Kulturell kompetens och brist och tillgång till tolk, var två andra hinder av betydelse i kommunikationen.  Slutsats För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan kommunicera med patienten och dessutom ha en viss förståelse för patientens kulturella bakgrund. Det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med mer kunskap i ämnet kan förhoppningsvis ömsesidiga missförstånd och frustration därav minskas samt förebyggas. För att få en säkrare vård, kunna känna trygghet och undvika missuppfattningar är det viktigt att engagera en professionell tolk i sjuksköterskans möte med patienten.

Bakgrund   Schizofreni bedöms vara en av de tio mest funktionsnedsättande tillstånden i världen och omkring 20 miljoner människor har diagnosen. Det är den vanligaste psykossjukdomen och innebär för många drabbade ett lidande med en negativ inverkan på personens psykosociala tillvaro och fysiska hälsa. Personer med schizofreni utsätts ofta för stigmatisering i samhället, vilket resulterar i social utsatthet och ensamhet. Även i vården förekommer stigmatisering av sjukdomen, och att befinna sig i vårdsammanhang är för vissa personer med schizofreni sammankopplat med diskriminering och känslor av utsatthet. Sjuksköterskors professionella ansvar är att bemöta alla personer med respekt och med ett etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens att bemöta personer med schizofreni med ett personcentrerat förhållningsätt för att främja patientgruppens psykiska och fysiska hälsa.   Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext.    Metod  En litteraturöversikt där resultatet baserades på15 vetenskapliga artiklar. Författarna har använt databaserna PubMed och CINAHL för att finna de vetenskapliga artiklarna. Tydliga urvalskriterier beskrivs i litteraturöversikten och artiklarna är sökta mellan åren 2010 till 2020. En integrerad dataanalys har utförts på inkluderade resultatartiklar.   Resultat Resultatet indikerar att stigmatisering av personer med schizofreni förekommer i större grad hos bland sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet. En öppen och ärlig dialog framkom som viktiga aspekter i patientrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med schizofreni.   Slutsats Enligt funna resultat visades att högre kompetens gav mer trygghet hos sjuksköterskorna vilket tydliggör vikten av rätt utbildning hos sjuksköterskor för att kunna arbeta personcentrerat. Att reflektera kring sina egna fördomar och sin egen attityd kan minska en negativ attityd mot personer med schizofreni. Reflektionen medför också en minskad stigmatisering av patientgruppen. En öppen och ärlig kommunikation kan även främja relationen mellan sjuksköterskan och patienten och främja välmående. / Background  Schizophrenia is estimated to be one of the ten most disabling conditions in the world with around 20 million people affected. It is the most common psychotic disease and has a negative impact on the person's psychosocial existence and physical health. People with schizophrenia are often exposed to stigma in society, which results in social vulnerability and loneliness. Even in healthcare, stigma is preceded about the disease and being in a care context is for some people with schizophrenia linked to discrimination and feelings of vulnerability. Nurses' professional responsibilities is to treat all people with respect and with an ethical approach. It is of importance that nurses have the competence to care for people with schizophrenia with person-centered care in order to improve their wellbeing mentally and physically.   Aim The aim was to describe nurses' attitudes and experiences of treating people with schizophrenia in different care contexts.   Method A literature review where the results were based on 15 scientific articles. To find the scientific articles the authors have used the databases PubMed and CINAHL. Clear selection criterias was described in the literature review and articles are sought between year 2010 to 2020. An integrated data analysis has been performed on included results articles.   Results  The result indicates that stigmatization of people with schizophrenia occurs to a greater extent in nurses with less work experience. An open and honest dialogue emerged as important aspects in the nurse-patient relationship.   Conclusions According to the results found, it was shown that higher competence gave more security to the nurses, which clarifies the importance of the right training for nurses to be able to work person-centered. Reflecting on one's own prejudices and one's own attitude can reduce a negative attitude towards people with schizophrenia. The reflection also leads to a reduced stigma of the patient group. Open and honest communication can also promote the relationship between the nurse and the patient and promote well-being.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt samhällsproblem där kvinnorna oftare utsätts för grövre våld än män. Det är viktigt att uppmärksamma och motarbeta alla former av våld i nära relationer, oavsett om det handlar om psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller materiellt våld. Våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till hälso- och sjukvården för varierande åkommor därför är det av stor vikt att sjuksköterskor är observanta och lyhörda på signaler och andra tecken på utsatthet och att man som sjuksköterska vågar fråga för att kunna fånga upp dessa kvinnor och sedan stödja dem att bryta deras destruktiva relationer. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor som upplevt våld i nära relationer. Metod Denna litteraturöversikt grundar sig på 11 noga utvalda vetenskapliga orginalartiklar varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa. Databassökningen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. I det första temat med två subteman beskrevs organisatoriska barriärer som äventyrade sjuksköterskors bemötande inklusive bristfälliga rutiner/riktlinjer, samt bristfälliga utbildningar för sjuksköterskor. Det påvisade brister på organisationsnivå där sjuksköterskor saknade både rutiner om tydliga riktlinjer och detta i sin tur kunde äventyra patientsäkerheten. Tema två speglar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattning sjuksköterskerollen i förhållande till de våldsutsatta kvinnorna. Tema tre behandlar sjuksköterskors emotionella upplevelser av att vårda dessa kvinnor. Slutsats Sjuksköterskors upplevelse av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer var begränsade. För att sjuksköterskor i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad behövs tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildningar. Sjuksköterskors förhållningsätt och synsätt hade också en betydande roll hur de bemötte dessa kvinnor. / Background Violence against women in close relationships is a major global social problem where women often are exposed to more severe violence than men. It is important to draw attention to and combat all forms of violence in close relationships, whether it is psychological, physical, sexual, economic, or material violence. Women who have experienced violence often seek out healthcare services for various conditions, which is why it is of great importance that nurses are observant and attentive to signals and other signs of abuse, and that as a nurse, you dare to ask in order to identify these women and then support them in breaking their destructive relationships. Aim The aim of the literature review was to explore nurses' experience of caring for women that had experienced violence in intimate relationships. Method This literature review is based on 11 selected original scientific articles, of which eight were qualitative and three were quantitative. The database search was conducted in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. In the first theme with two subthemes, organizational barriers that influenced the nurses' care of the women were described, including inadequate routines/guidelines and inadequate training for nurses. It demonstrated deficiencies at the organizational level where nurses lacked both routines and clear guidelines, and this in turn could endanger patient safety. Theme two reflects how the nurses' interpreted the nursing role in relation to these women. Theme three involves nurses' emotional experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships. Summary The result showed that nurses' experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships were limited. In order for nurses in their profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses' attitudes and viewpoints also had a significant role in how they treated the women who had experienced violence in close relationship.

Bakgrund Populationen i Sverige har blivit äldre och ser ut att fortsätta åldras. I takt med denna utveckling uppträder en tydlig bild: fler och fler äldre hamnar på sjukhus. Äldre patienter tillhör en patientgrupp med en ofta komplex sjukdomsbild, därför krävs kunskap kring denna befolkningsgrupp och vad som får dem att bli sjuka vilket kan leda till andra funktionsnedsättningar. Detta är något som skulle kunna förhindras med rätt kunskap och tillvägagångssätt från sjuksköterskorna. Genom att sammanställa den senaste forskningen leder det till att öka sjuksköterskornas kunskap och förståelse för denna patientgrupp vilket är avgörande för en god och trygg sjukhusvistelse. Syfte Syftet var att belysa äldres upplevelser av sjukhusvistelse. Metod I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes en databasundersökning som genererade 15 vetenskapliga artiklar samt en manuell sökning som genererade fem artiklar. De 15 artiklar som inkluderades var både kvalitativa och kvantitativa och klassificerades efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Slutligen analyserades de vetenskapliga artiklarna i en integrerad analys. Resultat Denna litteraturöversikt identifierade två huvudkategorier Att bli involverad och Bemötande. Litteraturöversikten visade att äldre patienter önskar att bli involverade i sin vård och upplever bristande bemötande på sjukhuset. Personcentrerad vård, intresse från sjuksköterskorna och tillgänglighet är viktiga faktorer för patienternas upplevelse. Resultatet kan bidra till kunskapsutveckling och förbättring av vården för äldre på sjukhus. Slutsats Sjukhusvistelsen för äldre kan innebära en upplevelse av bristande bemötande och information. Patienterna vill ofta bli involverade i sin vård men möts av sjuksköterskor med tidspress, hög arbetsbelastning och bristande intresse i patienten. Men många patienter upplever också en tilltro till sjuksköterskorna och väljer att helt överlämna sig till dem. Denna litteraturöversikt kan bidra med kunskap till omvårdnadsprofessionen i form av effektivare och mer personcentrerat bemötande av äldre. / Background The population in Sweden is rapidly aging and is expected to continue doing so. With this trend, a clear picture emerges: more and more elderly individuals end up in hospitals. Elderly patients belong to a patient group with often complex medical conditions, thus requiring knowledge about this population and the factors that contribute to their rapid illness progression and functional impairments, which could be prevented with the right knowledge and approach from healthcare professionals. Compiling the latest research to enhance healthcare personnel's knowledge and understanding of this patient group is crucial for providing a good and safe hospital stay. Aim To study the elderly's experience of hospitalization Method In the databases PubMed and CINAHL, a database survey was conducted that generated 15 scientific articles. The 15 articles that were included were both qualitative and quantitative and were classified according to Sophiahemmet University's assessment basis. The scientific articles were then analyzed in an integrated analysis. Results This literature review identified two main categories to be involved and treatment. The literature review showed that older patients wish to be involved in their care and experience a lack of treatment at the hospital. Person-centred care, interest from the staff and availability are important factors for the patients' experience. The results can contribute to knowledge development and improvement of care for the elderly in hospitals. Conclusions The hospital stay for the elderly can mean an experience of lack of treatment and information. Patients often want to be involved in their care but are met by healthcare staff with time pressure, high workload a and a lack of interest in the patient. Many patients also experience a trust in the healthcare staff and choose to completely surrender to them. This literature review can contribute with knowledge to the nursing profession in the form of more efficient and personcentered treatment of the elderly.

Bakgrund:  I samband med operation upplever patienter stress, oro och en känsla av utsatthet. Anestesisjuksköterskans agerande påverkar patientens upplevelse och hen har en utmaning i att tillgodose patientens behov i en miljö präglad av hög produktion och effektivitet. Det finns en risk att de relationella och psykosociala aspekterna av omvårdnaden nedprioriteras. Vårdrelation mellan patient och vårdgivare beskrivs som fundamental för att ge kvalitativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns en samsyn mellan patientens upplevelser och anestesisjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen i det perioperativa mötet.  Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats och en deduktiv kvalitativ innehållsanalys utifrån etablera vårdrelation i Fundamentals of Care.  Resultat: I delarna skapa förtroende och vara närvarande är det tydligt att det som anestesisjuksköterskan gör överensstämmer med det patienten vill ha och behöver för att känna förtroende och närvaro. Utifrån resultatet är det svårt att uttala sig om en samsyn när det gäller förutse behov och vara påläst. Det finns en samsyn om vikten att få möjlighet att utvärdera och reflektera vårdmötet. Slutsats: Anestesisjuksköterskans agerande för att skapa förtroende och närvaro är väl sammanlänkade med patientens upplevelser och behov i det perioperativa mötet. Mer tid och kontinuitet underlättar anestesisjuksköterskans etablerande av vårdrelation till gagn för patienten. För att kunna uttala sig om samsyn i de delar där anestesisjuksköterskan är i fokus behövs vidare forskning. / Background: Patients experience stress, anxiety and vulnerability during surgery. The actions of the nurse anesthetist (NA) affect the patient’s experience. The NA have a challenge in meeting the patients’ needs in an environment characterized by high production and efficiency. This environment means that there’s a risk that the relational and psychosocial aspects of nursing will be deprioritized. The relationship established between patient and caregiver has been described as fundamental to providing quality care. Purpose: The purpose of the study was to investigate whether there’s a consensus between patients and NA’s experiences of the caring relationship in the perioperative meeting. Method: Literature study with a systematic approach and a deductive qualitative content analysis based on relationship established in Fundamentals of Care. Results: In the parts trust and focus the NA’s actions are consistent with patients wants and needs to feel trust and presence. Based on the results, it’s difficult to comment on a consensus when it comes to anticipate and know. Being able to evaluate the perioperative meeting is of importance. Conclusion: The NA’s actions to create trust and focus are well linked to patient’s experiences and needs in the perioperative meeting. Time and continuity facilitates the NA’s establishment of a caring relationship which benefits the patient. Further research is needed in order to be able to express a consensus in the parts where the NA is in focus.

Non-suicidal self-injury includes deliberately damaging the tissues of one's own body. Self-harming behaviour is a growing problem and the number of patients seeking care related to self-harm has increased the last years. Despite this, the number of people who don´t seek care is assumed to be high. Self-harming behaviour is a complex area with many underlying causes and functions. Patients with self-harming behaviour are a vulnerable group because of the stigma involved in injuring oneself. How patients with self-harming behaviour are treated in healthcare can have a major impact on future confidence in healthcare. The aim of this qualitative literature study was to explore how patients with self-harming behaviour experience the treatment in health care. Three main themes and six sub-themes emerged. Being acknowledged includes; patients' positive experiences, Being seen and Feeling confident. Not being taken seriously includes; the negative experiences, Feeling diminished and To feel shame and guilt. The third main theme, Being in the care chain, includes; A negative spiral and Social network. Altogether, the themes present the patient's experience of the treatment in the health care system and how structural factors contribute to the patient's experience. Negative experiences such as not being seen and heard and a feeling of shame caused an insecurity which made it difficult for the patient to seek care and to be honest with the health care staff. Patients felt that there was a lack of knowledge among health care professionals. More knowledge is needed to improve the treatment.

ABSTRACT  Background: ICU diaries are initiated by critical care nurses to document events that take place during patients’ ICU stays with the aim to help patients recall memories of what happened. The relationship dimension in the Fundamentals of Care (FoC) framework begins with the ability of nurses to connect with patients, and through this connection, nurses try to meet and help the patient to meet his/her fundamental needs. The role of ICU diaries in establishing a nurse-patient relationship is unknown. Aim: The aim of the study was to examine the use of the ICU diary as a tool to strengthen nurse-patient relationships.  Method: A literature review with inductive content analysis of 20 primary articles. The results were interpreted and discussed using the establishing relationship dimension of the FoC framework. Findings: The statements of patients and nurses about the use of diaries reflect a strong nurse-patient relationship dimension. When combined with ICU follow-up sessions, the relationship is further strengthened, as there is more understanding and knowledge of the bond retrospectively. Conclusion: All elements of the FoC establishing relationship dimension, namely focus, knowing, trusting, anticipating and evaluating are visible in the diaries, and several statements by nurses suggest that using the diaries may have a positive effect on the nurse-patient relationship. However, to what extent the nurse-patient relationship is strengthened by the use of the diaries is less clear and remains an open question. To answer this question, controlled comparative studies would be required. / SAMMANFATTNING Bakgrund: IVA-dagböcker initieras av intensivvårdssjuksköterskor för att dokumentera vad som händer under en patients IVA-vistelse, med syftet att hjälpa patienter att senare komma ihåg vad de varit med om. Dimensionen etablera vårdrelation i ramverket Fundamentals of Care (FoC) börjar med sjuksköterskors förmåga att anknyta till patienter, och genom denna anknytning försöker sjuksköterskorna att möta och hjälpa patienten för att tillfredsställa dennes fundamentala behov. Det är inte känt vilken roll IVA-dagbok spelar i att etablera en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Studiens syfte var att undersöka användning av IVA-dagbok som ett verktyg för att stärka vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Metod: Litteraturöversikt med induktiv innehållsanalys av 20 originalartiklar. Resultaten tolkades och diskuterades inom ramen för FoC-dimensionen etablera vårdrelation. Resultat: Det patienter och sjuksköterskor säger om användning av IVA-dagbok ger uttryck för en stark vårdrelation. När dagboken efter att patienten skrivits ut används vid uppföljning på IVA stärks denna relation ytterligare, eftersom uppföljningen leder till att patienten får en fördjupad förståelse och kunskap om den vårdrelation som etablerats under vistelsen på IVA. Slutsats: Alla element i FoC-dimensionen etablera vårdrelation (vara närvarande, vara påläst, skapa förtroende, förutse behov, reflektera och utvärdera) är synliga i det patienter och sjuksköterskor säger om dagbok. Utsagor från flera sjuksköterskor tyder på att användning av IVA-dagbok kan ha en positiv effekt på vårdrelationen, men i vilken utsträckning dagboken stärker relationen är mindre klart och fortsätter att vara en öppen fråga. För att besvara denna fråga skulle kontrollerade jämförande studier behövas.

Bakgrund: Psykisk ohälsa innefattar allt från avsaknad av välbefinnande till påvisande av psykiatriska tillstånd och suicidalitet. Psykisk ohälsa kan drabba alla personer och alla patientgrupper. Vanligt förekommande för den allmänutbildade sjuksköterskan är därför att vårda patienter med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har ökat i samhället och kan vara mycket kostsamt ekonomiskt och emotionellt för individen och samhället.​       Syfte: ​​Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas inom somatisk och psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa.  ​       Metod: ​​En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid datainsamling. Dataanalys genomfördes enligt Fribergs fyra analyssteg.​       Resultat: Utifrån dataanalysen framkom följande tre teman: Delaktighet eller inte delaktighet, Att känna sig stigmatiserad och Vikten av en terapeutisk relation. Resultatet pekade på att patienter värdesätter en vårdande relation vid vård i samband med sin psykiska ohälsa. Det framkom även att patienter stundtals kände sig förbisedda, inte delaktiga och negativa attityder från sjukvårdspersonal. Vidare framkom det att patienter kände sig delaktiga när de blev sedda som medmänniskor, blev korrekt informerade samt blev lyssnade till av vårdpersonal. ​       Slutsats: ​​Patienter värdesätter en fungerande vårdrelation.  När kommunikation, lyhördhet och förståelse är i fokus resulterar i en god erfarenhet av vården. Aspekter angivna som negativa för uppfattningen av vården var brist på tillit, kommunikation och avsaknad av en fungerande vårdrelation. Stundtals kände sig patienterna stigmatiserade, förbisedda och mötta av negativt laddade personliga åsikter från vårdpersonalen.  ​ / Background: ​​Mental illness includes everything from lack of well-being to prove of psychiatric conditions, and suicidality. Mental illness can affect all people and all patient groups. Therefor it is common for the general nurse to care for patients with mental illness. Mental illness has increased in society and can be financially and emotionally be very costly for the individual and for society.​       Aim: ​​The aim was to describe patients with mental illness experiences' of being cared for in somatic and psychiatric care. ​       Method: ​​A literature review of ten scientific articles was conducted, of which seven were qualitative, two quantitative, and one mixed method. The databases used for data collection were PubMed and PsycInfo. The results were analysed according to Friberg´s four step analysis method.​       Results: ​Based on the data analysis, the following three themes emerged: Participation or non-participation, Feeling stigmatized, and The importance of a therapeutic relationship. The results indicated that patients value a nurturing relationship when receiving care in connection with their mental illness. It also emerged that patients sometimes felt overlooked, not involved, and experienced negative attitudes from healthcare staff. Furthermore, it emerged that patients felt involved when they were seen as fellow human beings, were correctly informed, and were listened to by healthcare personel.​       Conclusions: ​​Patients value a functioning caring relations. The participants experienced good care when communication, responsiceness and understanding are in focus. Aspects indicating as negative for the perception of care were lack of trust, communication and lack of functioning caring relations. At times, the patients felt stigmatized, overlooked and faced with negatively charged personal opinions from the healthcare staff. ​​

Bakgrund: Telefonrådgivning inom eHälsa är ett växande fenomen i och med en allt mer åldrande befolkning och förändringar i demografin. Primärvårdens telefonrådgivning är den första kontakten med hälso- och sjukvården dit patienten ringer för att få hjälp och stöd. God kommunikation och bemötande är av vikt vid samtalet mellan sjuksköterskan och den vårdsökande på grund av avsaknaden av det visuella. Vidare ska sjuksköterskan förhålla sig till personcentrerad omvårdnad som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Hur påverkas vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande då de fysiska mötena får allt mindre plats? Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar vårdrelationen vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio kvalitativa studier, publicerade mellan år 2001–2020. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Vid analys identifierades tre kategorier av betydelse för vårdrelationen: samtalet, bedömnings- och beslutsprocessen samt organisationen. Fynden var överlappande i många avseenden. Ett utmärkande resultat var svårigheter kopplat till avsaknaden av det visuella, vilket genomsyrar alla tre huvudfynd. Vidare relaterades svårigheter avseende organisationen och bristande resurser såväl till samtalet som bedömnings- och beslutsprocessen. Slutsats: Avsaknad av det visuella är av betydelse för bedömningen och kan påverka bedömningen negativt. Organisatoriska brister som innebär att sjuksköterskan måste ta beslut skyndsamt kan innebära att den personcentrerade vården faller bort, vilket påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och den vårdsökande. Studiens resultat kan öka förståelsen för sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelationer vid telefonrådgivning inom primärvården. Trycket på primärvården beräknas öka i framtiden varför mer forskning inom området är av intresse för att säkerställa att en god vård tillhandahålls. / Background: Telenursing within eHealth is a growing phenomenon due to an increase in aging within the population and changes in demographics. Telenursing within primary health care is the first line for patients to get support and help. Good communication and how the patient is approached by the nurse is of importance in the call due to lack of visual cues. Furthermore, the nurse must assign to person-centred care, which is one of the nurses’ core competencies. How is the nurse-patient relation affected due to physical meetings being carried out to a lesser extent? Aim: The aim is to compile nurses' experiences of factors with an impact on nurse-patient relations in telenursing within primary health care. Method: Literature review with an inductive approach, based on ten qualitative studies, published between 2001–2020. To process the data content analysis was used. Results: Three categories of importance for nurse-patient relations were identified during the analysis: the conversation, the assessment and decisionmaking process and the organization. The findings were overlapping in many aspects. Difficulty linked to the lack of visual cues was a distinctive result, which pervades all three main findings. Furthermore, difficulties regarding the organization and the lack of resources, were related to both the conversation and the assessment and decision-making process. Conclusion: The absence of visual cues which emerged in the result is an important aspect of the assessment, which can affect the assessment negatively. Organizational shortcomings with the effect of the nurse having to make decisions quickly can result in the person-centred care being opted out, which affects the nurse-patient relations. The results of the literature review can increase the understanding of the nurse's experiences of nurse-patient relations in telenursing within primary health care. More research within the topic is of interest to ensure that good quality of care is provided, due to an estimated increase of demand on primary health care in the future.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att lindra lidande och främja hälsa. I det dagliga omvårdnadsarbetet är kommunikation ett av många verktyg som används. Information till patienten ska vara anpassad efter individuella förutsättningar och det ska säkerställas att patienten förstått. En effektiv kommunikation där patientens berättelse står i fokus är avgörande för en säker och högkvalitativ vård. Syfte: Att beskriva kommunikationsbarriärer mellan sjuksköterska och patient ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning tillämpades där tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades i analysen av resultatet. Databaserna CINAHL complete och PubMed tillämpades där de primära sökorden var kommunikationsbarriärer, sjuksköterska och patient. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter som hindrade en effektiv kommunikation med patienter och kände en oro för patientsäkerheten och vårdens kvalitet. De tillämpade flera olika strategier för att överkomma kommunikationsbarriärer genom att använda kroppsspråk, ansiktsuttryck, stöd av tolk och tvåspråkiga kollegor. Sammanfattning: Flera faktorer kunde hindra en effektiv kommunikation med patienterna, sjuksköterskorna tillämpade olika strategier för att överkomma barriärerna. Författarna diskuterar resultatet utifrån följande tre kategorier: sjuksköterskan och kulturkompetent omvårdnad, sjuksköterskans attityder och emotionella aspekter, samt sjuksköterskans brist på kunskap och utbildning i kommunikation. / Background: The nurse has a responsibility to relieve patient’s suffering and to promote health. Communication is one of many tools that the nurse uses in her caring work. Information given to the patient must be adapted to individual conditions and it must be ensured that the patient has understood the context. Effective communication where the focus is on the patient's narrative, is crucial for providing a safe and high-quality care. Aim: To describe communication barriers between nurses and patients from a nurse perspective. Method: A literature review according to Friberg´s method description was adapted based on ten scientific articles with qualitative and quantitative designs. The databases used were CINAHL Complete and Pubmed where the primary keywords were communication barriers, nurse and patient. Results: The results showed that nurses experienced difficulties that hindered effective communication with patients and they expressed a concern for patient safety and the quality of care. The nurses applied strategies such as body language, facial expressions, use of interpreters and bilingual colleagues to overcome the communication barriers. Summary: Different factors could hinder an effective communication with patients, the nurses applied different strategies to overcome the barriers. The authors discuss the results from the following three categories: Cultural competence in nursing, nurses' attitudes and emotional aspects and the nurses lack of knowledge and education in communication.