No description available.

No description available.

Galatians 6:6 is commonly interpreted as instructing pupils to provide material support to their teachers, in return for the teaching received. It does not seem, however, that this is what the immediate context is about. To motivate this interpretation, one thus needs to show either that the words or expressions in 6:6 themselves, on grammatical, semantical or idiomatic grounds, give this meaning (that the verse can stand by itself), or else that it is probable from a cultural context that the words would be meant (and understood) in this way. This essay examines whether such arguments are viable and reaches a negative result. Thus the expression needs to be read in a way that is informed by the context, rather than diverging from it. / Galaterbrevet 6:6 tolkas vanligtvis som att det handlar om att eleven ska bistå sin lärare materiellt, alltså understödja denne ekonomiskt, som motprestation för den undervisning eleven får. Samtidigt framställs uttrycket ofta som förbryllande – det kommer innehållsmässigt abrupt, avsnittet i övrigt handlar inte om detta. Varför tolkas då ändå uttrycket på detta sätt? För att motivera att det bryter sammanhanget i texten kan man tänka sig a) att detta markeras syntaktiskt, b) att uttryckets subjekt avviker från resten av avsnittet, c) att uttrycket i sig är entydigt, d v s ingen annan tolkning är möjlig eller rimlig,  eller d) att det finns bakgrundsfaktorer – kulturella, teologiska etc - som ger betydelsen. Denna uppsats visar på att inga av dessa argument är hållbara, utan det rimligaste är att förstå texten utifrån det närmaste sammanhanget.

Christianity is the largest religion worldwide and the Bible remains the most read book in the world. Thus, the Bible has had a great influence on the worldwide views of women, and continues to influence these views in modern society. With this in mind, one can through studying the views on women and the female characters in the Bible and obtain a grander understanding of society today and its views on women.  This study incorporates a quantitative analysis of gender proportions in the Pauline letters, as well as a qualitative analysis of Pauls’ statements on women and the problematics of translation in regard to his letters. The readers are also presented with previous research focusing on similar matters, as to entice their interest, and enable them to form their own opinions. The result, in its essence, presents that women are grossly underrepresented in the Pauline letters, in both numbers and space. The study also points to the probability that Paul’s androcentric opinions may have been strengthened by the continuous translations and countless copies of the texts. Lastly, the study presents a discussion on what can and is desirable to do to ensure that women are correctly represented in historical texts relating to early Christianity

I denna undersökning studeras användningen av lågtyska affigerade ord i det svenska Nya testamentet från 1526 å ena sidan och det isländska Nýja testametið från 1540 å andra sidan. Syftet med undersökningen är att se till vilken grad lågtyskan präglat dessa två bibelöversättningar. Studiens material är Uppenbarelseboken ur respektive bibelöversättning. Metoden utgår från att alla ord med ett lågtyskt affix identifieras, för att därefter skrivas in i tabeller. Etymologin av samtliga affigerade ord fastställs för att därefter kunna dela in dem i låntyper. Studien avslutas med en konkret jämförelse mellan översättningarna. Studiens främsta slutsats är att den svenska bibelöversättningen har avsevärt många fler ord med lågtyskt affix än den isländska. Orsakerna till detta resultat är kan vara många. En som jag anser utmärker sig är det faktum att Norge införde ett handelsförbud med Island som gällde alla utom norrmännen år 1307. Detta förbud uppehölls till år 1470. Det innebar att de tyska köpmännen inte hade tillåtelse att bedriva handel på ön i över 150 år. Således stoppades det lågtyska inflytandet över isländskan.

The purpose of this essay is to examine and interpret the usage and meaning of the greek word úποτασσω in the literary units in the New Testament called household codes (from the German word Haustafel included in Martin Luther´s Luthers Small Catechism). The verb úποτασσω is in the NRSV translated to be subject (Eph 5:22, Col 3:18) or accept the authority (1 Pet 3:1) and is used in the household codes as an exhortation to subordination for women. My examination and interpretation has been conducted through exegetical and redaction-critical analysis where I also have tried to cross-examine the christian writings on the topic with related texts on conceptions of gender in antiquity. I have studied the texts through the critical lens of feminist hermeneutics and from a feminist theological perspective. The aim of the study is to understand and interpret the texts from a historical-critical point of view, but my work also has a feminist-liberationist premise that hopes to find ways to constructively interpret texts that seem to diminish the full humanity of women and promote rigid culture-bound definitions of "male" and "female".

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor. I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket. Diskurs B beskriver på olika sätt hur Guds rike är. Diskurs C omtalar Guds rike som ett löfte. De fyra perikoper jag analyserar i detalj representerar på olika sätt de diskurser jag identifierat i evangeliet som helhet. Luk 11:1-4 hör till diskurs A, Luk 11:14-23 och Luk 17:20-21 till diskurs B, och Luk 22:24-30 till diskurs C. Traditionen att författaren till dubbelverket Lukasevangeliet och Apostlagärningarna är just Lukas går tillbaka till mitten av 100-talet. Verket utmärks av universalism och en viss syn på rikedom och fattigdom som antagligen kom från författarens församling i Antiochia. Där predikades evangeliet för icke-judar, och där fanns engagemanget i de fattiga och behövande. Det var viktigt att inte fastna i det världsliga livet och lockas att samla rikedomar. Lärjungaskapet skulle vara helhjärtat. När Jesus talar om Guds rike i Lukasevangeliet kan det låta som om det handlar om ett territorium. Men begreppet Guds rike, i grundtexten ἡ βασιλείατοῦΘεοῦ, betyder snarare Guds herravälde. Det är inte ett område eller en plats, utan ett tillstånd som är bestämt av att Gud regerar. Samtidigt är det omöjligt att härska i ingenstans, så det finns ändå ett underförstått territorium i begreppet. Det fanns en dubbelhet i uppfattningen om Guds rike på Jesus tid som innebar att det både var en aktuell tillämplig föreställning på världens aktuella situation och en eskatologisk föreställning. Genom en detaljexegetisk analys av grundtexten för varje perikop har jag nått fram till slutsatser om texternas teologiska budskap om Guds rike. Analysen av Luk 11:1-4 visar att Herrens bön innehåller en indirekt beskrivning av Guds rike som ett idealtillstånd. Gud förutsätts ha makten att få riket till stånd, men människornas vilja och aktivitet spelar också roll. Perikopen Luk 11:14-20 visar att Guds rike är där Gud verkar. Det kan vara här och nu. Gud verkar i Jesus när han befriar en man från en stum demon. Men han verkar inte bara i Jesus utan i alla som gör gott. I perikopen Luk 17:20-21 ställs frågan när Guds rike ska komma, och Jesus svarar på ett sätt som får det att verka inom räckhåll redan i nuet. I Jesus löfte till lärjungarna om jämlik gemenskap med honom själv i sitt eget rike i Luk 22:28-30 jämställer han sig själv med Gud. Han lovar en framtid i härlighet för dem som är honom trogna. Ett försök till syntes av de teologiska budskap som analysen av varje perikop lett fram till är att Guds rike enligt Lukasevangeliet verkar syfta på det alltigenom godas seger över det onda. Begreppet mister dock inte sin mångtydighet och gåtfullhet för det. Det analyserna främst bidrar till är att belysa grundtextens möjliga betydelser, som med nödvändighet begränsas i varje översättning. / In this thesis I have examined how Jesus' proclamation of the kingdom of God can be understood from the Gospel of Luke. A close examination of a single gospel, and moreover not the whole gospel but only four pericopes in it, narrows the scope considerably. The value in trying to understand what Jesus is saying based on this single coherent source is that it can have a greater depth than the picture put together by any number of fragments from different sources. In Luke's Gospel Jesus mentions the word kingdom as referring to the Kingdom of God over 20 times, in a total of 18 episodes. With the method of discourse analysis, I have divided these occurrences into three categories which I call the discourse of A, B and C. Discourse A is about the kingdom of God having the highest priority, but there is no description of the kingdom. Discourse B describes the kingdom of God in some way. Discourse C mentions the kingdom of God as a promise. The four pericopes I analyze in detail, in different ways represent the discourses I have identified in the gospel as a whole. Lk 11:1-4 belong to discourse A, Lk 11:14-23 and Lk 17:20-21 to discourse B, and Lk 22:24-30 to discourse C. The tradition that the author of the double work of Luke-Acts is precisely Luke, goes back to the mid 100's. The work is characterized by universalism and a certain vision of wealth and poverty that probably came from the author's congregation in Antioch. There the gospel to non-Jews was preached, and there was commitment in the poor and needy. It was important not to get caught up in the worldly life and be tempted to accumulate wealth. Discipleship should be wholehearted. When Jesus speaks of the kingdom of God in the Gospel of Luke, it may sound as if it is about a territory. But the concept of the kingdom of God, in the original text ἡ βασιλεία τοῦ Θεοῦ means rather God's dominion. It is not an area or a place, but a state that is determined by God's reign. At the same time, it is impossible to rule ”nowhere”, so there is still a territory implicit in the concept. There was a duality in the perception of the kingdom of God in Jesus' time, which meant that it was both a way of conceiving the world's current situation and an eschatological concept. Through a detailed exegetical analysis of the basic text for each pericope I have reached conclusions on the theological message of the kingdom of God in the texts. The analysis of Lk 11:1-4 shows that the Lord's Prayer contains an indirect description of God's kingdom as an ideal state. God is assumed to have the power to bring the kingdom into being, but the human will and activity also plays a role. Pericope Lk 11:14-20 shows that God's kingdom is where God is at work. It can be here and now. God works through Jesus when he frees a man from a dumb demon. But he doesn't only work through Jesus but through all who do good. In pericope Lk 17:20-21 the question of when the kingdom of God will come is asked, and Jesus responds in a way that makes the kingdom seem within reach already in the present. In Jesus' promise to the disciples of equal fellowship with him in his own kingdom in Lk 22:28-30, he equates himself with God. He promises a future of glory for those who are faithful to him. An attempt at a synthesis of the theological messages that the analyses of the four pericopes led to, is that the kingdom of God according to the Gospel of Luke seems to refer to the victory of the perfect good over evil. The concept of the kingdom remains ambiguous and mysterious. What the analyses contribute to is mainly highlighting the possible meanings of the received text, which are inevitably limited in each translation.

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl? Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra. Om man refererar till andra författares tidigare arbeten utan att gå in på argumenten blir forskningen svår att bedöma efter att nya data tillkommit. Alltför ofta är kriteriet dessutom hur väl en teori stämmer med på förhand given teologi, snarare än en värdering av argumentens stöd i fakta. / In 1 Corinthians we find two much discussed passages which, focusing especially on the women, speak of order at the Christian gatherings: 11:2-16 and 14:34-36. This paper analyses these passages and their treatment in the scholarly literature. How should one relate to the fact that competent scholars reach diametrically opposed conclusions? Is there error in the argumentation, the premises, or do we simply lack sufficient knowledge? Is it possible to distinguish between what is contested for exegetical and for theological reasons? The conclusion is that among three types of argumentation in the literature, which I call value judgments, information gathering, and construction, there is an unfortunate imbalance towards the first type. Too much has been written that adds neither facts nor ideas - there is only references to earlier research and weighing of points of view against each other. If there is only references to other scholars' works and no engagement with the arguments, it is difficult for others to reassess the results after new data has appeared. Too often, also, the conclusions are based on a pre-conceived theology, rather than a weighing of the factual support of the arguments.

Bibeln är skrivet med ett androcentriskt synsätt. Den är skriven av män, om män och för män. Detta leder till att kvinnorna i biblen är beskrivna utifrån ett manligt perspektiv. I denna uppsats undersöks hur kvinnorna i Lukasevangeliet porträtteras samt hur kvinnobilden som framträder gestaltas i kvinnan som tvättar Jesus fötter i Luk 7:36-50. Detta görs utifrån ett feministiskt synsätt och med en kritiskt granskning av hur detta har uttryckts i tolkningen av perikopen i och med att kvinnan tolkas som prostituerad, trots att detta inte nämns i texten. uppsatsen undersöker frågorna "Hur ser kvinnobilden ut i Lukasevangeliet och hur gestaltas detta i Luk 7:36-50?" samt "Varför har kvinnan i Luk 7:36-50 tolkats som prostituerad?"

No description available.