Inledning: När ett aktiebolag behöver nytt kapital de bland annat välja att utföra en nyemission. Enligt en stor del av den tidigare forskningen tas dessa emot på marknaden på ett negativt sätt. Resultatet blir ofta en nedgång i aktiekursen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en offentlig tillkännagivande om en kommande nyemission påverkar ett företags aktiekurs. Dessutom studera om det finns några skillnader beroende på marknadens konjunktur samt branschtillhörighet. Metod: Då vi mäter en specificerad händelse har vi utfört en eventstudie. Den insamlade datan är av sekundär natur och har under arbetets gång samlats in systematiskt. Utöver det har de tillkännagivanden om nyemissioner som ingår i uppsatsen skett under perioden 2006-01-01 – 2011-03-31. Resultat: Av de 30 annonseringarna om nyemission som inkluderades i studien inträffade åtta av dessa innan lågkonjunkturen. Sammanlagt uppvisade 18 av de 30 tillkännagivande om nyemissionerna en negativ CAAR på händelsedagen, medan 11 visade på en positiv sådan. Utöver det var det endast en nyemission som uppvisade en oförändrad CAAR under T0.

Syftet med studien är att undersöka om familjeägande i aktiebolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien omfattar nyemissioner annonserade åren 2015 till 2019. Urvalet består av 73 observerade annonseringar om nyemissioner av familjeföretag respektive 76 av ickefamiljeföretag. En eventstudie används för att studera avvikelseavkastningen för studiens eventfönster. För att undersöka om avvikelseavkastningen vid annonsering om nyemission skiljer sig mellan familjeföretag och icke-familjeföretag genomförs ett jämförande t-test samt en multipel regressionsanalys. Resultaten från eventstudien visar att marknaden generellt sett reagerar negativt vid annonsering om nyemission, vilket även bevisats i tidigare studier. Genom regressionsanalysen finner studien inga resultat som kan statistiskt bevisa att familjeägande har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien indikerar däremot på att det finns en skillnad i avvikelseavkastningarna mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, dock återfinns inte statistisk bevisning om att det är familjeägande som förklarar den skillnaden.

<p>Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som ligger till grund för att företag ska välja att bära kostnaden för användandet av en garant i samband med en nyemission. Genom en kvantitativ och en kvalitativ studie utreds när företag använder garanter, hur garantiåtagandet utformas och vilka kostnader och effekter detta leder till.</p><p>Till den kvantitativa studien som baseras på utförda företrädesemissioner under perioden 2005-2009 ställs två hypoteser rörande när garanter används. Resultatet av den första hypotesen visar inget tydligt samband mellan användandet av garanter och motivet att tillföra rörelsekapital. Testet av hypotes två som söker ett samband mellan användandet av garanter och lågkonjunktur visade ett visst stöd för hypotesen. Efter storleksuppdelning visades ett starkt stöd för att större företag använder garanter mer vid både lågkonjunktur och för att få in rörelsekapital, medan samma studie inte ger något resultat för de mindre bolagen. Den kvalitativa studien som baseras på intervjuer med fyra värdepappersinstitut redogör för marknadens syn på garanter och används för att besvara hur garantiåtagandena utformas och vilka kostnader som följer av användandet. I spåren av finanskrisen som varit är det viktigt att garanter inte etableras som en norm vid nyemissioner där det automatiskt ses som negativt att inte använda ett garantiåtagande. Garanter fyller ett syfte men måste i varje fall tas i relation till företagets faktiska behov av dem.</p>

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som ligger till grund för att företag ska välja att bära kostnaden för användandet av en garant i samband med en nyemission. Genom en kvantitativ och en kvalitativ studie utreds när företag använder garanter, hur garantiåtagandet utformas och vilka kostnader och effekter detta leder till. Till den kvantitativa studien som baseras på utförda företrädesemissioner under perioden 2005-2009 ställs två hypoteser rörande när garanter används. Resultatet av den första hypotesen visar inget tydligt samband mellan användandet av garanter och motivet att tillföra rörelsekapital. Testet av hypotes två som söker ett samband mellan användandet av garanter och lågkonjunktur visade ett visst stöd för hypotesen. Efter storleksuppdelning visades ett starkt stöd för att större företag använder garanter mer vid både lågkonjunktur och för att få in rörelsekapital, medan samma studie inte ger något resultat för de mindre bolagen. Den kvalitativa studien som baseras på intervjuer med fyra värdepappersinstitut redogör för marknadens syn på garanter och används för att besvara hur garantiåtagandena utformas och vilka kostnader som följer av användandet. I spåren av finanskrisen som varit är det viktigt att garanter inte etableras som en norm vid nyemissioner där det automatiskt ses som negativt att inte använda ett garantiåtagande. Garanter fyller ett syfte men måste i varje fall tas i relation till företagets faktiska behov av dem.

En grundläggande princip för olika avtal är att det föreligger avtalsfrihet mellan parterna. Då vissa avtal kräver att formkrav ska vara uppfyllda för att avtalet ska giltigförklaras inskränks sålunda avtalsfriheten för dessa avtal. Formkravet för fastighetsöverlåtelser stadgas i 4:1 JB och har sina rötter ungefär 300 år tillbaka. Formkravet för aktieteckning vid nyemissioner har även det rötter över 100 år tillbaka i tiden. Formkraven har under en lång tid inneburit att även utfästelser och optioner gällande dessa formavtal har setts som ogiltiga, då formkraven annars underminerats. I det nyligen avdömda målet NJA 2016 s. 107 konstaterade Högsta Domstolen emellertid att optioner gällande formavtal som huvudregel ska vara obligationsrättsligt bindande. Även gällande optioner för fastighetsöverlåtelser synes trenden hos Högsta Domstolen tyda på att sådana kan komma att bli giltiga i framtiden. Frågan som infinner sig är vilken reell verkan dessa formkrav då faktiskt har och kommer få, samt vilka intressen de skyddar. Med hänsyn till att avtalsfriheten får ett allt större utrymme ter det sig som att det framförallt är tredjeman som har nytta av dessa formkrav. I ett modernt samhälle är frågan om de nuvarande verkningarna av formkraven verkligen är rimliga och om det istället kan vara på sin plats med en revidering av dessa. / A fundamental principle in contract law is the principle of freedom of contract. Since some contracts require a formal requirement to be fulfilled in order for the contract to be enforceable this principle is in some regards restricted. The formal requirement regarding property transactions is stipulated in chapter 4 section 1 in the Swedish Land Code and it roots back almost 300 years. The formal requirement regarding applications of share during a rights issue is found in chapter 13 paragraph 13 in the Swedish Companies Act and it as well can be traced over 100 years backwards. These formal requirements have for a long time meant that pledges and options regarding said contracts has been seen as void, since the formal requirements would otherwise be undermined. In the recent Court decision NJA 2016 s. 107 the Supreme Court argued that options regarding contracts involving a formal requirement, other than those regarding property transactions, should as a principal rule be accepted in personam between the parties. The Supreme Court´s decisions as of late seems to show a trend that such options might be accepted regarding transactions of properties in the future. The question at hand is what meaning these formal requirements will have, and will get, and also which interests they protect. Considering the fact that the principle of freedom of contracts seems to be getting more space in the court’s decisions it seems that the party getting protected by the formal requirements is mostly the third party affected by the agreement. In a modern society, the question is if the effects of the formal requirements are reasonable, or if a revision of said requirements might be in order.

Möjligheten för aktiemarknadsbolag att kunna genomföra riktade nyemissioner av aktier är ett viktigt inslag på marknaden – inte minst för bolagens kapitalanskaffning. Men med möjligheter kommer också, ofta, risker. Så även här. När en riktad nyemission genomförs och huvudregeln om aktieägarnas företrädesrätt därmed frångås, uppkommer en risk för att befintliga aktieägare, åtminstone vissa av dem, missgynnas. Så sker vanligtvis genom att de aktieägare som står utanför nyemissionen upplever en ekonomisk eller inflytandemässig utspädning av sina innehav. I syfte att reglera dessa risker finns det – inom såväl aktiebolags- som aktiemarknadsrätten – vissa begränsningar som aktiemarknadsbolag behöver iaktta vid beslut om riktade nyemissioner av aktier. Syftet med denna uppsats är att utreda, formulera och diskutera dessa påstådda begränsningar. Den första begränsningen består av beslutsreglerna i ABL, det vill säga reglerna som föreskriver de åtgärder som behöver vidtas inför, vid och efter ett emissionsbeslut. Dessa regler återfinns främst i 13 kap. ABL och innefattar bland annat krav på att ett förslag till beslut ska upprättas och på att beslut fattas med kvalificerad majoritet. Likabehandlingsreglerna i ABL, främst generalklausulerna, utgör den andra begränsningen. En prövning mot generalklausulerna innebär att bolaget i fråga inte får genomföra en riktad nyemission som på ett otillbörligt sätt gynnar någon, en aktieägare eller utomstående, på annan aktieägares bekostnad. Otillbörlighetsrekvisitet inbegriper en helhetsbedömning med fokus på de affärsmässiga motiven, bolagets intresse och förekomsten av missbruk. Nyemissioner torde stå i strid med generalklausulerna i undantagsfall, mot bakgrund av att de är tänkta att tillämpas restriktivt. Den tredje begränsningen som – till skillnad från de två tidigare kategorierna – inte är aktiebolagsrättslig, omfattar de ytterligare krav som aktiemarknadsrättens självreglering, främst god sed på aktiemarknaden, ställer. Med ett fåtal undantag tycks dock några sådana ytterligare eller högre krav inte finnas, vilket ger vid handen att aktiebolags- och aktiemarknadsrätten i hög grad är överlappande på området. De rättsliga följderna av att begränsningarna inte iakttas är, beroende på den enskilda situationen, framför allt klander, skadestånd eller ”marknadens dom”. Slutsatsen är att de tre begränsningarna på ett rimligt sätt balanserar majoritetens och bolagets intresse av en effektiv kapitalanskaffning och minoritetens behov av skydd. Undantag gäller eventuellt för de två generalklausulerna, vilkas tillämpningsområden, främst på grund av otillbörlighetsrekvisitet, är förhållandevis otydliga. Det hade därför varit önskvärt att grunderna för den bedömningen konkretiserades i den vägledande rättstillämpningen framöver.

<p>Marknadens reaktion när ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sägs vara oförutsägbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedåt vid en nyemission. Under det senaste året har en del nyemissioner utförts i synnerhet på grund av den globala lågkonjunkturen då många företag haft för lite kapitalbas. Vad gäller företag på Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har även här de flesta fått se sin aktiekurs rasa.<strong><em></em></strong></p><p>Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar på ett offentligt tillkännagivande av en kommande nyemission. Det undersöks även om det förefaller någon skillnad mellan tillkännagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lågkonjunkturen och skillnader branscher emellan.<strong><em></em></strong></p><p>Då vi ville se hur denna händelse påverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie. En eventstudie ger oss möjligheten att mäta effekten av en specifik händelse. Datainsamlingen har endast bestått av sekundärdata som vetenskapliga artiklar, litteratur, tidigare forskning samt elektroniska databaser så som Avanza och OMX. Vi valde att ta med alla de företag som under tidsperioden 2005-01-01 till 2009-04-01 annonserat om en nyemission och som i dagsläget fortfarande är noterade på OMX, Stockholmsbörsen.<strong><em></em></strong></p><p>I studien ingick 21 tillkännagivanden varav hela 13 stycken, ca 62 % av dem, resulterade i en negativ kursreaktion och avkastning. Fyra av åtta tillkännagivanden om nyemission som offentliggjordes innan lågkonjunkturen uppvisade en nedåtgående kursreaktion på annonseringsdagen och därmed en negativ abnormal avkastning. Denna trend fortsätter att hålla i sig då även nio av 13 tillkännagivanden under lågkonjunkturen, visade på en negativ abnormal avkastning.</p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The market reaction when a company provides information about a possible equity issue is said to be unpredictable. According to previous research the stock price, in most cases, is pushed downward in case of an equity issue. Over the past year some equity issues has been implemented particular because of the global recession. This because many companies experience too small funds. As for companies on the Stockholm Stock Exchange that have chosen to do an equity issue most of them had also experienced a decline in the stock price.<strong><em></em></strong></p><p>The authors of this essay intend to study how the market reacts to a public announcement of an upcoming equity issue. They would also like to know if there is any differences between the announcements of an equity issue that's been done before or during the recession and if there is any differences between industries.<strong><em></em></strong></p><p>Thus we wanted to see how equity issues affect a company's stock price, we have chosen to do an event study. An event study enables us to measure the effect of a specific event. The data that we been using has only consisted of secondary data as scientific articles, literature, previous research and electronic databases such as Avanza and OMX. For our study we have chosen to include all of the companies that during the period 2005-01-01 to 2009-04-01 announced about an upcoming equity issue and are still listed at the OMX, on the Stockholm Stock Exchange.<strong><em></em></strong></p><p>The study included 21 public notices of which entirely 13 of them, about 62 %, resulted in a negative rate reaction and return. Four of the eight notices about an equity issue, which was announced before the recession, resulted in a declining rate reaction on the day of the announcement and also had a negative abnormal return. This trend continues thus nine of 13 notices, which announced an equity issue during the recession, also showed a negative abnormal return.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Marknadens reaktion när ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sägs vara oförutsägbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedåt vid en nyemission. Under det senaste året har en del nyemissioner utförts i synnerhet på grund av den globala lågkonjunkturen då många företag haft för lite kapitalbas. Vad gäller företag på Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har även här de flesta fått se sin aktiekurs rasa. Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar på ett offentligt tillkännagivande av en kommande nyemission. Det undersöks även om det förefaller någon skillnad mellan tillkännagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lågkonjunkturen och skillnader branscher emellan. Då vi ville se hur denna händelse påverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie. En eventstudie ger oss möjligheten att mäta effekten av en specifik händelse. Datainsamlingen har endast bestått av sekundärdata som vetenskapliga artiklar, litteratur, tidigare forskning samt elektroniska databaser så som Avanza och OMX. Vi valde att ta med alla de företag som under tidsperioden 2005-01-01 till 2009-04-01 annonserat om en nyemission och som i dagsläget fortfarande är noterade på OMX, Stockholmsbörsen. I studien ingick 21 tillkännagivanden varav hela 13 stycken, ca 62 % av dem, resulterade i en negativ kursreaktion och avkastning. Fyra av åtta tillkännagivanden om nyemission som offentliggjordes innan lågkonjunkturen uppvisade en nedåtgående kursreaktion på annonseringsdagen och därmed en negativ abnormal avkastning. Denna trend fortsätter att hålla i sig då även nio av 13 tillkännagivanden under lågkonjunkturen, visade på en negativ abnormal avkastning. / The market reaction when a company provides information about a possible equity issue is said to be unpredictable. According to previous research the stock price, in most cases, is pushed downward in case of an equity issue. Over the past year some equity issues has been implemented particular because of the global recession. This because many companies experience too small funds. As for companies on the Stockholm Stock Exchange that have chosen to do an equity issue most of them had also experienced a decline in the stock price. The authors of this essay intend to study how the market reacts to a public announcement of an upcoming equity issue. They would also like to know if there is any differences between the announcements of an equity issue that's been done before or during the recession and if there is any differences between industries. Thus we wanted to see how equity issues affect a company's stock price, we have chosen to do an event study. An event study enables us to measure the effect of a specific event. The data that we been using has only consisted of secondary data as scientific articles, literature, previous research and electronic databases such as Avanza and OMX. For our study we have chosen to include all of the companies that during the period 2005-01-01 to 2009-04-01 announced about an upcoming equity issue and are still listed at the OMX, on the Stockholm Stock Exchange. The study included 21 public notices of which entirely 13 of them, about 62 %, resulted in a negative rate reaction and return. Four of the eight notices about an equity issue, which was announced before the recession, resulted in a declining rate reaction on the day of the announcement and also had a negative abnormal return. This trend continues thus nine of 13 notices, which announced an equity issue during the recession, also showed a negative abnormal return.

I tidigare studier har det framkommit att amerikanska företag manipulerar sina finansiella räkenskaper inför en nyemission med hjälp av Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar. Detta görs i syfte att reflektera en bättre bild av företagets finansiella ställning gentemot hur det i verkligheten ser ut. Företeelsen tillämpas med avsikt att erhålla ett större finansiellt riskkapital då företaget utfärdar nyemission. Denna studie undersöker om svenska företag agerar likt amerikanska företag vid en nyemission och därför är syftet i studien att undersöka om svenska företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid perioden då de utfärdar nyemission. Svenska företag har varit av intresse i följande studie då svenska företag verkar under ett annorlunda redovisnings- och skattesystem än amerikanska företag gör, varpå vi vill testa om teorin Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar är tillämpbar på även svenska företag, trots de skillnader som föreligger mellan ländernas lagsystem. Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod som vi presenterat med hjälp av en deskriptiv statistisk analys. De resultat som framkommit i studien är att även svenska, såväl som amerikanska, företag tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar vid de kvartal då ska utfärda nyemission, trots de olikheter i redovisnings- och skattesystem som råder länderna emellan. Förutom detta visar studien på att svenska företag även tillämpar en extrem form av Earnings Management samt att olika branscher tillämpar Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar i olika grad då de ska utfärda nyemission. De resultat som framkommer i följande studie visar att det är av stor betydelse att investerare har en medvetenhet om att Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar förekommer när svenska företag ska utfärda nyemission. Detta är av vikt då tidigare studier har påvisat att många investerare som förvärvat aktier i företagen som tillämpat Earnings Management genom oförklarliga periodiseringar har känt en besvikelse samt upplevt att de blivit missledda av företagens publicerade finansiella rapporter efter nyemissionen. Besvikelsen grundar sig i att det rapporterade resultatet vanligtvis kraftigt sjunker kvartalen efter nyemission då företagen tillämpat Earnings management genom oförklarliga periodiseringar. / In previous studies, it has been found that US companies manipulate their financial statements before issuing Seasoned Equity Offerings (SEO) using Accrual-based Earnings Management. This is done by the company in order to reflect a better financial position compared to their true underlying financial performance. Accrual-based Earnings Management is applied with the intention of obtaining larger financial capital when issuing SEOs. This study examines whether Swedish companies, consistent with US companies, apply the phenomenon in a similar way while issuing SEOs and the purpose of our study is therefore to investigate whether Swedish companies apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. Swedish companies have been of interest in the following study, as Swedish companies operate under a different accounting and tax law compared to that of American companies. As a result, we want to test the theory of Accrual-based Earnings Management to see if it is applicable to Swedish companies, despite the differences in tax law that exists between the countries. The study has been conducted using a quantitative methodology which has been presented through a descriptive statistical analysis. Our results imply that Swedish- as well as American companies, apply Accrual-based Earnings Management in the period they issue SEOs. This is found despite differences in accounting and tax law between the two countries. In addition to this, the study also shows that Swedish companies apply an extreme form of Accrual-based Earnings Management, and that it exist industrial differences in the level of Accrual-based Earnings Management that is applied when issuing SEOs. The results found in the following study show that it is of the utmost importance that investors have an awareness regarding Accrual-based Earnings Management and that it occurs when Swedish companies issue a SEO. This is important as previous studies have shown that many investors who acquired shares in the companies who applied Accrual-based Earnings Management when issuing SEOs, have felt disappointed and have found that they have been misled by the companies published financial reports following the SEO. The disappointment is based on the fact that as companies apply Accrual-based Earnings Management, the companies reported earnings usually fall in the period after issuing a SEO.