Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet “Employer branding”, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet “Employer branding” är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien. Begreppen legitimitet och löskoppling från den institutionella- och nyinstitutionella teorin kommer att ligga som teoretisk utgångspunkt för att besvara studiens frågeställningar och syfte. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjustudie, där totalt åtta semistrukturerade intervjuer utifrån ett strategiskt urval har genomförts med de tre företagen. För att bearbeta materialet har transkriberingsmetoden använts där vi utgår från en deduktiv ansats och har kodat materialet efter på förhand formulerade begrepp som var ställda i relation till den teoretiska utgångspunkten. Det empiriska materialet visar att alla tre företagen är medvetna om både den interna och framförallt den externa sidan av Employer branding och påstår att de är aktiva i arbetet med att öka attraktiviteten internt inom organisationen såväl som externt. / The work with Employer branding, both external and internal, is a frequent used concept in organizations today. The purpose of our study is to try to find out what the phenomenon of “Employer branding” is and how organizations can pursue efforts to make its employer brand attractive on the Swedish labor market. Tieto, COWI and Klarna AB are the companies participating in our study. The terms legitimacy and loose coupling from the institutional- and new institutional theory is going to be our theoretical base to enable us to answer our questions and purpose of our study. The used method is a qualitative study, where a total of eight semi-structured interviews based on a strategic selection were carried out with the three companies. In order to process the material have transcription-method been used that is based on a deductive approach and the material has been coded after pre-formulated concepts that were made out in relation to the theoretical starting point. The empirical material indicates that all three companies are aware of both the internal and especially the external side of Employer branding and states that they are active in the work to increase attractiveness internally within the organization as well as the extern.

The Swedish child welfare system allows a possibility to place children in out-of-home-care. In 2016 a new form of placement was introduced: supported housing [stödboende]. The main purpose of a placement in supported housing is to prepare the residents – young people between the ages of 16 and 20 – for an independent life and living. Unaccompanied youths constitutes a category of service-users that has become relevant for placement in supported housing due to the assumption that they are in need of support-oriented rather that treatment- and care-oriented services. The purpose of this master’s thesis is to analyse how supported housing units for unaccompanied youths are organised and how the staff describe working to ensure the independence of the youths. To meet the purpose of the study, supported housing units in three Swedish municipalities have been studied through a total of 15 semi-structured interviews with section managers, unit managers, coordinators and staff. Supported housing for unaccompanied youths has been studied as an organisational idea which has been received and adopted in the municipalities. To understand how external pressure and internal processes influence the units and the work, an organisational perspective has been applied on the empirical material, through new institutionalism and Lipsky’s theory of street-level bureaucracies. From Said’s theory of orientalism the construction of “the other” is used as a complement to also understand how different constructions of residents and work with independency are expressed. The results of the study indicates that the organisation of the units and the work within them are highly affected by external factors, such as reduced economical resources and the situation in which many of the placed youths are still awaiting decisions on their asylum applications due to long processing times at the Swedish Migration Agency. This leads to great challenges both in terms of organisation and work. To meet the needs of the situation informal adjustments of routines and work are often made by both managers and staff. Concerning the work with independency, a division of three becomes visible: practical, societal and emotional/social independency. How the work is conducted seems to be influenced not only by the discretion of the staff, but also by whether or not the youths have received a residential permit. An important conclusion is the emergence of a construction of the “ideal” supported housing unit, where the placed youths can practice on standing on their own two feet in a safe environment. However there is also a parallel construction of “reality”, where challenges beyond the control of the staff and managers highly affect the units and the organisation of the work, including economical resources, the Swedish asylum politics, other social service actors, as well as the mental health of the placed youths.

No description available.

Bakgrund: Efter att den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar, som grundas i reformerna inom new public management, har kvaliteten i äldreomsorgen varit ett omtalat ämne. I samband med omvandlingen fick kommunerna eget ansvar över äldreomsorgen inom kommunen. Förändringarna har medfört ett större fokus på hur företag inom den svenska äldreomsorgen säkerhetsställer och kontrollerar kvaliteten. Vilket har lett till en ökad efterfrågan på kontrollmekanismer. Syfte: Avsikten med denna studie är att analysera hur man arbetar med kvalitet och kvalitetsledningssystem på äldreboenden. Två aktörer undersöks för att upptäcka möjliga skillnader och likheter. Metoder: En kvalitativ forskningsmetod används i denna studie i form av semistrukturerade intervjuer, totalt sju stycken med nio respondenter, som primära data. Primäruppgifterna jämförs senare med sekundära data, som består av kriterier och kontroller från båda aktörerna samt från enkäten som ligger till grund för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Resultat: Den empiriska samlingen är indelad i sex variabler; Kvalitetskriterier och kontroller, definitioner av kvalitet, dokumentation, delaktighet, kvalitetsindikatorer och förbättringsmöjligheter. Tillsammans täcker de temat i den teoretiska ramen. Slutsatser: Undersökningens syfte har besvarats med både likheter och skillnader mellan de två aktörerna. Problematiken som uppstått i undersökningen har beaktas och förslag på fortsatta studier presenteras.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat. Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.

No description available.

Den ökade digitaliseringen i samhället har lett till en bredare användning och utveckling av sociala medier för Sveriges myndigheter. Polismyndigheten har lagt ner mycket resurser på deras sociala medier men trots detta har en del kritik riktats mot användningen. Syftet med denna studie är att genom polisens arbete med sociala medier undersöka hur de framställer sin myndighet och hur deras rekrytering bedrivs genom sin kommunikation på sociala medier under olika perioder. Detta för att närmare undersöka hur kommunikationen mot bakgrund av rekryteringsmålet skiljer sig åt i myndighets framställning på Instagram. Den metodologiska ansats som använts i studien är kvalitativ innehållsanalys med konventionell inriktning baserat på 420 inlägg under åren 2015-2016 respektive 2018-2019 från polisens officiella Instagramkonto, @polisen. Empirin resulterade i fem teman och har analyserats med hjälp av nyinstitutionell teori om legitimitet, isomorfism och särkoppling samt Goffmans teori om intrycksstyrning. Resultaten visar en förändring i polisens framställning av myndigheten och deras rekrytering mot bakgrund av rekryteringsmålet. Under åren 2018-2019 framställer polisen sin myndighet via Instagram som legitimitetssökande men även intrycksstyrande i form av en riktad kommunikation till skillnad från en mer öppen kommunikation under åren 2015-2016. Empirin resulterade även i en djupare, mer komplex och ökad kommunikation av polisens rekrytering under åren 2018-2019 mot bakgrund av rekryteringsmålet. Studien bidrar till en tydligare bild av polisens förändrade framställning mot bakgrund av ett organisationsmål som bidragit till att de vill skapa kontroll och intryck. Samtidigt som de genom framställningen på Instagram syftar till att uppnå underliggande aspekter och därmed vinna legitimitet och följare.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka digitaliseringens institutionalisering i små redovisningsbyråer samt dess påverkan på redovisningsprocessen.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och en deduktiv forskningsansats har använts. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades med hjälp av tematiska analys. Totalt intervjuades tio små redovisningsbyråer.  Resultat & slutsats: Digitaliseringens institutionalisering i små redovisningsbyråer kan delvis förklaras av den nyinstitutionella teorins isomorfismer. Dessa institutionella krafter har institutionaliserat digitaliseringen i byråerna i varierande utsträckning. Vi kan konstatera att den tvingande och härmande isomorfismen haft störst påverkan och att den normativa isomorfismen inte påverkat byråerna i lika hög utsträckning. Studien visar att digitaliseringen har påverkat redovisningsprocessens samtliga steg. Processen ser dock fortfarande likadan ut. Digitaliseringen har bara underlättat arbetet.  Examensarbetets bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till den befintliga litteraturen genom att visa att den nyinstitutionella teorins isomorfismer kan förklara hur digitaliseringen har institutionaliserats i små redovisningsbyråer. Studien lämnar ytterligare ett teoretiskt bidrag till den befintliga litteraturen genom att visa att redovisningsprocessens samtliga steg i små redovisningsbyråer har påverkats av digitaliseringen men att processen fortfarande är densamma, det vill säga att konsulten fortfarande utför samma tjänst men att arbetet underlättats. Studiens praktiska bidrag är att små redovisningsbyråer som inte har digitaliserat sin verksamhet bör göra det samt att studenter och nyexaminerade ekonomer bör ha en inblick i hur redovisningsarbetet har påverkats av digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier kan undersöka digitaliseringens institutionalisering i små företag som upprättar sin redovisning internt samt dess påverkan på redovisningsprocessen i dessa företag. / Aim: The purpose of this study is to investigate the institutionalisation of digitalisation in small accounting firms and the impact it has on the accounting process. Method: We have conducted a qualitative study and a deductive research approach has been used. Data were collected through semi-structured telephone interviews and analyzed using thematic analysis. A total of ten small accounting firms were interviewed. Result & Conclusions: The institutionalisation of digitalisation in small accounting firms can partly be explained by the isomorphisms of the new institutional theory. These institutional forces have institutionalized the digitalisation in the small accounting firms to varying extent. We can state that the coercive and mimetic isomorphism has had the greatest impact and that the normative isomorphism does not affect the small accounting firms to the same extent. The study shows that digitalisation has affected all the steps of the accounting process. However, the process still looks the same. Digitalisation has only facilitated the work. Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to the existing literature by showing that the isomorphisms of the new institutional theory can explain how digitalisation has been institutionalized in small accounting firms. The study makes another theoretical contribution to the existing literature by showing that all the steps in the accounting process in small accounting firms have been affected by the digitalisation but that the process continues to be the same, the accountant continues to provide the same service, but the work has been facilitated. The practical contribution of the study is that small accounting firms that have not digitized their business should do so, and that students and newly graduated economists should have an insight into how the accounting work has been affected by digitalisation. Suggestions for future research: Further studies can investigate the institutionalisation of digitalisation in small companies that employs in-house accountants and the impact it has on the accounting process in these companies.

I denna uppsats undersöker vi hur kulturen legitimeras i den kommunala kulturpolitiken genom att studera vilka värden som lyfts fram som viktiga och vilken syn på kulturens roll i samhället som kommunerna presenterar i sina kulturpolitiska styrdokument. Kulturpolitiken med de nationella kulturpolitiska målen i spetsen har historisk sett präglats av idéer om konstens och kulturens egenvärde. På senare år har dock kulturens roll för ökad tillväxt och dess förmåga att bidra till ett lands attraktionskraft fått allt större plats. Förändringen kan delvis kopplas till de marknads- och managementreformer i offentlig sektor som brukar kallas New Public Management. Studien har ett institutionellt perspektiv och utgår från de fem institutionella logikerna på det svenska kulturpolitiska fältet, vilka är den kulturprofessionella- demokratiska- och byråkratiska logiken samt marknads- och managementlogiken.  Studien genomförs som en riktad komparativ innehållsanalys. Vårt urval består av Stockholms, Uppsalas, Göteborgs och Malmö stads/kommuns kulturpolitiska styrdokument. Studiens resultat visar att samtliga fem institutionella logiker finns representerade på det kommunala kulturpolitiska fältet. Den demokratiska logiken dominerar, vilket överensstämmer med hur kultur traditionellt legitimerats på detta fält. Att managementlogiken har relativt stor plats förstås utifrån reformer kopplade till begreppet New Public Management. Att kulturens roll för staden särskilt lyfts är återkommande i styrdokumenten och kan kopplas till begreppet kulturella kreativa näringar och dess idéer om kulturens roll för tillväxt och konkurrens. Studien kommer fram till att Stockholms kulturpolitiska dokument skiljer sig från de övriga genom att management- och marknadslogiken dominerar istället för den demokratiska logiken. / In this essay, we examine how culture is legitimized in municipal cultural policy by studying which values are highlighted as important as well as what view on the role of culture in society that the municipalities present in their cultural policy governing documents. Cultural policy, with the national cultural policy goals at the forefront, has historically been characterized by ideas about the intrinsic value of art and culture. In recent years, however, the role of culture in increasing growth and its ability to contribute to a country's attractiveness has become increasingly important. The change can be partly linked to the market and management reforms in the public sector that are usually called New Public Management. This study has an institutional perspective and is based on the five institutional logics in the Swedish cultural policy field, which are the cultural professional, democratic and bureaucratic logic as well as the market and management logic. The study is carried out as a directed comparative content analysis. Our selection consists of Stockholm, Uppsala, Gothenburg and Malmö city / municipality's cultural policy governing documents. The result of the study show that all five institutional logics are represented in the municipal cultural policy field. Democratic logic dominates, which is consistent with how culture has traditionally been legitimized in this field. The fact that management logic is represented to a relatively high degree is understood based on reforms linked to the concept of New Public Management. That the role of culture for the city is particularly emphasized is recurring in all the policy documents and can be linked to the concept of culturally creative industries and its ideas about the role of culture for growth and competition. The study concludes that Stockholm's cultural policy document differ from the others in that the management and market logic dominate instead of the democratic logic.

Som en följd av att det ekonomiska och kulturella fältet förts samman i större grad, har en ekonomisk logik och terminologi gjort sitt intåg i kultursektorn. Kulturen har kommit att uppmärksammas och erkännas som en viktig ingrediens för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, något som påverkar vad den förväntas leda till. Kulturpolitiken har bidragit med att sprida idéer om kulturen, samt ställa högre krav på kulturfältet vad gäller mätning, styrning och redovisning. Att kulturen ekonomiserats och behövt anpassa sig till en managementdiskurs blir allt tydligare. Frågan är hur dessa idéer kommit att påverka kulturbidragsorganisationer i deras syn på kultur, då dessa har en nyckelroll i att bestämma vilken typ av kultur som skapas. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring vad den ökade ekonomiseringen kan ha haft för inverkan på kulturen, närmare bestämt vad kulturen förväntas leda till för att få bidrag. Detta undersöktes genom en flerfallsstudie av två kulturbidrags-organisationer: Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse, samt genom kompletterande röster från kulturutövare. Studien visar att inga av samtliga respondenter anser att kulturen bör förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Däremot behöver den visa på ett ekonomiskt värde för att kunna legitimeras. I studien går det även att utläsa ökade ekonomiska krav på mätbarhet, redovisning och utvärdering samt ett användande av ett ekonomiskt språkbruk bland respondenterna. Den ökade ekonomiseringen har även medfört ett större administrativt arbete för kulturorganisationer och kulturutövare, vilket påverkar arbetet med kärnverksamheten.