I dagens samhälle utvecklas företag och organisationer ständigt och samhället ställer stora krav på organisationer, allt från att vara mer miljömedvetna till att skapa en mer genusmedveten marknad. Detta innebär i stor utsträckning att organisationer måste förändras för att efterleva de krav som ställs på dem. Utgångspunkten för denna studie var att se till Svenska Ishockeyförbundets förändringsarbete med att främja damishockeyn. Syftet med studien är därmed att se hur förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet driver upplevs av aktiva spelare, samt hur väl de har lyckats med de mål som de satt upp. Uppsatsen utgår från ett nyinstitutionellt perspektiv och grundar sig därmed teoretiskt. Tanken är att nyinstitutionell teori ska prövas och användas som analysmedel för att granska Svenska Ishockeyförbundet i relation till respondenternas intervjusvar. För att konkretisera syftet har därmed två frågeställningar utformats; -       Hur arbetar Svenska Ishockeyförbundet för att uppnå målen i förhållande till kvinnofrämjande ishockey? -       Vilken uppfattning har kvinnliga ishockeyspelare kring förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet utför?   För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. Materialet som samlats in bestod av rapporter från Svenska Ishockeyförbundet och semistrukturerade intervjuer från fem respondenter från samma förening. Uppsatsen har en deduktiv ansats och resultatet från intervjuerna analyserades därtill med hjälp av den teoretiska referensramen, nyinstitutionell teori. Utifrån detta har studien identifierat damishockeyspelarnas uppfattning och förståelse kring förändringsarbetet samt hur de ställer sig till fenomenet. Studien belyser även hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar för att uppnå målen för att främja damishockeyn. Resultatet förtydligar vikten av legitimitet och hur isärkopplande verksamheter kan påverka förtroendet till organisationen.

Syfte med denna uppsats är att få en bättre förståelse för vilka dessa organisationer och sociala entreprenörer som använder idrott som medel er. Jag önskar också utifrån teori förstå varför dessa organisationer uppstått. Då dessa organisationer arbetar tvärsektoriellt är det också intressant att veta hur de upplever samarbetet med den offentliga, privata och ideella sektorn. Utifrån teori kommer jag försöka förklara varför de upplever samarbetet som de gör.De flesta av aktörerna jag har intervjuat är inte en del av den traditionella idrottsrörelsen, eller upplever sig inte som en del av den, men de använder idrott som medel för att lösa olika samhällsutmaningar. Ofta samhällsutmaningar som traditionellt har varit välfärdsstatens uppgift. De har olika organisationsformer, och få av dem har medlemmar i traditionell mening. Jag har gjort kvalitativa intervju med sju sociala entreprenörer som alla har startat upp organisationer som vill lösa sociala utmaningar genom att använda idrott som medel. Intervjuerna visade att det som är utmärkande för dessa organisationer, är att de alla har olika organisationsformer. De samarbetar med både offentliga, privata och den ideella sektorn. Flera av intervjupersonerna tyckte samarbetet med det offentliga fungerade bra nu, men att det i början hade varit svårt att komma i kontakt med rätt förvaltning och rätt person i kommunerna. Det var också väldigt personbaserat om samarbetet eller kontakten fungerade. Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att få till ett samarbete med idrottsrörelsen, och de upplever att idrottsrörelsen är skeptisk till dem. Samtidigt upplever flera att både det offentligas och idrottsrörelsens inställning till dem har blivit bättre de senaste åren. Flera tyckte det var enklare att få till samarbete med näringslivet.För att besvara problemställningen och syftet så har jag i bakgrunden gett en beskrivning av den historiska utvecklingen i civilsamhället, idrottsrörelsen och den statliga styrningen. Som teoretisk referensram har jag använt teorier om Nyinstitutionell teori, översättningsmodellen, teorin om organisatoriska mellanrum och teorin om hybrida organisationer. / The purpose of this study is to gain a better understanding of who these organizations and these social entrepreneurs who use sports as a means are. By using theory I will try to explain why these organizations emerges. As these organizations work across sectors, is it also interesting to know how they experience the collaboration with the public, private and non-profit sectors. Based on theory, I will try to explain why they experience the collaboration as they do.Most of the social entrepreneurs I have interviewed are not part of the traditional sports movement, or do not feel part of it, but they use sports as a means of solving various societal challenges, which traditionally have been the task of the welfare state. They have different forms of organization, and few of them have members in the traditional sense.I have done qualitative interviews with seven social entrepreneurs who all have started organizations that want to solve social challenges by using sports as a means. The interviews showed that what is characteristic of these organizations is that they all have different forms of organization. They collaborate with both the public, private and non-profit sectors. Several of the interviewees thought that the collaboration with the public sector worked well now, but in the beginning they had run into problems as getting in touch with the right administration and the right person in the municipalities. It was very person-based if the collaboration or relationship worked. Several of the interviewees feel that it is difficult to get a collaboration with the sports movement, and they feel that the sports movement is sceptical to them. At the same time, many feel that both the public sector's and the sports movement's attitude towards them has improved in recent years. They thought it was easier to get cooperation with the privat sector, the business community.To answer the purpose and the problem in this study, I have given a description of the historical development in civil society, the sports movement and in the Swedish governance. As a theoretical frame of reference, I have used theories of New Institutional theory, theory of organizational spaces and theory of hybrid organizations.

In November 2008 The National library of Sweden announced that they had decided to switch classification system from the Swedish made SAB system to the international Dewey decimal classification system, in their announcements were recommendations for other libraries to also make the transition to Dewey. This decision was based on cataloging work with being able to reuse international material, make Swedish material more visible internationally and work with a system that is constantly maintained. The purpose of this study is to examine how DDC has influenced the public libraries from librarian’s perspectives, and if the transition has affected the organization negatively. It will also study the librarian's experience and thoughts about the transition and DDC as the topic. This study will apply the theory of new institutional theory, or neo-institutional theory, on the way organizations are understood with how they change to be more alike to each other, where the concepts of isomorphism will be used as analytical concepts and themes to understand how the changes can happen. Through semi-structured interviews six librarians got interviewed from five different public libraries, who also had experienced the transition from SAB to Dewey. The findings are that Dewey as a system did not have any severe or bad consequences to the public libraries who implemented it, but that it still has aspects to it that works poorly which proves that Dewey still needs to get more adapted to public libraries in Sweden.

During 2021 the Swedish government released a public inquiry with the purpose of strengthening the school library, to achieve this one of the propositions was to implement the concept media and information literacy into the curriculum. Today it's stated that a school librarian shall work towards strengthening the student’s digital literacy, this is the reason why this concept is used in this thesis. The aim of this study is to gain new knowledge regarding school librarians understanding of the concept digital literacy, how they describe their prerequisites and how they legitimize their work based on their profession. The data was collected by conducting semi-structured interviews with five high school librarians. The data was then analyzed using qualitative content analysis. The theoretical framework used in this study was profession theory and new institutional theory. The outcome of the interviews showed that a high school librarian prefers the use of media and information literacy comparative to digital literacy because it describes their qualification more clearly. The conclusion reached was that the governing documents released by the state gives the high school librarian legitimacy and prerequisite in their educational work, this is the reason why interpretations of concepts become significant for their profession.

The economization of public administration and an increased interest in statistics, through requirements of evaluation and measurability, has contributed to the questioning of the public library in modern society. For public librarians this development has contributed to an increased focus on the needs of the library user, combined with an overall practice prioritizing service and marketing. This thesis presents language as fundamental for the understanding of social reality, through the use of language within the frames of discourses, and therefore in the pattern of action that constitutes the institution of the public library. It is consequently, against this background, important for librarians to understand how language that maintains and affects practices of the public library institution is expressed. In order to distinguish the discourse within which the public library institution is constructed, this thesis analyses five interviews from public librarians and the descriptions of their practices and the societal role of the public library. A qualitative research approach is applied and semi-structured interviews and discourse analysis are used as research methods, to collect and analyse the empirical material of this thesis respectively. The analysis is conducted with the support from theoretical tools, consisting of central concepts from the fundamental theories of the thesis; the post-structural perspective and the neo-institutional perspective. The key findings is the dominant discourse and how this constitutes the construction of the public library, based on models from the private sector, and the potential within the institution itself to change this narrative.

Are the public libraries as an institution threatened in any way? In this study six library managers have been interviewed to investigate whether they perceive any forms of threats towards public libraries in Sweden. The study is based on Katarina Michnik's research on threats (2014) where she sent a questionnaire to all library managers in Sweden. It has been 10 years since her empirics were collected. We therefore find it reasonable for the study to be followed up. Our approach differs from the way of Michnik in two major ways. Firstly we study public library managers' perception on things in a qualitative manner. Secondly we use the new-institutional perspective, and not exclusively the concept of legitimacy within the new-institutional perspective. Our empirical data has been created through six interviews by public library managers. They are asked what they think may threaten both their local libraries and the library as an institution. Throughout the interviews we have asked supplementary questions where deemed appropriate, in order to deepen the various threats the managers mentioned. Threats mentioned were related to the libraries economy, social changes and the view of the public libraries. Through our theoretical perspective we analyse the threats as signs of a changing society. Norms within the library profession and norms within the society differ in ways that makes it hard for the public libraries to legitimize themselves the way they are.

The first staffless library was introduced more than fifteen years ago, yet little research has been published. This study aims to contribute to our understanding of staffless libraries through semistructured interviews with library staff. The theoretical framework was inspired by the concept of “values of worth” introduced by Boltanski and Thévenot, the concept of accessibility as formulated by Buckland and the concept of nudging as formulated by Thaler and Sunstein. Content analysis with a hermeneutic approach was used to analyze the empirical material. Based on the staff's own descriptions of ambitions and working methods, five themes emerged: creating a safe room, guiding to independence, improving access, adapting to different needs and inviting to a common room. The results indicate an ambition to meet the needs of the users by introducing staffless libraries. The study also reveals some dilemmas in meeting the needs of all citizens during staffless hours.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

This study is a case study regarding organizational change within the Swedish police, using the example National Fraud Center (Nationellt bedrägericenter). The study aims to investigate what requirements and expectations are formulated in the government’s steering documents, and how the police handled these requirements when establishing the fraud center. Theoretically, the study is placed within a combination of neo-institutional organizational theory, and a theory of governance that connects the governance perspective with organizational theory. The material consists of appropriation directives, budget bills and a government assignment, as well as three documents from the police describing the police's considerations during the emergence of the center. A qualitative content analysis shows that the police, by establishing a fraud center, could accommodate many of the government's requirements and expectations. This can be explained by the fact that the government's steering of the police had an impact in this specific case.

Genom att ta utgångspunkt i ett nyinstitutionellt organisationsteoretiskt perspektiv studeras de processer som det kommunala miljömålsarbetet består av. Studien utfördes som en fallstudie av miljömålsarbetet på en kommunal förvaltning och bygger på intervjuer med personer som på något sätt har eller har haft en nyckelroll i förvaltningens miljömålsarbete. Studien syftar till att undersöka: Vilka begränsningar och möjligheter finns för en förvaltning att uppfylla sin kommuns miljömålsprogram? Analysverktygen utgår från det nyinstitutionella organisationsteoretiska perspektivet och består av begreppen: översättning och materialisering, glokalisering, legitimitet, särkopplingar samt hyckleri. Studien visar att det finns en formell struktur i förvaltningen som återspeglar samhällets förväntningar och som upprätthåller förvaltningens legitimitet. Däremot uppstår det särkopplingar mellan den formella strukturen och översättningen och materialiseringen av miljömålen vilket begränsar miljömålsarbetet. Begränsningen döljs av den formella strukturen och ger upphov till hyckleri. Den formella strukturen skapar även möjligheter för att tillföra kunskap, tid och resurser i miljömålsarbetet och som på så vis minskar särkopplingarna mellan den formella strukturen och det faktiska handlandet. Hur miljömålen kan översättas och materialiseras på ett sätt som samtidigt uppfyller andra krav på en organisation är angelägna frågor för kommande studier eftersom det är på den lokala nivån som de globala miljöproblemen behöver lösas. Genom att utgå från det nyinstitutionella organisationsteoretiska ramverket tillför den här studien ett nytt perspektiv på det kommunala miljömålsarbetet inom fältet för miljövetenskap. / Based on a new institutional organizational theoretical perspective, the processes that comprise the municipal environmental goals work are studied. The study was conducted as a case study of the environmental goals work of a municipal administration and is based on interviews with people who in some way have or have had a key role in the administration's environmental goals work. The question that the study seeks to answer is: What are the limitations and opportunities for a municipal administration to fulfill its municipality's environmental goals program? The analysis tools are based on the new institutional organizational theory perspective and consist of the concepts: translation and materialization, glocalization, legitimacy, de-couplings, and hypocrisy. The study shows that there is a formal structure in the administration that reflects society's expectations, and which maintains the legitimacy of the administration. On the other hand, there are de-couplings between the formal structure and the translation and materialization of the environmental goals, which limits the environmental goal work. The restriction is hidden by the formal structure and gives rise to hypocrisy. The formal structure also creates opportunities to add knowledge, time, and resources in the environmental goal work, which in this way reduces the de-couplings between the formal structure and the actual action. How environmental goals can be translated and materialized in a way that simultaneously meets other requirements of an organization are important issues for future studies as it is at the local level that global environmental problems need to be solved. Based on the new institutional organizational theory framework, this study provides a new perspective on the environmental goal work in the field of environmental science.