No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur fritidslärares arbetsuppgifter och yrkesroll under den obligatoriska skoldagen påverkas av samverkan och skolans organisation. För att svara på studiens syfte gjordes en kvalitativ intervjustudie med följande frågeställningar: Hur både fritidslärare och klasslärare beskriver fritidslärares arbetsuppgifter och yrkesroll, samt hur samverkan beskrivs mellan skola och fritidshem och hur samverkan beskrivs i skolans organisation. För att få nyanserade svar användes en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod och den insamlade empiriska datan bearbetades med hjälp utav en tematisk analysmetod. Med utgångspunkt i institutionellt och nyinstitutionellt teoretiskt perspektiv har informanternas svar analyserats för att sedan diskuterats med hjälp av tidigare forskning. I resultatet redogörs hur deltagarna själva väljer att definiera innebörd av fritidslärarens arbetsuppgifter, yrkesroll, samverkan mellan de olika yrkeskategorierna samt samverkan i organisationen. Detta för att kunna synliggöra skillnader och likheter som skulle kunna peka på hur fritidslärarens arbetsuppgifter och profession påverkas av kulturella regler och strukturer. Slutsatsen visar på att begreppet samverkan är odefinierat och att det är fritt fram för varje skola att tolka begreppet efter egna referensramar samt att ledningen i varierande grad påverkar den rådande definitionen. Det framgår även att skolan i varierande grad lyckas ta till vara på fritidlärarnas kompetenser, men att de riskerar att tvingas in i rollen som “alliallo” och även detta verkar kunna härledas till skolans organisationsstruktur. Vi belyser även yrkesgruppernas utbildningar samt att det kan framstå finnas en ekonomisk vinning i att använda fritidslärarna som hjälplärare istället för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet.

Forskning som applicerar nyinstitutionell teori för att förstå företags strategiska kommunikation, är begränsad och så är även studier av strategisk hållbarhetskommunikation på företag som är verksamma inom olika industrier. Med den bakgrunden ämnar denna studie att, utifrån en nyinstitutionell ansats, jämföra två företags strategiska kommunikation av hållbarhetsfrågor och analysera hur den påverkas av omvärldens krav, förväntningar och påtryckningar. De företag som valdes för studien verkar inom textil- och stålindustrin, två omtalade industrier sett till deras miljöpåverkan. Studien använder en kvalitativ metod, i form av tematisk textanalys, som studerar respektive företags hållbarhetsrapport från år 2021. Resultatet av studien fann att miljöregleringar, i kombination med viljan att vara legitim till viss del ligger till grund för utformningen av företagens hållbarhetskommunikation. Det återfanns många likheter i företagens hållbarhetskommunikation, trots att de är verksamma inom olika industrier. Utifrån de konstaterade likheterna föreslås att nyinstitutionell teori möjligen kan förklara de tendenser av likriktning som påträffats i företagens strategiska hållbarhetskommunikation, trots att de inte befinner sig i samma organisatoriska fält.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Evelina Axelsson (01/08/30), Elin Judell (97/05/23),  Shila Rezai (01/01/23) Titel: CSRD, är revisionsbranschen redo?           En kvalitativ undersökning om hållbarhetsgranskning Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Kvalitet, Pålitlighet, Granskning, Nyinstitutionell teori  Forskningsfrågor:  I vilken utsträckning påverkas kvaliteten och pålitligheten av hållbarhetsrapporter i samband med införandet av CSRD? Vilka konsekvenser kommer CSRD att få för revisionsyrket?  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, kommer att påverka praxis och processer för revisorer vid granskning av hållbarhetsrapporter. Undersökningen vill förklara sambandet mellan hur införandet av nya standarder och regelverk påverkar revisorsrollen.  Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av både hållbarhetsspecialister och auktoriserade revisorer.  Slutsats: Studien visar att normativ isomorfism har en dominerande ställning, därefter är tvångsmässig isomorfism den näst mest betydande vad gäller de konsekvenser som CSRD kommer att få för revisionsyrket. Även inslag av mimetiska tryck förekommer. Kvaliteten och pålitligheten av hållbarhetsrapporter förväntas påverkas i en större utsträckning vid införandet av CSRD.  En konsekvens av CSRD är att fler och fler revisorer kommer behöva vidareutbildas för att kunna granska hållbarhetsrapporter. Revisionsföretagen håller på att göra sig redo genom att utforma interna utbildningsinsatser och rekrytera mer personal. En möjlig konsekvens är också att det i framtiden kommer att ställas högre krav på auktorisation, där hållbarhet kommer att vara ett större område än vad det är i dagsläget. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Evelina Axelsson (01/08/30), Elin Judell (97/05/23), Shila Rezai (01/01/23)          Titel: CSRD, is the audit industry ready?           A qualitative study about sustainability assurance  Supervisor: Leanne Johnstone  Keywords: Quality, Reliability, Assurance, Neo-institutional theory Research questions:  To what extent is the quality and reliability of sustainability reports affected by the introduction of CSRD? What implications will CSRD have for the auditing profession? Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, will affect the practices and processes of auditors when reviewing sustainability reports. The survey wants to explain the connection between how the introduction of new standards and regulations affects the auditor's role. Method: A qualitative study has been carried out in the form of semi-structured interviews. The respondents consist of both sustainability specialists and authorized auditors. Conclusion: The study shows that normative isomorphism has a dominant position, then coercive isomorphism is the second most significant in terms of the consequences that CSRD will have for the auditing profession. There are also elements of mimetic isomorphism. The quality and reliability of sustainability reports is expected to be affected to a greater extent by the introduction of CSRD. A consequence of CSRD is that an increased number of auditors will need further training to be able to review sustainability reports. Audit firms are preparing by designing internal training efforts and recruiting more employees. A possible consequence is also that there will be higher requirements for authorization in the future, where sustainability will be a larger area than it is today.

No description available.

Studien syftar till att studera samverkan på Barnahus och om det någon gång kan krocka mellan de olika professionerna. Om så är fallet, vill vi författare se ifall det kan uppstå några konsekvenser för barnet. Empirin har samlats in genom fem kvalitativa intervjuer med professionella på det utvalda Barnahuset. Av informanterna var tre socialsekreterare, en polis och en åklagare. Materialet har transkriberats för att sedan analyseras utifrån en tematisk analys. Detta resulterade i fyra teman: Barnets bästa i fokus, Samverkan på Barnahus, Svårigheter på Barnahus och Påfrestningar för barnet. Resultatet har sedan tolkats, analyserats och diskuterats utifrån den valda teoretiska utgångspunkten nyinstitutionell teori. Studien visar att de professionella upplever samverkan som väl fungerande men att de ibland kan krocka i arbetet då de har olika arbetsuppgifter. Vissa av dessa krockar kan leda till påfrestningar för barnet, en av dessa påfrestningar är att barnet skuldbeläggs. / This bachelor thesis in social work aims to study the interaction between the different professionals and organisations in the swedish version of Childrens Advocacy Centers, Barnahus, and if it ever can clash between the different professions. If so, we authors would like to see if there could be any consequenses for the child. The empirical data were collected through five qualitative interviews with different professionals at the chosen Children Advocacy Center. Three of our informants were social workers, one worked as a police officer and the fifth informant worked as a prosecutor. We transcribed the material we recieved to analyze it based on a thematic analysis. We created four different themes based on the result we got: Focus on the childs best, interaction on Childrens Advocacy Center, Difficulties on Childrens Advocacy Center and Strain of the child. The result was later on interpreted and analyzed and discussed from a chosen theoretical point of view; institutional theory. This study shows that the professionals experience interaction as well functioning, but sometimes they collide at work when they have different tasks. Some of these crashes can cause problems for the child, one of these strains is that the child is blamed.

Design is an aspect that can potentially enhance a nations brand, Swedish design is highly regarded in the rest of the world and that is something that the Swedish government happy highlights. Despite this, the government has significantly reduced the grant to Svensk Form, which is the organization with the main task to promote Swedish design internationally. This paper aims to investigate and analyze how Svensk Forms efforts to promote Swedish design internationally affects the Swedish nation brand. Furthermore, the study investigates whether there are cultural differences that affect the communication of the Swedish nation brand. The study has been carried out by applying the theories of nation branding, interculturalcommunication and neoclassical perspective to the collected empirical data which consisted of interviews, two key articles and four documents from the government. The authors of the study therefore use the method of triangulation with a deductive approach.

Denna studies syfte och frågeställningar handlar om hur personalen på tre olika fritidshem i tre olika kommuner beskriver att de arbetar i förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I studien undersöks även huvudmannens roll inom samma arbete. I Skollagen (2010:800) står det att varje enhet ska ha en plan för åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering, våra egna erfarenheter är att arbetet kan variera och att det inte finns specifika direktiv för hur arbetet ska ta sig uttryck. Av denna anledning undersöker vi hur pedagogerna själva säger sig arbeta förebyggande, vilka förutsättningar de anser viktiga och vilka metoder de använder. För att undersöka hur personalen beskriver sitt förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering använder studien sig av en policy enactment teori. För att undersöka huvudmannens roll i samma arbete har studien använt sig av en nyinstitutionell teori. Metoden som använts i studien är kvalitativ innehållande semi-strukturerade intervjuer med pedagoger och nyckelpersoner som har kunskap om huvudmans arbete. Det resultat som studien visar är att personalen ser det förebyggande arbetet som viktigt och att fritidspedagogerna anser sig ha en stark yrkesroll för att främja arbetet. De starka sidor pedagogerna beskriver är helhetssynen av eleverna, deras arbete med sociala relationer och konflikthantering. I de olika fritidshemmen fanns flera likheter och skillnader som beskriver hur personalen arbetade med det förebyggande arbetet. En likhet var vilka förutsättningar som personalen ansåg som viktiga för att skapa ett bra förebyggande arbete och en skillnad är de olika program som fritidshemmen använde sig av.

Schools’ decisions to offer Physical Education (PE) is among the possible ways of involving students in physical activity, which has significant effects on students’ health, lifelong participation in physical activities and participation in sport. This thesis explores the factors and the ways they influence secondary schools’ decisions on whether or not to offer PE in Tanzania. The study is based on Institutional Theory, and on a social constructivist approach to knowledge generation, employing qualitative research methods, such as document analysis and interviews with different actors within and related to secondary schools. The study areas and the participants were purposefully sampled and included heads of school boards, heads of schools, PE teachers, parents and students. Document reviews were used in order to gather information concerning the regulative and normative conditions that govern schools. Four schools were more carefully studied – two that offer and two that do not offer PE. In these schools I focused on cultural conditions and local frames that could influence schools’ decisions. The findings indicate a number of factors which influence schools’ decisions whether or not to offer PE. Some of these factors are the availability of teaching and learning logistics, including facilities, equipment, qualified PE teachers, text books and teaching hours for the subject. Furthermore, the contribution of the examination for promotion purposes, the pen and paper examinations, the prioritization of other programmes and subjects, reliable support for the subject and the interest of those empowered to make decisions at school level also influence schools’ decisions concerning offering the subject. On the basis of the theory used in this study, to enable schools to make decisions favouring the offering of PE, there need to be consistency among the regulations and the normative and cultural-cognitive aspects of the institution. First, the regulative conditions are those that legalize the subject by forming the basis for schools’ decisions to offer the subject; these include governing and monitoring organs. Second, the normative conditions stipulate the logic of appropriateness for how the teaching should be approached; these include various normative directives, such as the curriculum and the syllabus. Finally, the cultural-cognitive conditions exert an influence on schools’ decisions through various perceptions held about the subject within the community. The thesis concludes with some implications of the study, indicating what changes will be needed concerning both the general institutional level and the school level. / Att skolor i Tanzania beslutar sig för att erbjuda skolämnet Idrott och hälsa (Physical Education) kan vara en förutsättning för att engagera elever i fysiska aktiviteter, vilket är betydelsefullt med tanke på deras hälsa, fortsatta fysiska aktiva liv och deltagande i idrott. Denna avhandling undersöker olika faktorers inverkan på skolors (motsvarande högstadium) ställningstagande för eller emot att erbjuda Idrott och hälsa som valbart ämne. I studien, som är baserad på nyinstitutionell teori och på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kunskapsutveckling, tillämpas en kvalitativ ansats genom metoder som dokumentanalys och intervjuer med olika aktörer inom och i anknytning till ett urval av skolor. Dokumentgranskningar har gjorts som grund för en analys av vilka regulativa och normativa villkor som inverkar på skolors ställningstaganden. Därutöver har fyra skolor studerats - två som erbjuder och två som inte erbjuder Idrott och hälsa. Här har syftet varit att klarlägga vilka kulturella förhållanden och lokala ramar som inverkar på skolornas beslut om att ge eller inte ge ämnet. Vid dessa skolor har intervjuer genomförts med strategiskt utvalda personer; ordföranden i skolstyrelser, skolledare, idrottslärare, föräldrar och elever. Resultaten visar att ett antal faktorer inverkar på skolors beslut om att erbjuda eller inte erbjuda Idrott och hälsa. Några av dessa faktorer är tillgången på faciliteter och utrustning, utbildade idrottslärare och läromedel. Vidare är det betydelsefullt hur undervisningstimmar i ämnet fördelas. Negativ inverkan har förhållandet att praktiskt kunnande inte bedöms i de nationella proven, att betygen i Idrott och hälsa inte har något egentligt värde i utbildningssystemet och att andra ämnen tillmäts högre status och värde. För ett positivt ställningstagande behöver det finnas ett substantiellt stöd för ämnet och ett intresse bland dem som har befogenhet att fatta beslut på skolnivå. Alla dessa faktorer inverkar på skolornas beslut om att erbjuda ämne. Utifrån den teori som används i studien måste det finnas en samsyn och överensstämmelse mellan de regulativa, normativa och kulturella villkor som styr skolan som institution för att skolor ska kunna erbjuda Idrott och hälsa. Denna studie har visat att en sådan samsyn inte föreligger. För det första bör de regulativa villkoren ge tydlig legitimitet åt ämnet genom att etablera legala förutsättningar för skolors möjligheter att erbjuda ämnet; vilket även involverar de institutioner som övervakar utbildningen. För det andra bör de normativa villkoren såsom läroplan och kursplan, vilka styr innehållet i och formerna för undervisningen i ämnet, vara relevanta och realistiska utifrån de lokala förutsättningar som råder. Slutligen bör insatser göras för att förändra de kulturella-kognitiva förutsättningarna i form av att synliggöra värdet av ämnet Idrott och hälsa med tanke på barns och ungdomars utveckling av goda hälsovanor. Avhandlingen avslutas med några implikationer av studien, vilka indikerar vilka konkreta förändringar som kan behövas såväl på institutionell och nationell nivå som på skolnivå.

Syftet med studien var att ta reda på hur barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning kan påverka elitidrottens verksamheter. Studien tog sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori som syftar till att förklara sambandet mellan resultatet och de olika villkoren som påverkar inträdet av lagstiftningen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ datainsamling där de intervjuade personerna har insyn och erfarenhet av barnkonventionen. Respondenterna representerar fyra olika elitföreningar i fotboll, en Svensk Elitfotbollsansvarig och tre experter på barnrättsperspektivet inom idrotten.   Resultatet visar på att en del föreningar kommer att behöva ändra om helt i sin verksamhet medan andra redan har tillämpat värdefulla resurser. Att barnkonventionen blir till svensk lagstiftning kommer att ge mer tyngd vilket leder till flertalet debatter och mer utrymme i media. För att denna inkorporering och utveckling skall kunna tillämpas hos föreningar måste idrottsrörelsen ta sitt ansvar. Kommuner kan få större makt då de redan idag styr en stor del av de bidrag som föreningarna får. Skulle föreningarna inte följa barnkonventionen så kan det leda till sanktioner. Dessutom så kan föreningar för första gången ställas inför rätta om lagen inte följs. Vad det sedan innebär är det ingen som vet ännu, utan de intervjuade respondenterna anser att första domstolsbeslutet blir avgörande. Samtliga experter anser att den tidiga selekteringen kan strida emot barnkonventionens villkor och detta blir något föreningarna måste se över. Däremot betonar SEF-representanten att elitförberedande verksamheter fortfarande ska få finnas och klubbarna behöver få en vettig chans att bedriva den verksamheten.