• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • Tagged with
  • 13
  • 8
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En likvärdig betygssättning? En jämförelse mellan behöriga och obehöriga lärares

Kocevic, Alan, Åkesson, Daniel January 2009 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.</p>
2

En likvärdig betygssättning? En jämförelse mellan behöriga och obehöriga lärares

Kocevic, Alan, Åkesson, Daniel January 2009 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.
3

Lärarreflektion – en produkt av utbildning eller ett godtyckligt funderande? : - en studie i hur lärare använder sig av reflektion i sitt yrke

Wiener, Ted, Johan, Claesson January 2011 (has links)
Reflektion kom under 1980-talet att bli ett centralt begrepp inom pedagogiken för att belysa och förklara läraryrkets professionalitet. Idag menar däremot vissa forskare och teoretiker att reflektionens initiala nytta har förbytts till att istället vara en förklaring till läraryrkets låga professionsstatus, och att detta beror på en inflationsartad användning av begreppet. Detta till trots används begreppet reflektion flitigt i såväl lärarutbildning som elevers styrdokument, något som vi i denna uppsats tagit fasta på. Det är paradoxen mellan reflektion som ett verktyg till lärarprofessionaliseringen å ena sidan, och reflektion som en orsak till läraryrkets deprofessionalisering å andra sidan tillsammans med lärarutbildningens fokus på reflektion som undersöks i vår uppsats. Mer specifikt görs detta genom att undersöker vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan behöriga och obehöriga lärares sätt att tänka kring, och använda sig av, begreppet reflektion. Uppsatsens empiri utgörs av sex stycken lärarintervjuer där fyra av dessa är behöriga och två obehöriga. Intervjuerna analyseras utifrån vår uppfattning att reflektion synliggörs i tre olika dimensioner. Hur lärare definierar och tänker kring begreppet belyses i en begreppsdimension och hur läraren använder sig av reflektion är uppdelat i en innehållsdimension och en tidsdimension. Resultaten som framkom var att behöriga lärare reflekterar kring elevernas utvecklingspsykologiska utveckling för att anpassa undervisningen efter dessa, att obehöriga lärare främst reflekterar utan något egentligt fokus. Dessutom var reflektionsbegreppet mångtydigt och ingen lärare hade samma definition som någon annan. Majoriteten av lärarnas reflektioner skedde efter handling.
4

Den obehöriga lärarvikarien : En empirisk undersökning om den obehöriga lärarvikariens syn på sin arbetssituation / The deputy teacher. An empirical study of the work situation of the deputy teachers

Lindahl, Ulrika January 2002 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarvikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av vikariernas arbetssituation. Resultatet av intervjuerna visar att arbetssituationen är krävande på många olika sätt. Som vikarie är det viktigt att ta för sig och våga be om hjälp. Omgivningen ger få stöd och ställer få krav. De flesta skolorna försöker lösa vikarieproblem på egen hand. På skolorna finns ofta en negativ syn på vikarieförmedlingens vikarier. Vikarier som fungerar bra försöker skolorna snabbt knyta till sig. På så sätt försvinner många vikarier från vikarieförmedlingen. I litteraturgenomgången behandlas vikariesituationen i den svenska grundskolan samt att en diskussion runt lärarens professionalism ges. I den sist nämnda delen i litteraturgenomgången nämns kort lärarens ledarskap i klassrummet och vad lärarens funktion skall innefatta utifrån skolans styrdokument.</p>
5

Den obehöriga lärarvikarien : En empirisk undersökning om den obehöriga lärarvikariens syn på sin arbetssituation / The deputy teacher. An empirical study of the work situation of the deputy teachers

Lindahl, Ulrika January 2002 (has links)
Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarvikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av vikariernas arbetssituation. Resultatet av intervjuerna visar att arbetssituationen är krävande på många olika sätt. Som vikarie är det viktigt att ta för sig och våga be om hjälp. Omgivningen ger få stöd och ställer få krav. De flesta skolorna försöker lösa vikarieproblem på egen hand. På skolorna finns ofta en negativ syn på vikarieförmedlingens vikarier. Vikarier som fungerar bra försöker skolorna snabbt knyta till sig. På så sätt försvinner många vikarier från vikarieförmedlingen. I litteraturgenomgången behandlas vikariesituationen i den svenska grundskolan samt att en diskussion runt lärarens professionalism ges. I den sist nämnda delen i litteraturgenomgången nämns kort lärarens ledarskap i klassrummet och vad lärarens funktion skall innefatta utifrån skolans styrdokument.
6

Utbildade lärare viktigt ?

Lundberg, Magnus January 2006 (has links)
Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lärare lärarexamen. Som studerande på lärarutbildningen tyckte jag därför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lärare har lärarexamen. För att få en bred bild av detta område har jag läst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lärare. Utöver artiklarna har jag läst tidigare forskning inom området, och det fanns olika åsikter om det var viktigt eller ej att lärare hade lärarexamen, i både tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lärare med lärarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa åsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansågs vara viktigt att lärare har lärarexamen. Det ansågs dock också att vissa personer som saknar lärarexamen kan göra goda insatser som lärare, och att en mycket viktig komponent till en bra lärare är den personliga lämpligheten.
7

Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument

Bergström, Andreas January 2010 (has links)
Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området. När jag undersökte den äldre rättspraxis som finns upptäckte jag att bedömningen för vad som utgjorde grov oaktsamhet inte var optimal. Visst handlande som ansetts utgöra grov oaktsamhet borde enligt mitt tycke inte vara grov oaktsamhet. Stöd för en sådan uppfattning fann jag i flertalet av de utredningar som gjorts inför införandet av en ny lag.   Jag undersökte också hur den nya lagen var utformad och vilka eventuella problem som skulle kunna uppstå i och med den. Den nya lagen tillkom för att dels åtgärda de problem som fanns med den äldre 34 § konsumentkreditlagen, dels för att implementera delar av ett EU-direktiv, 2007/64/EG. Trots att jag anser att den nya lagen kommer att förbättra rättsläget för konsumenterna återfinns det också problem med densamma. De problem jag har identifierat gäller;   - avsaknaden av retroaktivitet för den nya lagen, - införandet av det för den svenska rätten helt nya begreppet särskilt klandervärt, - motiveringen till införandet av till exempel en självrisk vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrumentet och - den avsaknad av underlag för hur mycket av den nya lagen som konsumenten kommer att känna till ställd mot viljan hos lagstiftaren att införa handlingsdirigerande lagstiftning.   Jag har ansett att den nya lagen borde ha fått en retroaktiv verkan, att rekvisitet särskilt klandervärt bytts ut mot till exempel ett uppsåtsrekvisit och att det är väldigt tveksamt om de handlingsdirigerande lagreglerna kommer att få någon större genomslagskraft hos konsumenterna.
8

Hur beter vi oss själva egentligen? : Skolpersonalen som förebild och vikten av att kunna hantera sina egna konflikter / How do we actually behave ourselves? : School staff as a role model and the importance of conflict management

Fischerström Cook, Katarina, Gustafsson, Madeleine January 2018 (has links)
Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår. En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter.
9

Hur beter vi oss själva egentligen? : Skolpersonalen som förebild och vikten av att kunna hantera sina egna konflikter / How do we actually behave ourselves? : School staff as a role model and the importance of conflict management

Fischerström Cook, Katarina, Gustafsson, Madeleine January 2018 (has links)
Denna C-uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter.
10

Obehörig vinst som rättsgrund : Ett cirkelresonemang möjligt att ta sig runt? / Unjustified Enrichment as Legal Ground

Sjöö, Henrik January 2017 (has links)
En undersökning av det juridiska institutet obehörig vinst och dess eventuella användning som rättsgrund i svensk rätt. Mot bakgrund av att obehörig vinst i delar av doktrinen på senare tid föreslagits såsom rättsgrundande faktum i ett antal HD-avgöranden undersöks denna praxis. Främst behandlas situationer av obehöriga nyttjanden av annans egendom samt misstagsbetalningar. Även komparativa inslag förekommer.

Page generated in 0.026 seconds