Denna studie har undersökt huruvida graden av obehag och behag upplevs av spelare genom dissonans och konsonans i intervall. En artefakt i form av en spelsekvens skapades med två olika kompositioner baserat på dissonanta och konsonanta intervall ur ett västerländskt perspektiv. Fyra deltagare fick titta på spelsekvenserna som senare följdes upp med en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades utifrån forskningen som diskuterats i bakgrunden. Ingen större generalisering har kunnat göras i resultatet då undersökningen ingår i en relativt liten studie. Analysen belyser dock likheter som hittades mellan respondenterna. Samtliga respondenter uppfattade den dissonanta artefakten som mer obehaglig i förhållande till den mer behagligt upplevda konsonanta versionen. I rapporten diskuteras både forskningsetiska perspektiv och hur undersökningen hade kunnat utföras med mer tid, större budget och med en adderad kvantitativ forskningsmetod. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I denna studie undersöktes om akustisk och elektronisk klangfärg i musik, inom skräckfilm, påverkar känslor som till exempel obehag, rädsla och stress på olika sätt. Studiens syfte var att ta reda på om ett akustiskt stycke musik eller ett elektroniskt stycke musik upplevdes som mer obehagligt i förhållande till arousal och valens, som det beskrivs i bakgrundskapitlet, då dessa stycken användes för att ljudlägga en skräckfilmsekvens. I studien ges en kort överblick över tidigare forskning inom områdetsamt över musik som tidigare har använts inom skräckfilm. Även forskning om vad som gör att musik upplevs skrämmande tas upp. Vidare ges en kort överblick över vad klangfärg är och studier som har utforskat klangfärgens påverkan på känslor. Undersökningen genomfördes med hjälp av en artefakt som bestod av en kort skräckfilmsekvens med ett akustiskt musikstycke och ett elektroniskt musikstycke. Metoden för undersökningen var en kvalitativ intervju där respondenterna fick svara på frågor gällande bland annat upplevd rädsla, uppskattad arousal och valens från de olika musikstyckena. Det tydligaste resultatet från undersökningen visar att respondenterna upplevde mer stress av det elektroniska stycket. Det faktum att respondenterna upplevde högre arousal för den elektroniska musiken är kopplat till ökad stress snarare än ökat obehag. Inga generaliserande slutsatser kan emellertid dras på grund av studiens småskalighet. Detta kopplas dock framför allt till känslan av ökad stress snarare än obehag då två av respondenterna upplevde den akustiska musiken som mer obehaglig. Upplevd valens var mer spridd bland respondenterna. Någon ansåg att den var neutral, samt att upplevelsen av valens verkar ha varit ganska lik för båda musikstyckena. I ett framtida arbete kan studien utökas i resurser och tid. Att undersöka ett större antal respondenter kan eventuellt bidra till resultat där generaliseringar kan göras. Studien kan kompletteras med kvantitativ metod vilket tydligare skulle kunna visa tendenser. Även medicinska tester som kan styrka eller tala emot respondenternas subjektiva intervjusvar kan vara intressant och bidra till ökad reliabilitet för studien. Dessutom kan ett större arbete med artefakten utföras. Längre duration i tid för filmklippet och musikstyckena, samt större dynamik skulle kunna öka inlevelsen hos respondenterna.

Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En littera¬turstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer. Litteraturstudie med metodologiskutgångspunkt i Goodmans sju steg. Databaserna PubMed och CI¬NAHL användes vid litte¬ratursökningen. Granskning av studierna utfördes av två oberoende granskare. Ett modifierat granskningsprotokoll och en kvalitets¬bedöm¬ningsmall användes i be¬dömning av studiernas kvalitet. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga stu¬dier. Resultat redovisas under fyra temata utifrån syfte; fy¬siska- och psykiska obehag, upplevelser och påverkan av be¬handling, hanter¬ing av livssituationen och stigma. Obehag som upplevdes var andfåddhet, andnöd, trött¬het, hosta, smärta, oro, ovisshet, hopplöshet, panikkänslor och ångest. Vanliga sym¬tom i samband med behandling var illamående, kräkningar, minskad aptit, mins¬kad vikt, trötthet, smärta, oro och depression. För att hantera livssitua¬tionen an¬vände patienter med lungcancer sig av en kombinerad problem- och känslofo¬kuserad co¬pingstrategi. Vänner och familj upplevdes vara viktiga. Patientgruppen upplevde sig stigmatiserade på grund av att sjukdomen är starkt förknippad med rökning. Nyckelord: behandling, coping, lungcancer, obehag, patienter, stigma och sym¬tom. / Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patients experiences of lung cancer – A literature review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.Lung cancer represents a major public health problem wordlwide. The aim of this literature review was to illustrate how patients with lung cancer ex¬perience living with the disease. The review is designed ac¬cording to Goodman. Searches were made in the databases PubMed and CINAHL. The articles were scrutinized by two independent readers. A modified guide to estab¬lish the quality of the articles were used. A total of 11 scientific articles were included. Results are presented in four themes based on the aim of the study, physical- and psycho¬logical symp¬toms, experiences and influences during treatment, how to cope and stigma. Results showed breathlessness, dyspnea, fatigue, cough, pain, anxiety, uncertainty, hope¬lessness and panic as common physical- and psychological symptoms. Common experiences related to therapy were nausea, vomiting, loss of apatite, loss of weight, fatigue, pain, anxiety and depression. To cope patients used a combination of problem- and emotional focused coping strategy. Friends and family played an important role. Another finding was that stigma were ex¬perienced by patients with lung cancer.Keywords: distress, coping, lung neoplasms, pa¬tients, stigma, symptoms and treatment.

Detta arbete utgår ifrån frågeställningen “Vilka intryck ger olika typer av abstraktion av röstmaterial i en interaktiv ljudinstallation?”. För undersökningen användes en artefakt i form av en interaktiv ljudinstallation som till viss del simulerar en analogradio. Då ljudmaterialet är designat för att vara av skrämmande karaktär fokuserar studien och frågeställningen framförallt på känslan av obehag. Bakgrunden tar upp tidigare exempel på röster i spel, hur ljud kan skapa obehag hos människor, och hur inspelade människoröster respektive syntetiskt genererade röster uppfattas. Undersökningen hade tio deltagare i varierande ålder. Innan testdagen samlades information in om deras ålder och skräckvana. Testet gick ut på att deltagarna fick använda tre versioner av artefakten i fem minuter, och mellan versionerna hölls en intervju gällande vilka intryck som versionen gav. Slutligen ställdes ett par övergripande frågor om deras upplevelse. Resultatet av undersökningen gav inga konkreta svar angående vilka intryck som olika typer av abstraktion ger. Detta främst för att rösterna inte framkom tydligt i ljudbilden, vilket gjorde det svårt för deltagarna att urskilja ord eller typ av röst och därför höra skillnader i förvrängning. Andra faktorer som kan ha bidragit  till detta resultat är testmiljö, deltagarnas skräckvana och buggar i programmet.

Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi. Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien. Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel. Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan. / Aim: To examine how patients perceive the postoperative recovery in regards of pain in the throat, hoarseness, dysphagia, and general discomfort due to the endotracheal tube (ETT) or the i-gel supraglottic airway device (SAD) used in general anaesthesia during elective surgery. Method: This quantitative cross-sectional study gathered information on forms. The parameters were estimated by patients using visual analogue scale (VAS). 60 patients were asked consecutively to the study and 47 patients completed. Results: The level of pain in the throat, hoarseness, dysphagia and general discomfort post-operatively were estimated by a total of seven participants in the group with ETT and i-gel as higher VAS values than 3. Patients with ETT perceived significantly more hoarseness and dysphagia than patients with i-gel. Conclusion: This study shows that patients with ETT or i-gel estimates their complaint regarding pain in the throat, hoarseness, dysphagia and general discomfort in a low frequency. It also demonstrates that the majority of those who estimate these parameters do so in the lower segments of the VAS scale.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur vuxna kvinnor som har sex med män navigerar i spänningsfältet mellan njutning och obehag i sina sexuella möten. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med inspiration från fenomenologin. Studien består av åtta semistrukturerade intervjuer med ett livsvärldsperspektiv. Fokus har legat på intervjupersonernas beskrivna upplevelser och tolkningar av sexuella möten som sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Tidigare forskning visar att kulturella, kontextuella och relationella faktorer spelar roll för kvinnors sexuella upplevelser, vilket även visade sig i denna studie. Resultatet mynnande ut i två övergripande teman: trygga relationella kontexter och otrygga relationella kontexter med tillhörande underrubriker. Teoretiska verktyg som använts för att begripliggöra intervjupersonernas upplevelser är Scriptteorin, Simone De Beauvoirs förståelse av bland annat begreppen Transcendensen och Immanensen samt betydelsen av Jean-Paul Sartres begrepp Blicken, utvecklad av Stack och Plant (1982). Kvinnors sociala roll som Beauvoir (2002) beskriver som det andra könet visade sig ha stor påverkan på intervjupersonerna sexuella upplevelser och vilket handlingsutrymme de upplevde sig ha i sexuella möten med män. Den underordning som kommer med den kvinnliga sociala rollen har i otrygga sexuella kontexter bidragit till en känsla av att bli objektifierad. Upplevelser av att inte känna sig viktig eller sedd har påverkat de sexuella mötena negativt. Att bli betraktad som ett subjekt skapar i stället positiva upplevelser där tryggheten detta innebär öppnar upp för utforskande och lekfullhet. Studien visar också på en utbredd tystnad kring kvinnlig sexuell njutning vilket några av intervjupersonerna beskriver som problematiskt. Män tycks utifrån sin överordnande roll ha ett stort inflytande över hur sexuella möten gestaltar sig. Mer kunskap kring mäns sexuella livsvärld och deras syn på ömsesidighet och ansvar känns angeläget, därav vikten av att forska vidare på ämnet. / The aim of this study was to get a deeper understanding of women’s experience of pleasure and displeasure when having sex with men. This study was conducted with a qualitative method with inspiration from a phenomenological approach. The study consists of eight semi-structured interviews with a lifeworld perspective. The focus has been on the participants described experiences and interpretations of sexual encounters, which has been analysed with a thematic analysis. Previous research shows that cultural, contextual, and relational factors matter för women’s sexual experiences, which also has been shown in this study. The result culminated in two overall themes: Safe relational contexts and unsafe relational contexts, with respectively sub-heading for more specific contexts. The theoretical tools that have been used to analyse the participants descriptions are Scripting Theory, Simone De Beauvoir’s understanding of Transcendence and Immanence among other concepts and Jean-Paul Sartre’s concept of the Look, progressed by Stack and Plant (1982). In summery the interviews showed that Women’s social role as Beauvoir (2002) describes as the second sex turns out to have a major impact on the participants sexual experiences and the room of action that they sense they have in sexual encounters with men. The subordination that comes with the social role as a woman in unsafe relational contexts contributed to experiences of feeling objectified, not seen or not important which was negative for the sexual experience. To be regarded as a subject is portrayed as something positive where safety opens for exploration and playfulness. The study shows that there is an extensive silence around female sexual pleasure which some of the participants described as problematic. Men has a significant impact on how sexual encounters unfolds due to the superior social role. More knowledge on men’s sexual lifeworld’s and their view on reciprocity and feelings of responsibility is therefore important research going forward.

Bakgrund: Ångest är en folksjukdom som cirka 25 % av befolkningen drabbas av någon gång i sitt liv. Behandlingsmetoderna är få, så som läkemedelsbehandling, och innebär ofta ett patogent förhållningssätt till patienten. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är omvårdnad, och enligt kompetensbeskrivningen ska hen främja hälsa och omvårdnad med ett salutogent förhållningssätt. Integrativ vård, så som akupunktur, riktar sig mot att främja just hälsa och det salutogena. Akupunktur används idag inom psykiatrin, men ingår inte i sjuksköterskans grundutbildning. Information om behandling och effekt förväntas ändå att ges trots den bristande kunskapen. Syfte: Syftet var att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av akupunkturbehandling vid ångest. Metod: Litteraturstudien bygger på sex kvalitativa artiklar, som hämtats från olika databaser. En manifest innehållsanalys gjordes för att få fram den data ur artiklarna som svarade an på syftet och som bildade resultatet. Resultat: Det framkom tre kategorier av patientens upplevelse, dessa var: lindring, oro samt hopp och välmående. Majoriteten av patienterna upplevde en stark ångestlindring och svarar då an på den här studiens syfte. Övriga upplevelser var att läkemedelsbehovet kunde minskas, och att akupunkturbehandlingen gav en känsla av hopp och ökat välmående. Ett visst obehag kunde infinna sig hos patienterna. Trots obehag upplevde samtliga patienter behandlingen som mycket positiv. Slutsats: Denna studie styrker akupunkturens lindrande effekt på ångest och positiva inverkan på omvårdnad. Författarnas förförståelse har blivit bekräftad. Det finns svagheter i studien gällande generaliserbarhet, grundat i det bristande underlaget, samt tillförlitlighet gällande författarnas bristande erfarenheter att utföra en liknande studie. Mer forskning krävs inom ämnet. / Background: Anxiety is a common disease that approximately 25% of Sweden's population suffers from at some point in their lives. The treatment methods are few and often imply a pathogenic approach to the patient, such as drug treatment. One of the nurse's area of responsibility is patient care, and according to the nurse's competence description he or she shall promote health and nursing with a salutogenic approach. Integrative medicine, as acupuncture, is aimed at promoting health and the salutogenic. Acupuncture is used today in psychiatry, but is not included in the nurse education, information about treatment and efficacy are expected to be given despite the lack of knowledge. Objective: The objective was that from a patient perspective describe the experience of acupuncture treatment for anxiety. Method: The literature study is based on six qualitative articles, taken from different databases. A manifest content analysis was done to obtain the data from the articles who responded to their purpose and which formed the result. Results: Three categories of patient experience were found, these were: relief, discomfort and hope and well being. The majority of patients experienced a strong anxiety relief and then responds to the purpose of this study. Other experience was that medicine needs were reduced and that the acupuncture treatment gave a sense of hope and increased well being. Some discomfort could appear in the patients. Despite the discomfort, all patients experienced the treatment as very positive. Conclusion: This study proves acupuncture effect on relieving anxiety and positive impact on nursing care. The authors' preconception has become probable. There are weaknesses in the study that concerns generalizability due to the lack of existing research as well as reliability in the authors' lack of experience to carry out a similar study. More research is needed on the subject.

In recent years, luxury consumption has expanded and grown significantly in comparison to past years. Today luxury is more accessible by society than ever before. Various studies have shown and proven how luxury consumption tends to have negative effects on individuals. The negative circumstances that emerge as consequences can be of cognitive character, but also in the form of financial, personal, social and/or professional problems, debt, and compulsive purchases. In addition to these findings, recent studies have also shown that people are ready to compromise in a variety of ways such as saving more money, working overtime, or withdrawing from essential expenses.  For these various reasons, the purpose of this study is to identify possible experienced motives that can work as reasons for luxury consumption amongst the young Swedish population. Furthermore, this study aims to examine regret in relation to this type of consumption. The literature review of this study covers subjects of cognitive dissonance, regret theory, possessions and the extended self and the motives hedonic, symbolic and instrumental. The research method applied in this study is of a qualitative character. The data collection was executed through the use of semi structured interviews where a total number of fifteen young Swedish individuals chose to participate. The results of this study reveal that luxury consumption can be based on the hedonic motive where pleasure, joy, satisfaction or reaching a desired goal are common reasons. Moreover, the results of this study also reveal that luxury consumption can be based on the symbolic motive, where individuals desire to symbolise/express themselves, impress others, seek confirmation, to fit in and/or follow hidden norms in society. Furthermore, luxury is desired for the pure quality, where the high price of luxury products equals higher perceived quality.  Moreover, regret in this type of consumption is regularly occurring. The reasons for regret can be caused by the product itself, by comparison to other possible alternatives or because of impulsive/compulsive/stressful decisions. This feeling of regret can exist in the form of cognitive dissonance, that is a feeling of discomfort for a small number of participants. For a larger number of participants, the feelings are separated, where regret is a more rough and painful feeling. Solutions to suppress these feelings are through giving away the products to be used, persuade the mind that the purchase is deserved, or to shed a positive light at the purchase by looking at it as additional knowledge/ experience. / Under de senaste åren konsumeras lyx mer, och har blivit mer tillgängligt för allmänheten i jämförelse till tidigare år. Ett flertal studier har visat på hur lyxkonsumtion tenderar att ha negativa effekter på individer. De negativa omständigheterna som framträder som konsekvenser av lyxkonsumtion kan vara av en kognitiv karaktär, men även i form av finansiella, personliga, sociala och/eller professionella problem, skuldsättning, och kompulsiva köp. Dessutom visar studier även att människor är redo att kompromissa på olika sätt som att spara mer pengar, jobba övertid eller att utebliva nödvändiga utgifter. För dessa diverse anledningar är syftet med denna studie att identifiera möjliga upplevda drivkrafter för lyxkonsumtion för det unga svenska samhället. Vidare ämnar studien även att undersöka ånger i förhållande till denna typ av konsumtion. Teorigenomgången för denna studie behandlar ämnen om kognitiv dissonans, regret theory, ägodelar och det förlängda jaget samt motiven hedonic, symbolic samt instrumentell. Empiriinsamlingen skedde genom en kvalitativ forskningsmetod som i sin tur bestod av femton semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar som lyxkonsumerar. Resultaten av denna studie visar på att lyxkonsumtion kan ske med anledning av hedonistiska aspekter där glädje, nöje, tillfredsställelse eller en avklarad målsättning var vanligt förekommande anledningar. Fortsättningsvis visar studien även att symboliska motiv var en vanlig drivkraft för lyxkonsumtion, där individer strävar efter att symbolisera/uttrycka sig, imponera på andra, få bekräftelse, passa in i samhället samt följa osynliga normer. Utöver detta var lyx eftersträvat på grund av kvalitet, där höga priset av lyxprodukter förutsätter högre upplevd kvalitet.  Avslutningsvis påvisar resultaten av denna studie att ånger inom denna typ av konsumtion är vanligt förekommande. Orsakerna för ånger kan bero på själva produkten, på jämförelse av produkten med andra alternativ eller på grund av impulsiva/kompulsiva/hastiga beslut. Känslan av ånger kan vidare vara i form av en kognitiv dissonans, som i sin tur betecknas som en känsla av obehag av en liten del av deltagarna i denna studie. För en större del av deltagarna var känslorna åtskilda, där ånger var en grövre och mer smärtsam känsla. Lösningar för att dämpa detta obehag är genom att ge bort produkten för användning, övertala sig själv att köpet är förtjänat, eller genom att omvandla köpet till ytterligare erfarenhet/lärdom.