I den här studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ”no cheering in the press box” följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey från rikstäckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna säger sig hålla på lag. Dessa lag sträcker sig från division 4 i Sverige till topplag i olika delar av världen. En av respondenterna med lagsympatier håller på ett lag i en annan sport än fotboll och ishockey. Fokus i uppsatsen ligger på respondenterna som har lagsympatier, medan de respondenter som inte håller på lag blir komplement till de allmänna frågorna om lagsympatier i stort. En observationsstudie på pressläktaren genomfördes under fyra matchtillfällen för att undersöka om den oskrivna regeln följs. Studien visar att majoriteten av respondenterna är eniga att man inte hejar på pressläktaren. De är överens om att sportjournalister generellt hanterar sina lagsympatier bra, men nämner samtidigt tillfällen då lagsympatier har lyst igenom och även situationer då den oskrivna regeln har brutits. Journalistförbundets Yrkes- och Publicitetsregler värderas högt och därför faller sig rollen som privatperson och journalist naturligt. Flera av respondenterna som håller på lag anser att deras lagsympatier har förändrats med åren, något som till viss del har att göra med yrket, men också mognad och andra prioriteringar i livet. Studien visar också att majoriteten av respondenterna upplever ett intresse från publikens sida kring deras lagsympatier.

Objektivitet i journalistiken är viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osäkerhet. Detta påverkar bilden väljarna får av SD. Syftet med denna studie är att granska objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. Här används Westerståhls definition av objektivitetsbegreppet för att svara på om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras även om nyhetsrapportering kan sägas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier. Kvalitativ innehållsanalys används på tidningsartiklar i Dagens Nyheter och Hallandsposten under en tvåveckorsperiod kring valet. Det framkommer att 30 % av DN-artiklarna och 21 % av HP-artiklarna var helt objektiva enligt Westerståhls definition, att Dagens Nyheter bättre uppfyllde tre av fyra kategorier, och att relevans och neutralitet är avgörande för nyhetsartikelns totala objektivitet.

I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011). Resultaten antyder att Rikspolis­styrelsens riktlinjer är svåra att leva upp till. Både yrkespoliser och polisstudenter använder evaluerande språk i sina pm, men studenttexterna innehåller fler evalueringar och en större andel subjektiva bedömningar. Resultatet är värt att uppmärksamma eftersom attitydbärande evalueringar kan äventyra objektiviteten i texterna, vilket i förlängningen skulle kunna påverka rättsprocessen.

The aim of this study is to show how the ideas of gender equality in the late 1970 ́s and early 80 ́s were expressed in Swedish medical discourse. The questions asked are primarily how the ideas came to matter in medical discourse as well as the resistance against these ideas. The primary method used is a modified form of discourse analysis, to suit the aim of this study. The study draws upon three Official Reports of the Swedish Government. Prior research has found that ideas of female submission were a dominant part of the medical discourse, as well as the image of the caring mother. Research has also found that the traditional image of male and female as different species were in a profound reform process, due to, for example, the feminist revolutions, in which gender equality became a prioritized part of the international political agenda. This study shows that the resistance to the ideas of gender equality within the medical discourse was still hard to break trough in the early 1980 ́s. The women that were represented in medical studies, as scientists or as a target for research, were minimal or not represented at all – but they who did illustrates how the androcentric ideals of the medical discourse dominated the selection of objects to research, as well as the research itself. This study also shows that, even though the ideas of gender equality were politically accepted, and academic expressions of the opposite opinion were not, the expectations of men and women were still rooted in older ideas of the rational working man and the emotional house wife. Keywords: Gender, Medicine, Androcentrism, Discourse, Official Reports of the Swedish Government

<p>Studien handlar om jämställdhet och representation av kön i tre läroböcker som används i engelskundervisningen på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka om de läromedel som används i engelska på gymnasiet förmedlar och förespråkar jämställdhet mellan könen, hur läroböcker med fokus på jämställdhet skulle kunna vara utformade, hur det praktiska arbetet med en jämställd lärobok kan te sig för lärare samt om lärare kan föra en pedagogik med ett kritiskt förhållningssätt.</p><p>Undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa inslag. Kvantitativ då förekomsten av flickor/kvinnor, pojkar/män i text i läroböckerna räknas och kvalitativ då bilden som förmedlas av respektive kön i läromedlens innehåll analyseras.</p><p>De resultat som framkommit visar att flera olika faktorer måste tas i beaktande när vi talar om jämställdhet. Det räcker inte att endast räkna förekomsten av flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Även andra sociala identiteter har betydelse när det handlar om jämställdhet. Begreppen jämställdhet, representation och objektivitet är mycket komplexa och kräver en mer representativ analys. Det finns olika kriterier för jämställda läroböcker, där grundläggande krav är att både flickor och pojkar finns representerade i texten och att båda könen motiveras och intresseras av texten. Lärare kan även använda sig av flera olika metoder och uppgifter för att belysa jämställdhetsfrågan i undervisningen men främst handlar det om att ha ett öppet förhållningssätt och attityd.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong>Studie i företagsvärdering - En granskning av värderarens                         situation vid företagsvärdering.</p><p><strong>Datum: </strong>Västerås 2009-05-29<strong><em></em></strong></p><p><strong>Kurs: </strong>Kandidatuppsats i företagsekonomi. 15 hp.</p><p><strong>Författare: </strong>Daniel Bäckström, Lars Formgren.</p><p><strong>Handledare: </strong>Riitta Lehtisalo.<strong></strong></p><p><strong>Nyckel ord: </strong>Objektivitet, påverkan, värdering, köp- och säljsituationer,                         värderare, uppdragsgivare.<strong></strong></p><p><strong>Frågeställning: </strong>Hur ser värderare på objektivitet vid företagsvärdering?<strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte är att ta reda på faktorer som kan påverka en värdering samt förklara dem.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på primär- och sekundärdata då vi valt att använda en kvalitativ metod med tanke på att vi använder oss utav intervjuer för att besvara vårt syfte. Vi har även gjort litteratursökningar via olika databaser för att införskaffa material. <strong></strong></p><p><strong>Teori: </strong>Vi har valt att utgå ifrån, enligt vår mening, de vanligast förekommande värderingsmetoderna. Substansvärdemetoden och Avkastningsvärdemetoden samt deras underliggande metoder. Vi tar även upp värderingsbegrepp så som likvidationsvärde, kritiskt värde samt goodwill.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats:</strong> Vår slutsats är att det är svårt att vara helt objektiv vid en                         företagsvärdering. Det finns faktorer som både direkt och indirekt påverkar en värderare. Men vi tror samtidigt att en värderares subjektiva bedömning, med hjälp av erfarenhet       och branschvana, leder till en mer trovärdig värdering än vad en helt objektiv värdering gör.</p>

Studien handlar om jämställdhet och representation av kön i tre läroböcker som används i engelskundervisningen på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka om de läromedel som används i engelska på gymnasiet förmedlar och förespråkar jämställdhet mellan könen, hur läroböcker med fokus på jämställdhet skulle kunna vara utformade, hur det praktiska arbetet med en jämställd lärobok kan te sig för lärare samt om lärare kan föra en pedagogik med ett kritiskt förhållningssätt. Undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa inslag. Kvantitativ då förekomsten av flickor/kvinnor, pojkar/män i text i läroböckerna räknas och kvalitativ då bilden som förmedlas av respektive kön i läromedlens innehåll analyseras. De resultat som framkommit visar att flera olika faktorer måste tas i beaktande när vi talar om jämställdhet. Det räcker inte att endast räkna förekomsten av flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Även andra sociala identiteter har betydelse när det handlar om jämställdhet. Begreppen jämställdhet, representation och objektivitet är mycket komplexa och kräver en mer representativ analys. Det finns olika kriterier för jämställda läroböcker, där grundläggande krav är att både flickor och pojkar finns representerade i texten och att båda könen motiveras och intresseras av texten. Lärare kan även använda sig av flera olika metoder och uppgifter för att belysa jämställdhetsfrågan i undervisningen men främst handlar det om att ha ett öppet förhållningssätt och attityd.

Sammanfattning Titel: Studie i företagsvärdering - En granskning av värderarens                         situation vid företagsvärdering. Datum: Västerås 2009-05-29 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi. 15 hp. Författare: Daniel Bäckström, Lars Formgren. Handledare: Riitta Lehtisalo. Nyckel ord: Objektivitet, påverkan, värdering, köp- och säljsituationer,                         värderare, uppdragsgivare. Frågeställning: Hur ser värderare på objektivitet vid företagsvärdering? Syfte: Vårt syfte är att ta reda på faktorer som kan påverka en värdering samt förklara dem. Metod: Uppsatsen bygger på primär- och sekundärdata då vi valt att använda en kvalitativ metod med tanke på att vi använder oss utav intervjuer för att besvara vårt syfte. Vi har även gjort litteratursökningar via olika databaser för att införskaffa material. Teori: Vi har valt att utgå ifrån, enligt vår mening, de vanligast förekommande värderingsmetoderna. Substansvärdemetoden och Avkastningsvärdemetoden samt deras underliggande metoder. Vi tar även upp värderingsbegrepp så som likvidationsvärde, kritiskt värde samt goodwill. Slutsats: Vår slutsats är att det är svårt att vara helt objektiv vid en                         företagsvärdering. Det finns faktorer som både direkt och indirekt påverkar en värderare. Men vi tror samtidigt att en värderares subjektiva bedömning, med hjälp av erfarenhet       och branschvana, leder till en mer trovärdig värdering än vad en helt objektiv värdering gör.

En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka personalchefers känsla och åsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,både i stora och små kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jämförts med intervjuers resultat. Utgångspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att både subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol

Inledning: Många studier har fokuserat på ADHD-barn, föräldrars, lärares och syskons olika perspektiv på ADHD och hur det är att leva med diagnosen. Studier har också visat att barn med ADHD ofta överskattar sin prestation i förhållande till hur andra uppfattar den. Detta fenomen kallas ”positive illusory bias” (Hoza, Pelham, Dobbs, Owen &amp; Pillow, 2002). Syftet med denna studie är att undersöka hur barn med ADHD beskriver sig själva och hur de uppfattar att de betraktas av sin familj, lärare och kompisar. Detta perspektiv har inte studerats tidigare. Frågeställningar: Vilka föreställningar har barn med ADHD om sig själva? Vilka föreställningar har barn med ADHD om hur de betraktas av sina familjer, lärare och kompisar? Metod: Åtta barn med diagnosticerad ADHD i åldrarna 9-12 år har i en kvalitativ studie intervjuats med semistrukturerade frågor och svaren har analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultat: Till skillnad från tidigare forskningsresultat uttryckte de flesta barnen ingen tydlig ADHD-identitet i synen på sig själv. Däremot uppfattade flertalet att föräldrar och lärare såg ADHD-symtom hos barnet. Detta i kontrast till kompisarnas syn som oftast inte uttryckte sig i ADHD-symtom. Diskussion: Utifrån begreppet ”positionell objektivitet” (Sen, 1993) diskuteras resultaten där flera tänkbara positionella parametrar presenteras. / Introduction: A number of studies have examined children with ADHD, how it is to live with this diagnosis, and the different perspectives of parents, teachers and siblings. In several studies, it has been shown that children with ADHD often overestimate their capability compared to other persons’ assessment of their capability. This phenomenon is called “positive illusory bias” (PIB) (Hoza, Pelham, Dobbs, Owen &amp;Pillow, 2002). The aim of this study is to examine how ADHD-children describe themselves and how they think that they would be described by their family, teachers, and mates. It seems that this has not previously been studied. Questions: How do children with ADHD describe themselves? How do these children think that they would be described by their family, teachers and mates? Method: Eight children, diagnosed with ADHD and between 9 and 12 years of age, are interviewed with semi-structured questions and the answers have been analysed by thematic methodology. Result: In contrast to previous studies, most children did not express any clear ADHD-identity in their description of themselves. However, ADHD-symptoms were quite common in their accounts of how they thought that their parents and teachers would describe them. This was in contrast to their accounts of how they thought that their mates would describe them, where the children seldom mentioned aspects related to ADHD-symptoms. Discussion: The discussion of the results is based on the concept of “positional objectivity” (Sen, 1993), in which several plausible positional parameters are presented.