Det är mycket svårt, om inte omöjligt att göra en opartisk dokumentärfilm. I minundersökning skapade jag en särskild mall som jag sedan följde då jag genomförde endokumentärproduktion. Mallens innehåll är baserat på teoretisk forskning jag gjortinom dokumentärteori och hade som mål att eliminera de största faktorerna sombidrar till det till synes omöjliggörandet av opartiskhet. En viktig del av den teoretiskaforskning jag gjort är de teorier Stella Bruzzi ställer angående performance. Jag valdepolitik som ämne för min produktion i hopp om att få två polariserade åsikter om ettämne för att därmed utmana regissörens opartiskhet så mycket som möjligt. Filmenvisades för respondenter som fick svara på en enkät. Jag gjorde även tre djupintervjuermed respondenter. Respondenternas reaktioner visar att jag lyckades göra en nästintillhelt opartisk film, men som var tråkig att se på.

Allt fler journalister världen över använder sig av mikrobloggen Twitter i sin yrkesutövning. Studier har visat att det handlar om allt från att hålla sig uppdaterad på nyhetsläget till att live-rapportera. Gruppen miljöjournalister valdes ut till den här studien vars syfte är att ta reda på mer om hur journalister använder Twitter och hur det påverkar deras arbete och inflöde. Miljöjournalister utmärker sig genom att de figurerar på ett brett och åsiktsspäckat fält där Twitter kan tänkas fylla en speciellt viktig funktion som plattform för kontakt med många olika aktörer. Fem miljöjournalister djupintervjuades för att få svar på frågorna. Utifrån bland annat Alfred Hermidas teorier kring ambient journalism kan miljöjournalisternas Twitter-användning förstås som ett sätt att känna av trender och få tidiga indikationer om vad som är aktuellt på deras område. Det fanns också antydningar om att Twitter breddar deras kontaktnät och tillgång till källor. På så sätt är det viktigt att se Twitter både ur ett makro- och mikroperspektiv där enskilda inlägg kan bidra med viktig kunskap. Att journalisterna ingick i ett nätverk på Twitter där åsiktsyttringar är vanligt tycktes inte ha påverkat deras syn på vikten av att förhålla sig objektiv, något som bland annat märktes på hur de föredrog att skicka vidare andras inlägg snarare än att skriva egna. Vidare gick det att skönja en pågående individualisering inom journalistiken. Delvis genom att Twitter är en plats där journalisterna lägger upp sitt egenproducerade material, men även med tanke på att miljöjournalisterna själva till viss del valde att följa andra journalister snarare än nyhetskanaler.

I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrätt. Fenomenen är en del av en pågående debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sällan ingår begreppen då man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska påföljder, dessa påverkar människors vardag. Syftet med denna studie är att se hur diskurser, sätt att tala om, förstå och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhället, som granskare av makten och som frambringare av information till allmänheten. Utifrån objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner. Studien synar dessa utifrån fenomenens inverkan på pressen som en aktör på den kommersiella marknaden. Det teoretiska ramverket för studien är Kovach & Rosenstiels (2007) framställningar av journalistikens praktiska arbete, hur objektivitetsbegreppet kan impliceras till en arbetsmetod. Mot detta ställs McChesneys (2008) kritik av bakomliggande strukturer som påverkar journalistikens arbete, däribland efterlevnaden av objektivitetsidealet och pressens position på den kommersiella marknaden. Studiens metodtillämpning tilldelas Norman Faircloughs (1995) kritiska diskursanalys. Men hjälp av denna analyseras texterna och deras samband med sociala strukturer. Studien tillämpar Faircloughs tredimensionella modell för analys av kommunikativa händelser. Studien visar hur ett fåtal, tätt sammansatta och tillsammans välkoordinerade, diskurser konstituerar fenomenens representation i pressen. Främst juridisk diskurs och marknadsdiskurser återfinns i texterna. Texterna och diskurserna arbetar på ett sätt som gör att fenomenen ordnas på ett sätt som kan uppfattas som naturligt, självklart och ofrånkomligt. Individer och institutioner ordnas in i roller av diskurserna. Inga alternativ presenteras till den verklighet som diskurserna presenterar, diskurserna är ”sunt förnuft”.

In this study emphasis was on pupils’ expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers’ beliefs on their legitimacy and teaching. The study’s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools. These interviews consisted of six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were all aged 18 and selected mainly through a convenience sample. In this study the applied theory derived from four theoretical concepts legitimacy, discourse, stigma and secularization. These theoretical concepts were linked to create a theoretical model. This model was applied in analyzing the material from the interviews. The results showed that the majority of the pupils had expectations on teachers in the subject religion, regarding their beliefs. This meant that if a teacher had a religious belief this was regarded as a deviation from the norms that surrounded the pupils. Pupils were of the opinion that the teacher should keep his beliefs private in his class. The majority of pupils expected the teacher in the subject religion to be objective and neutral. If the teacher should fail to comply with the pupils’ expectations, it would have a negative effect concerning his legitimacy.

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis. I studien har vi utgått från tidigare forskning om objektivitetsbegreppet samt teorier om diskriminering och så kallad andrafiering (SOU, 2007:102). Vår undersökning visar att personer med flyktingstatus sällan får komma till tals i texterna. Istället får myndigheter och politiker definiera problemen kring flyktingmottagning i Sverige. En bild av "vi och dom" målas upp genom att flyktingar och asylsökande beskrivs som ett ansiktslöst kollektiv. Utifrån den objektivitetsmodell vi använt visar vår undersökning att TT inte har en balanserad nyhetsrapportering i ämnet.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica Hermansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni - 2015 Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur. Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister. Insamlad data har bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna redovisas i olika tabeller. Resultat & slutsats: Studiens resultat ger en indikation på att det autentiska transformativa ledarskapet har en positiv effekt på den etiska kulturen, som i sin tur har en positiv effekt på objektiviteten. Resultaten visar vidare inget samband som tyder på att ett autentiskt transformativt ledarskap eller en etisk kultur skulle ha en positiv påverkan på revisorers agerande när det gäller kvalitetsreducerande handlingar, RAQ acts. Förslag till fortsatt forskning: Replikering på studien i ett större urval med kompletterande personliga intervjuer för att visa på ytterligare aspekter med personlighetsfaktorer i tillägg. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med kunskap kring hur ett autentiskt transformativt ledarskap inom revisionsbyrån kan påverka revisorers objektivitet och handlingar. Detta kan vara av nytta för revisionsbolag för att uppmärksamma förtroendebristen som samhället i nuläget har för revisorer. Av akademisk karaktär kan studien vara underlag till vidare forskning inom området. Nyckelord: Autentisk transformativt ledarskap, etisk kultur, RAQ acts, objektivitet. / Title: The authentic transformational leadership effects in accounting firms Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Hanna Vozila Uhlin & Jessica Hermansson Supervisor: Jan Svanberg Date: June - 2015 Aim: The actual function of an auditor is based on an independent and objective review. Since there have been some auditing scandals in recent years; there is reason to believe that this is not always the case. Theories and research on ethical leadership, including the authentic transformative leadership, show a positive impact on employees when it comes to strengthening them morally and promote ethical decision-making. Ethical leadership has also been indirectly shown to influence employees' thoughts through the positive influence the leader has when it comes to building an ethical culture in the organization. This study investigates the authentic transformative leadership`s direct impact on the auditors’ ethical decisions and actions, as well as the leadership´s impact associated with an ethical culture. Method: For this study we have conducted a survey by sending out questionnaires to 1,000 approved and certified public accountants of FAR's membership. The collected data were processed and analyzed using SPSS Statistics. The results of the statistical analyses are reported in separate tables. Results & Conclusions: The results indicate that the authentic transformative leadership has a positive effect on the ethical culture, which in turn has a positive effect on objectivity. The results further show no relationship to indicate that an authentic transformational leadership or an ethical culture would have a positive impact on the auditors' actions in terms of quality-reducing actions, RAQ acts. Suggestions for future research: Replication of the study in a larger sample with complementary personal interviews to show the additional aspects of personality factors in addition. Contribution of the thesis: The study contributes to knowledge about how an authentic transformational leadership within the audit firm can influence the auditors' objectivity and actions. This can be useful for auditing firms to pay attention to the lack of confidence that society currently has for auditors. The academic character of the study can be the basis for further research in the area. Keywords: Authentic transformational leadership, ethical culture, RAQ acts, objectivity.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer: Transformativt ledarskap Den etiska kulturen Den moraliska identiteten Metod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet. 121 respondenter deltog i studien där svaren ligger till grund för studiens resultat. Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att ett transformativt ledarskap påverkar den etiska kulturen inom revisionsbolagen samt att den etiska kulturen i sin tur har en påverkan på revisorernas objektivitet. Det transformativa ledarskapet har även en påverkan på revisorernas inre moraliska identitet, men inte på den yttre moraliska identiteten. Studien visar också att varken den inre eller yttre den moraliska identiteteninte påverkar revisorernas grad av objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Vi finner det intressant att utveckla denna studie med att intervjua revisorer för att få en kompletterande bild till vad enkätundersökningen visar. En annan utveckling av studien är att gå djupare in i det transformativa ledarskapet för att se hur de olika delarna i ledarskapet påverkar den etiska kulturen och moraliska identiteten. Vi tycker också att det skulle vara intressant att fördjupa sig i den moraliska identiteten genom att till exmepel undersöka vad, eller vem en stark inre moralisk identitet hos revisorerna påverkar, är det den egna organisation, samhället eller kunden? Uppsatsens bidrag: Vår studie utvidgar tidigare litteratur med fler olika kontextuella faktorer som kan påverka revisorers objektivitet. Studien har bidragit med kunskap om hur objektiviteten påverkas av organisationens etiska kultur och revisorernas moraliska identitet samt hur ett transformativt ledarskap kan påverka dessa faktorer.

Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer: objektivitet klientidentifikation kvalitetsförsämrande handlingar   Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien.   Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer.   Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband. En utveckling av frågeställningar för att mäta professionell skepticism, och som utgår från revisorsyrket, anser vi skulle vara en intressant idé för framtida forskning. Ett annat förslag är att undersöka om det finns skillnader i personlig skepticism och professionell skepticism. Att en revisor inte är skeptisk privat behöver inte betyda desamma inom professionen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till forskningen gällande påverkansfaktorer på revisorers objektivitet/oberoende. Professionell skepticism har visat sig vara en viktig del av revisorernas profession. Vi har i studien visat ett tydligt samband mellan skepticism och objektivitet som kan användas i framtida forskningssyften. Nyckelord: Professionell skepticism, Revisorns objektivitet/oberoende, Klientidentifikation, Kvalitetsförsämrande handlingar. / Aim: An auditor's independence is a fundamental factor for ensuring a good quality and high reliability audit. This study will shed light on a characteristic that is fundamental to be able to produce a high-quality audit, and which constitute a large and important part of the audit profession; professional skepticism. The purpose of this paper is to investigate whether there is any connection between professional skepticism and these three factors: objectivity client identification RAQ acts   Method: We have in the implementation of the study used a quantitative method where we sent out a survey to 3,337 authorized and approved auditors, of which we received 178 responses. The responses were statistically analyzed to test hypotheses developed in the study.   Result & Conclusions: The results of the survey show a positive correlation between objectivity and professional skepticism. The conclusion shows that increased professional skepticism strengthens the objectivity of the auditors.   Suggestions for future research: Time is often a limitation, which is the case in this thesis as well. Longer time horizon could have resulted in a larger number of replies on the survey and the possibility for stronger correlations between items. A further development of the questions regarding the professional skepticism aimed specifically to auditors might be a better way to look at it. Another suggestion is to investigate if there is a difference between personal skepticism and professional skepticism. Lack of skepticism in your personal trait does not necessarily mean the same for your profession.    Contribution of the thesis: This paper contributes to the literature about auditor independence and its surrounding effects. The professional skepticism has proven to be a vital part of the auditor profession and we have been able to prove the correlation between auditor independence and professional skepticism that can be used in future research purposes.   Key words: Professional skepticism, Auditor independence, Client identification, RAQ acts.

Syftet med studien är att ta reda på vilken bedömningsproblematik rekryterare upplever vid bedömning av sökande. Fyra intervjuer genomfördes med rekryterare på två olika sjukhus, för att kunna besvara problemformuleringen: Vilken bedömningsproblematik anser rekryterare kan uppstå vid rekryteringar? Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och jämfördes sedan med tidigare forskning samt Peter Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att det är viktigt med en väl utarbetad kravprofil för att öka chanserna till en lyckad rekrytering. Resultatet visar att de två största svårigheterna enligt rekryterare är att vara objektiva i sina bedömningar samt att förutse framtida arbetsprestationer hos de sökande. För att hantera dessa svårigheter kan olika kapacitetstester användas samt provanställning erbjudas innan en tillsvidareanställning påbörjas. Resultatet i denna studie påvisar också att rekryterarnas erfarenhet påverkar deras bedömning av sökande, både positivt och negativt. Vidare forskning behövs vad gäller kapacitetstesters reliabilitet och validitet samt i vilken utsträckning de bör användas, men också hur forskning om rekrytering ska nå ut till organisationer.

Religionsundervisningen ska enligt läroplanen skapa förståelse och respekt och utveckla kunskaper om religion och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Enligt Flensers (2020) avhandling beskrivs religion som en förgången tid, trots detta har det skett förändringar i läroplanen vad gäller religionsundervisningen. År 1962 utgjordes religionsundervisningen av kristendomen medan det nu enligt LGR11 anses vara viktigt att undervisningen sker på ett sakligt och allsidigt sätt. Vi vill därmed undersöka hur lärare i åk 4–6 tolkar objektivitet och neutralitet i förhållande till religionsundervisning samt om utmaningar finns och vilka dessa är. Metoden vi tillämpade i översikten är kvalitativ, där vi har intervjuat fem lärare från olika skolor i Skåne. I tidigare forskning nämns sekularisering och mångfald, lärarens synsätt på religionsundervisningen och medias påverkan på undervisningen. Teoretiska utgångspunkterna består av begreppen sociokulturellt perspektiv, stigmatisering och interkulturell pedagogik. Resultatet visar på att utmaningar förekommer, detta pga. medias påverkan på elevernas syn när det gäller religion. Utmaningar och mångfald bidrar till en mer positiv syn på religionsundervisning. Resultatet visar även att tystnadskultur i religionsundervisningen finns där de som tror inte pratar och de som inte tror, inte förstår vad undervisningen bidrar till. Slutsatsen i studien är att objektivitet är viktigt samtidigt som forskningen säger att det är viktigt för eleven att få perspektiv av religioner genom att elever delar med sig av erfarenheter. Det är även viktigt att bemöta utmaningarna på ett demokratiskt sätt, inkludera mångfald och skapa ömsesidig förståelse mellan människor.