Anställdas motstånd mot interna förändringsprojekt är ett stort hinder som kan påverka framgången hos en förändringssatsning i en organisation (Zwick 2002). Med detta i åtanke kan organisationsansvariga vara intresserade av att lära mer om motstånd mot förändring i interna förändringsprojekt. Utifrån syftet har en preciserad frågeställning utformats: På vilket sätt hanterar projektledare motstånd i interna förändringsprojekt? Därtill har vi inkluderat en delfråga som lyder: Vilka specifika verktyg använder projektledare för att bearbeta eventuellt motstånd? Syftet med att besvara forskningsfrågan ligger i att öka medvetenheten om motstånd i interna förändringsprojekt, samt belysa vilka särskilda verktyg projektledarna använder för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Vi har valt att utgå från Kotters åttastegsmodell, vilken är en förändringsmodell som beskriver hur man lyckas med förändringsprocesser. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är utförda i ett landsting och en statlig organisation med totalt sex respondenter. Respondenterna består av projektledare som varit, eller är, verksamma i ett internt förändringsprojekt. Analysen visar att det finns olika sätt att hantera motstånd. Vi har identifierat ett specifikt verktyg, systemiskt möte, som är särskilt anpassat för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Utöver detta har respondenterna använt traditionella projektledningsverktyg såsom t.ex. intressentanalys och riskanalys samt givit många värdefulla exempel på hur det går att hantera motstånd i interna förändringsprojekt utan specifika verktyg. Studien avgränsar sig till att gälla projektledarens perspektiv och interna förändringsprojekt. Andra typer av projekt som t.ex. produktutvecklings-, marknadsförings-, kundorder-, evenemangsprojekt omfattas inte av denna studie. Vi har valt att även begränsa studien till verksamheter inom offentlig sektor.

Offentlig sektor anses inneha ett centralt ansvar för den fortsatta utvecklingen av hållbarhet då de ser till att främja och forma människors liv i samhället. Dock anses det svårt att ge en helhetsbild av hållbarhet inom kommuner eftersom begreppet är diffust och används i många olika sammanhang, i vissa fall enbart för att det förväntas användas. Lyckas inte kommuner med sin hållbarhetsutveckling kan det få stora konsekvenser för framtida generationer som inte har möjligheten till en hållbar livsstil. Denna studie undersöker Sveriges kommuner och deras arbete med mätning av miljöarbetet samt miljöredovisning. Kommunernas hållbarhetsarbete har blivit allt viktigare i takt med att människans påverkan på miljön har uppmärksammats och organisationer förväntas ta ansvar för att minska sin miljöpåverkan. / The public sector is considered to hold a key responsibility for the further development of sustainability as they look to advance and shape the lives of people in society. However, it is considered difficult to give an overall picture of sustainability in municipalities where the term is vague and used in many different contexts, in some cases only because it is expected to be used. If municipalities are not successful in their sustainability work it could result in serious consequences for future generations, who will not have the possibility of a sustainable lifestyle. This study examines the municipalities and their work with measurements for environmental performance and sustainabillity reporting. The sustainability work of municipalities has become increasingly important as the human impact on the environment has been observed and organizations are expected to take responsibility for reducing their environmental impact.

Sammanfattning   Den här studien har undersökt om det finns ett samband mellan obetalt arbete och sektor. Syftet var att undersöka om en individs sektorstillhörighet kan påverka hur mycket obetalt arbete individen gör. Det har undersökts med hjälp av levnadsnivåundersökningen år 2010. Urvalet i den här studien är sammanboende par och som är yrkesverksamma i offentlig eller privat sektor och respondenterna uppgår till 1715 individer. Tidigare forskning har undersökt det obetalda arbetet, men har främst fokuserat på kön och lön. Däremot förklarar inte kön och lön hela sambandet med det obetalda arbetet, därför är det intressant att inkludera en individs sektorstillhörighet för att undersöka om det kan förklara en del av sambandet. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och det är framförallt kvinnor som arbetar i offentlig sektor. Eftersom tidigare studier har visat att kvinnor gör mer obetalt arbete än män och att kvinnor är överrepresenterade i offentlig sektor. Därmed utgick studien från att en individ som arbetar i offentlig sektor gör mer obetalt arbetet i jämförelse med en individ i privat sektor. Därför har det undersökts om det obetalda arbetet påverkas av en individs sektorstillhörighet. Studien har grundat sig på teorier om “doing gender” som handlar om att människor upprätthåller sina könsroller med sina handlingar. Den här studien tar även upp tidigare förklaringsmodeller som humankapitalteorin som innebär att par specialiserar sig på antingen obetalt arbete eller betalt arbete. Resultatet visade att det finns ett litet samband mellan det obetalda arbetet och en individs sektorstillhörighet. Det framkom dock att obetalt arbetet påverkas till störst grad av kön och månadslön.

We live in a society that is constantly developing. New challenges and new opportunities emerge all the time. Fortunately, human beings have a fantastic ability to adapt and find new solutions in new situations, i.e. to be innovative. Not just individuals but also organizations need to make room for innovative development. Organizations need to work on how to develop new products, services and processes. At the same time, each organization needs to work on improving the quality of existing activities. Previous research has shown that high value for the customer, i.e. that which often constitutes the goal of quality work, is achieved by the organization working in parallel on developing existing products, services and processes while at the same time driving innovative development forward. How organizations cope with the balance between these two perspectives has been researched and written about considerably when it comes to manufacturing companies. On the other hand, however, there is a lack of documented knowledge regarding how best to balance these two perspectives in the service sector in general and the public sector in particular. This thesis has been written with a view to contributing to existing knowledge about how innovation can be understood as a possible way of increasing customer value within the public sector. It seeks to create insight into how innovation is perceived as a phenomenon in order to increase value for the customer and into how innovation work relates to other aspects of current quality practices within the Swedish public sector. It has also been written with a view to contributing greater understanding to how some of the quality movement’s tools can increase innovation capacity in the public sector.             To fulfil this aim, a literature study and case studies have been performed. The case studies have been performed in Sweden at Lantmäteriet (Swedish Land Survey) and The Swedish International Development Cooperation Agency, (Sida). One of the case studies also included the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish Government. Three research reports have been written between 2012 and 2014, and these form the basis of the thesis.   The research findings give examples of organizations whose quality work focuses closely on systematic measurement and control of the work process and much less on innovatively developing new ways of increase customer value. The findings also show that there are a number of obstacles which the public administrations studied face to combine quality work with a greater ability to work innovatively. Given that innovative development is an important strategy for increasing customer value, the study indicates that some of the existing quality work is an obstacle to achieving greater customer value in the public sector.     At the same time, there are tools and values in the quality movement that can improve the organization’s ability to innovate. The quality movement’s core values and tools, such as systematic cyclical learning, can constitute important tools with which to create favourable conditions to improve innovative ability. This underlines the need for identifying where quality work strengthens and hinders innovation processes respectively. The research findings also stress the need to radically improve the work on innovative processes in the public sector in order to achieve the overarching goals of public administration more effectively. / Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Nya utmaningar och nya möjligheter dyker hela tiden upp. Som tur är har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar i nya situationer, d.v.s. vara innovativ. Inte bara individer utan även organisationer behöver ha utrymme för innovativ utveckling. Organisationer behöver arbeta med hur man skall utveckla nya varor, tjänster och processer. Samtidigt behöver varje organisation också arbeta med att utveckla kvalitén i befintlig verksamhet. Tidigare forskning har visat att ett högt värde för kunden, d.v.s. det som ofta utgör målet för kvalitetsarbete, uppnås genom att organisationen parallellt arbetar med utveckling av befintliga produkter, tjänster och processer samtidigt som man driver en innovativ utveckling. Hur organisationer hanterar balansen mellan dessa två perspektiv har det forskats och skrivits en hel del om för varuproducerande företag. Däremot saknas det dokumenterad kunskap om hur man balanserar dessa perspektiv på bästa sätt inom den tjänsteproducerande sektorn i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet. Denna avhandling skrivs i syfte att bidra till befintlig kunskap om hur innovation kan förstås som en möjlig väg att öka kundvärdet inom den offentliga sektorn. Avhandlingen söker skapa insikt om hur innovation uppfattas som fenomen i syfte att öka värde för kunden samt hur det innovativa arbetet förhåller sig till andra moment av pågående kvalitetsarbete inom den svenska offentliga sektorn. Avhandlingen har även skrivits i syfte att bidra till ökad förståelse av hur vissa av kvalitetsrörelsens verktyg kan öka innovations-kapaciteten inom offentlig sektor.             För att svara upp mot syftet har en litteraturstudie samt fallstudier genomförts. Fallstudierna har genomförts i Sverige på myndigheterna Lantmäteriet samt på biståndsmyndigheten Sida. I en fallstudie ingick även utrikesdepartementet samt den svenska regeringen. Tre forskningsrapporter har under åren 2012 till 2014 skrivits och dessa utgör underlag för denna avhandling.   Resultatet av forskningen ger exempel på organisationer som i sitt kvalitetsarbete har ett stort fokus på systematisk mätning och kontroll av arbetsprocesser och betydligt mindre på att innovativt utveckla nya sätt att öka värdet för kunden. Resultatet av forskningen visar också att det finns ett antal hinder för de studerade offentliga förvaltningarna att kombinera det pågående kvalitetsarbetet med en ökad förmåga att arbeta innovativt. Givet att innovativ utveckling är en viktig strategi för att öka kundvärdet indikerar studien att delar av befintligt kvalitetsarbete utgör hinder för att nå ökat kundvärde inom offentlig sektor.     Samtidigt finns det inom kvalitetsrörelsen verktyg och värderingar som kan öka organisationens förmåga till innovation. Kvalitetsrörelsens kärnvärden och verktyg som exempelvis systematiskt cykliskt lärande kan utgöra viktiga verktyg för att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Detta understryker behovet av att identifiera var kvalitetsarbete stärker respektive hindrar innovationsprocesser. Resultatet av forskningen understryker samtidigt behovet av att radikalt utveckla arbetet med innovativa processer inom offentlig förvaltning för att därigenom bättre nå den offentliga förvaltningens övergripande mål.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap kring hur ett ökat processfokus kan förbättra avtalsuppföljning i offentlig sektor. Som metod valdes en kvalitativ flerfallstudie där tre kommuners uppföljningar av avtal rörande hem för vård och boende (HVB) för ungdomar studerades. Genom studien belystes den komplexitet som omgärdar uppföljning av vårdavtal inom offentlig verksamhet. Tidigare studier har även belyst den utsatthet som omringar placerade ungdomar och visat på behovet av att säkerställa kvalitet i den vård kommunerna avtalar om. Ett sätt att hantera denna komplexitet skulle kunna vara att tillämpa ett systemteoretiskt synsätt, med de värderingar, verktyg och arbetssätt som kännetecknar offensiv kvalitetsteknik. Studiens resultat visar att ett ökat processfokus med processledning som arbetsmetod skulle kunna fungera som ett stöd i ett fortsatt och fördjupat arbete med kvalitet avseende avtalsuppföljningsprocessen. / The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding in what way a processorientation can improve the way public sector manage contracts. As a method a qualitative multicasestudy was used. Three municipalities, and the way they manage contracts with residential carehomes for children and young persons (HVB) was studied. The study showed a complex situation surrounding the carecontract management in public sector. As a way of handling this complex situation the municipalities would gain from using a systems thinking, with the values, tools and workmethods that characterizes Total Quality Management. With an increased processorientation using processmanagement as a tool, the municipalities could improve the quality in their process for managing contracts.

Sverige står inför en rad utmaningar och samhällsförändringar såsom sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringar. Offentlig upphandling kan utgöra ett verktyg för en innovativ utveckling och innovativa lösningar blir allt viktigare för hantering av dessa. Upphandling innebär att en offentlig organisation köper in en lösning från marknaden istället för att ta fram en lösning genom egen regi. Innovationsupphandling utgör ett nytt sätt att arbeta med upphandling och kan innebära en riskfylld och komplicerad process att hantera. Staten bör därmed bistå upphandlande organisationer med stöd och nödvändiga resurser.   Syftet med denna studie är att få en förståelse för vad som kan hindra och möjliggöra innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Syftet är även att få kunskap om vilket stöd statliga myndigheter kan bistå med för att öka offentlig innovationsupphandling i Sverige. För att möta syftet med studien applicerades en fenomenografisk metodansats. Detta gjordes för att studera olika synsätt av fenomenet offentlig innovationsupphandling samt för att skapa kunskap och förståelse om det. Studien resulterade i att hinder och möjligheter kunde tas fram kopplat till innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Dessa presenterades genom fem kategorier: kunskap och incitament, funktion och dialog, juridiska rädslor, finansiella medel samt samverkan. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova och Sveriges kommuner och landsting är tre statliga myndigheter som samverkar för att stödja offentliga organisationer, för att öka innovationsupphandlingen i Sverige. De statliga stöden kan ges i form av delade kompetenser och erfarenheter, rådgivning och vägledning samt genom att bistå med finansiella medel och incitament. / Sweden is facing numerous challenges that come with current social, economical and environmental changes. In order to handle those changes, it has become important to develop innovative solutions. Public procurement can be used as a tool for such innovative development. Instead of producing new solutions on its own, the solutions can be obtained from actors on the market. When it comes to innovations, public procurement constitute a new way of using procurement, as it includes a risky and complicated process to handle. The government should therefore assist public organizations with the needed support as well as necessary and complementary resources, in order to raise their willingness, abilities and opportunities to procure innovations. The purpose of this study is to gain an understanding of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector. The aim of the study is also to gain knowledge about the governmental support, aimed to increase the public procurement of innovation. A phenomenological methodology was applied on this study, with reason to look into different approaches of the phenomenon. A description of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector could be identified as a result of this study. These could be categories as: knowledge and incitement, function and dialogue, legal fears, financial resources and collaboration. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova and Sveriges kommuner och landsting, constitutes three governmental agencies that are collaboratively working towards supporting and increasing public procurement of innovation in Sweden. The support and resources that is given through these authorities can be described in terms of skills, advancement, counseling, guidance, knowledge and financial resources and incentives to procure innovations.

This thesis uses a case study approach and investigates how the institutional environment has an impact on decision making regarding sales within three departments at WSP Management in Sweden. With the application of neo-institutional frameworks, the study explains how decision making is constrained by the institution and the actors that make up the institutional environment, as well as how a pursuit for stability and legitimacy isolate engineering consultant companies from other sectors within the market.   The study concludes that the institutional environments inducements have created a sales structure within the departments that is solely focused on the public sector and acquiring contracts through public procurement. This sales structure is heavily imprinted within the departments and has created a culture where employees rely in department management to solely sell their services to potential customers. The success and efficiency within this institutional environment has made it that the departments key performance indicator-demands from upper the upper management are based on a sales structure that requires little or no proactive sales. The inducements within the regulative institutional environment thus has a big impact on their decision making when they are trying to maintain a financial stability in relation to the company’s upper management. With the current structure they have been placed in an institutional comfort zone in which they will be stuck within if no change is made.

The year of 2016, healthcare accounted for almost 10.9% of Sweden’s total GDP, which corresponds to almost 478 billion SEK. A significant part of an organization's expenditure is linked to procurement, but in the context of procurement in public sector there is not enough research done, and the studies that have been done indicates that there are opportunities for improvement. This study has focused on direct procurement, and the purpose is, therefore, to increase understanding of direct procurement in Swedish healthcare and to formulate recommendations that streamline the process of direct procurement.   This work was a multicase study, interviews were conducted with four employees in three different regions who worked with procurement linked to healthcare, in addition to these interviews, requests for other material relevant to direct procurement were sent out to several other regions. The findings were analyzed and discussed with the help of a literature review.   It was discovered early in the work during the interviews that resources were not prioritized for direct procurement. Direct procurement is always carried out if it is allowed, and it is permitted if the value of the procurement does not exceed SEK 586 907 if there are no special reasons. These amounts are governed by the Public Procurement Act (LOU), and in addition to this limits there are many other parts in LOU that the public sector must relate to - and the laws and regulations set are the main reasons why the purchasing process in the public sector is more complicated than in the private sector.   A successful purchasing function is characterized by, among other things, team-based structure and good cooperation between the different parts of the organization. One part of the study's contribution is that digitization should be seen as a performance area and success factor in public procurement. The public sector has a socio-economic responsibility, but because of LOU, it is not easy to stimulate local economic growth, as an example. In this study, several recommendations have been proposed, for instance, to become more cost-effective, and to how the problem of socio-economic responsibility may be circumvented without risking committing violations of the public procurement laws. One recommendation is digitalization of the process to increase efficiency in several performance areas. Another recommendation is to work closer to the suppliers and the customers to, as an example, encourage innovation and sustainability.

Titel: Möjligheten att uppmärksamma den personliga rollen i balanserat styrkort – fokus på värdeskapande i offentlig sektor Nivå: C-uppsats i ämnet Företagsekonomi Författare: Agnes Eriksson och Sofie Törnberg Handledare: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Datum: 2019 - Juni Syfte: Tidigare forskning ger uttryck för att den personliga rollen är betydande för värdeskapande i offentlig sektor och kan hjälpa till att driva olika handlingar. Syftet är att öka förståelsen för möjligheten att uppmärksamma den personliga rollen i balanserat styrkort när det gäller värdeskapande i offentlig sektor. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv vilket innebär att tolkande samt förståelse genomsyrar hela studien. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och design. Teori och empiri har arbetats fram med hjälp av abduktion och insamling av empiri har skett genom tio stycken semistrukturerade intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Studien visar att den personliga rollen är en viktig del gällande värdeskapande i offentlig sektor. Empirin visade att användning av BSC-modellen i offentlig sektor kan anses komplex i sig och den personliga rollen bör därför inte uppmärksammas i BSC-modellen. Examensarbetets bidrag: Ur en teoretisk synvinkel bidrar studien till en ökad förståelse för den personliga rollen gällande BSC-modellen i offentlig sektor. Studien visar att den personliga rollen gällande värdeskapande i offentlig sektor inte bör uppmärksammas i BSC. Studien visar också att det är av betydelse att uppmärksamma den personliga rollen självständigt och arbeta med denna för att möjliggöra värdeskapande. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av flera kvalitativa studier kring BSC-modellen som verktyg inom den offentliga sektorn då vi utifrån vår studie fick kännedom av att allt fler offentliga verksamheter väljer att gå ifrån BSC som modell. Vi föreslår även vidare forskning som fokuserar på den personliga rollen som eget verktyg för värdeskapande eller i samklang med andra styrmodeller, för att se om studierna skiljer sig åt. Avslutningsvis föreslås även fortsatt forskning kring strategitriangeln. / Title: The opportunity to pay attention to the personal role in the balanced scorecard - focus on value creation in the public sector Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Agnes Eriksson och Sofie Törnberg Supervisor: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Date: 2019 - June Aim: Previous research indicates that the personal role is significant for value creation in the public sector and can help to drive different actions. The purpose is to increase the understanding of the possibility of paying attention to the personal role in a balanced scorecard when it comes to value creation in the public sector. Method: The study is based on a hermeneutic perspective and its interpretation and understanding pervades the whole study. It is built up on a qualitative research strategy and design. Theory and empirical work have been forged through abduction, and collection of empirical data has taken place through ten semi structured interviews, which have then been analyzed by using the theoretical reference frame. Result & Conclusion: The study indicates that the personal role is an important part of value creation in the public sector. The study also showed that the use of the BSC in the public sector is seen as complex and supplying the personal role would complicate the work with the BSC further. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, the study contributes to an increased understanding of the personal role associated with the BSC in the public sector. The study shows that the personal role associated with value creation in the public sector should not be observed in the BSC. Instead the study shows that it is important to pay attention to the personal role independently and work with it to enable value creation. Suggestions for future research: For further research, there is a need for several qualitative studies on the BSC as a tool in the public sector, since we gained knowledge from our study that an increasing number of public enterprises choose to avoid using BSC as a model. We also propose further research that focuses on the personal role as a separate tool for value creation or in harmony with other models, to see if the studies differ. Finally, further research on the strategy triangle is also presented.

Sverige har som mål att bli bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter för att skapa effektiv verksamhet i offentlig sektor och en enklare vardag för privatpersoner och företag. År 2017 spenderades 59 miljarder svenska kronor på att digitalisera Sverige med hjälp av externa aktörer. Trots miljardsatsningen är Sveriges utvecklingstakt långsam i jämförelse med flera andra länder i Europa. Svenska myndigheten Riksrevisionen har dessutom identifierat att IT-projekt ofta drar över budget och konstaterar att offentliga verksamheter måste effektivisera sin IT-verksamhet. IT-projekt, inte bara i offentlig sektor, har visat en trend på att dra över budget eller tid och i ett försök att möta denna problematik har den agila filosofin och olika agila projektmodeller vuxit fram. Det agila projektförfarandet har överlag haft en positiv påverkan på IT-projekt och har anammats i en högre utsträckning i den privata sektorn än den offentliga sektorn.  Då det läggs flera miljarder på upphandlingar av IT har vi sett det som viktigt att samverkan med extern part fungerar bra och att projekten effektiviseras. Eftersom den agila projektmodellen visat sig ha en positiv påverkan på IT-projekt har denna studie därför undersökt vilka förutsättningar som finns för att driva IT-projekt agilt mot offentlig sektor. Upphandlingsprocessen och hur den påverkar möjligheten att tillämpa en agil projektmodell har fått särskilt mycket uppmärksamhet i vår studie då lagen om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) innebär att den kravspecifikation som skrivs av den upphandlande parten blir svårföränderlig. I vår fallstudie har vi undersökt ett implementationsprojekt i en offentlig verksamhet som drivits med en agil ansats av en extern leverantör i privat sektor. Genom att intervjua respondenter på leverantören, som var involverade i projektet, har vi tillämpat ett leverantörsperspektiv i vår undersökning för att kartlägga upplevda utmaningar i projekt mot offentlig verksamhet. Utifrån empirin har vi kommit fram till att upphandlingsförfarandet lett till att det uppstått (1) utmaningar vid ändring kravspecifikation och att bevisa uppfyllelse av krav, (2) kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav och (3) upplevd bristande förståelse för kraven av kunden. Vissa organisatoriska karaktärsdrag för offentlig verksamhet har också identifierats som bidragande till kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav. Den agila filosofin förespråkar ett nära samarbete med intressenter och förutsätter förändringar av kravspecifikationen genomgående i projektet. Slutsatsen är således att upphandlingsprocessen, i det studerade projektet, har påverkat möjligheterna för att driva IT-projekt agilt. / Sweden has the goal of becoming best in the world of utilizing the possibilities created by digitalization to create an effective public sector and an easier everyday life for individuals and companies. During 2017, Sweden spent roughly 59 billion Swedish crowns on digitalization with help of external actors. Although these billions of Swedish crowns are spent, the country’s development pace is slower than other European countries. The Swedish authority Riksrevisionen has conducted an audit where they have identified that IT-projects often runs over budget and states that the public sector must streamline its use and procurement of IT. IT-projects have shown a trend of budget overruns and not meeting deadlines, not only in the public sector. In an attempt to turn the trend, the agile philosophy and different agile project models was formed. The agile approach has overall had a positive effect on IT-project and has been embraced in the private sector to a larger degree than the public sector. We see cooperation between external supplier and the actor procuring information systems as well as the streamlining of IT-projects as a critical aspect of the Swedish digitalization. Since the agile approach has shown positive effects of IT-projects, this study has aimed to examine what prerequisites are present in the public sector for running projects in accordance of the agile philosophy. The procurement process and how it affects these prerequisites has received a lot of focus since the procurement law (SFS: 2016:1145) in Sweden implicates that the requirement specification, created by the contracting actor, is difficult to change. In our case study, we have examined an implementation project in the public sector, led by an information system supplier in the private sector. We gathered qualitative data by interviewing employees of the supplier, involved in the project, effectively applying a supplier perspective to map perceived challenges in delivering information systems to the public sector. From the qualitative data we concluded that the procurement process has led to (1) difficulties with changing the requirement specification and proving fulfilment of requirements, (2) communication challenges between the customer and the supplier regarding requirements and (3) experienced lack of comprehension of requirements by the customer. Some organizational characteristics for the public sector have also been identified as a possible cause of communication challenges. The agile philosophy advocates close collaboration with stakeholders and expects changes to the requirement specification throughout the project. The conclusion is thus that the procurement process, in the studied project, has affected the prerequisites to run a project with an agile approach in a negative way.