Offentlig sektor är en aktör som för att möta samhällsförändringarna behöver driva förändringsarbete för att klara de viktiga samhällsuppgifter som man ansvarar för. Medarbetarna är viktiga för att förändringsarbete ska komma till stånd. Syftet med studien var att identifiera vad som främjar och stärker medarbetares motivation och engagemang för upplevelsen av ett lyckat förändringsarbete inom offentlig sektor. Djupintervjuer med medarbetare inom offentlig sektor med stöd av en intervjuguide har genomförts. Vid analys av data identifierades fyra teman i det insamlade datamaterialet. De teman som framkom var att en förändring som leder till nytta, interaktionen med andra, en främjande miljö och de egna inre drivkrafterna främjar och stärker medarbetares motivation och engagemang i förändringsarbete. Studien synliggör vikten av att vara medveten om att medarbetares motivation och engagemang påverkas och möjliggörs av att flera teman och faktorer samverkar samtidigt och systemiskt. Förmågan att främja och möjliggöra att dessa finns på plats i så stor utsträckning som möjligt påverkar att förändringsarbetet stärks och har bättre förutsättningar att lyckas.  Framtida forskning föreslås bygga vidare på de i denna studie identifierade fyra teman för att på så sätt fördjupa kunskapen om vad som stärker och främjar medarbetares motivation och engagemang. / The public administration is an actor that, in order to meet change, needs to drive change management in order to cope with the important tasks for which it is responsible. Employees are important for change management to take place. The purpose of the study was to identify what promotes and strengthens employees' motivation and commitment to the experience of successful change management in public sector. In-depth interviews with public sector employees with the support of an interview guide have been conducted. When analyzing the data, four themes were identified in the collected data. The themes that emerged were that a change that leads to benefits, interaction with others, a promoting environment and their own internal driving forces promote and strengthen employees' motivation and commitment to change management. The study highlights the importance of being aware that employees' motivation and commitment are affected and made possible by the fact that several themes and factors interact simultaneously and systemically. The ability to promote and enable these to be in place as much as possible affects that the change work is strengthened and has better conditions to succeed.  Future research is proposed to build on the four themes identified in this study in order to deepen the knowledge of what strengthens and promotes employee motivation and commitment. / <p>2022-06-05</p>

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande?  Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

Digitalisering medför nya möjligheter för offentlig sektor att designa service till medborgare och användarcentrerade e-tjänster står högt på agendan. Användarupplevelse och användbarhet är två nyckelbegrepp som fokuserar på interaktionen mellan användare och system för att uppfylla användarens behov och samtidigt erbjuda en högre grad av funktionalitet. Tjänstekvalitet, vilket innebär användarens förväntade servicenivå och uppfattningar om den mottagna servicenivån, har i forskning förknippats med en högre grad av uppfattad användbarhet och positiv användarupplevelse. Syftet med studien är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer för hur e-tjänster uppfattas bidra till en högre grad av tjänstekvalitet genom en högre grad av uppfattad användbarhet och en högre grad av positiv användarupplevelse hos individuella användare i åldern 40 till 50 år i en svensk kommun. I studien tillämpas fallstudiemetoden och för att undersöka studiens syfte skapas en litteraturbaserad analysmodell och semistrukturerade personliga intervjuer kombinerat med användningstester genomförs. Som fallorganisation valdes en svensk kommun och som fallstudieobjekt valdes en representativ e-tjänst. I studien genomförs fem semistrukturerade intervjuer med individuella användare i målgruppen 40 till 50 år, vilka är de mest frekventa användarna av fallorganisationens e-tjänster. Utifrån studien kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att användaren uppfattar tjänsteleverantören som en central aktör, vilket gör centraliserad tillgänglighet i kombination med informationskvalitet till kritiska framgångsfaktorer för en högre grad av upplevd tjänstekvalitet. Det innebär dels att användaren uppfattar användarresan i ett större perspektiv där alla tidigare interaktioner är betydelsefulla för att forma uppfattningen av tjänstekvalitet, dels att användaren förutsätter att tidigare interaktioner, framför allt tidigare lämnade kontakt- och personuppgifter, ska finnas centraliserade och tillgängliga. I den andra slutsatsen är kommunicerbarhet en kritisk framgångsfaktor för en högre grad uppfattad tjänstekvalitet. Kommunicerbarhet, framför allt instruerande kommunikation, bidrar till att skapa tydlighet med tydliga instruktioner och enkelhet, samt förifyllda fält som underlättar användarens hantering av ärendet vilka tillsammans bidrar till en lägre ansträngnings- och svårighetsgrad. Den tredje slutsatsen är att den uppfattade graden av tjänstekvalitet baseras på det upplevda värdeskapande e-tjänsten erbjuder och vilka behov e-tjänsten uppfyller. För att skapa ett mervärde för användaren bör e-tjänsten betraktas ur ett ekosystemperspektiv för att både skapa mervärde för användaren och främja interaktion mellan aktörer/organisationer i en samskapande process. Studien ger ett kunskapsbidrag till fallorganisationen, informatikstudenter och praktiker inom tjänstedesign och innefattar en beskrivning av hur nuläget för en specifik e-tjänst uppfattas ur både perspektivet användbarhet och användarupplevelse. Studien bidrar med förklaringskunskap till hur och varför användbarheten och användarupplevelsen samspelar till att forma den uppfattade tjänstekvaliteten av den enskilda e-tjänsten. Studien bidrar även till vägledande kunskap genom utformning av en generisk serviceresa vilken visualiserar generella drag hos e-tjänsten som bidrar till en högre grad uppfattad tjänstekvalitet hos individuella användare.

Bakgrund: Tidigare forskning har primärt fokuserat på controllerrollen inom den privatasektorn, medan det finns en otillräcklig forskning inom den offentliga sektorn.Mot bakgrund av detta har vi valt att undersöka orsakerna bakom utvecklingen avcontrollerrollen inom den offentliga sektorn samt hur rollen ser ut på kommunal nivå. För attgenomföra vår studie har vi valt att fokusera på två kommuner, nämligen Alvesta och Växjökommun.Syfte: Uppsatsens syfte är att studera faktorerna som har påverkat förändringen avcontrollerrollen och dess arbetsuppgifter inom den offentliga sektorn. Detta kommer att utförasgenom att identifiera och analysera orsakerna bakom utvecklingen, vilket kommer att bidra tillen bättre förståelse för hur olika faktorer har påverkat controllerrollen och dess arbetsuppgifter.Metod: För att genomföra studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer. Sex controllrar från både Alvesta och Växjö kommuner harintervjuats med frågor om förändringar i controllerrollen och de faktorer som ligger bakom dessaförändringar.Slutsats: Slutsatsen som går att dra från studien är att controllerrollen kan definieras utifrån tredimensioner: 1. Arbetsuppgifter 2. Kompetenser och färdigheter 3. Informationskälla. Även attrollen som controller har förändrats över tid inom den offentliga sektorn. De främsta faktorerbakom förändringen är digitalisering, teknisk utveckling och organisationsstruktur. / Background: Previous research has focused primarily on the controller role in the private sector, while there is a lack of research in the public sector. In light of this, we have chosen to investigate the reasons behind the development of the controller role in the public sector and what the role looks like at the municipal level. To carry out our study, we have chosen to focuson two municipalities, namely Alvesta and Växjö Kommun. Purpose: The purpose of the thesis is to study the factors that have influenced the change of the controller role and its duties in the public sector. This will be carried out by identifying and analyzing the reasons behind the development, which will contribute to a better understanding of how various factors have influenced the controller role and its job duties. Method: To carry out the study, we have chosen to use a qualitative approach with semi-structured interviews. Six controllers from both Alvesta and Växjö municipalities have been interviewed with questions about changes in the controller role and the factors behind these changes. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the study is that the controller role can be defined from three dimensions: 1. Tasks 2. Skills and abilities 3. Source of information. Also that the role of controller has changed over time in the public sector. The main factors behind the change are digitization, technological development and organizational structure.

Den svenska marknaden för offentliga upphandlingar estimeras vara värd 782 miljarder kronor per år. Då offentlig upphandling har en betydande roll gällande arbetet för hållbar utveckling är det fundamentalt att sätta högre krav på utvärderingsprocessen av anbud. Bygg och fastighet är en sektor som står för stor klimatpåverkan vilket ger god grund till att utveckla hållbarhetskriterier i byggupphandlingar då upphandlarens främsta utvärderingskriterium i dagsläget är pris. Studiens syfte var att öka kunskapen om användande av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar genom att besvara följande frågeställningar:  FF1: Hur kan val och formulering av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF2: Hur vanligt förekommande är social och miljömässig hållbarhet som urvalskriterium vid offentliga byggupphandlingar? FF3: Hur kan köpbeslutsgruppens påverkan på val och formulering av hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF4: Vad finns det för drivande respektive hindrande faktorer i att utvärdera på sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar? Denna studies metod bestod av deduktiv kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa metoder. Genom litteraturstudien skapades ett teoretiskt ramverk som stod till grund för datainsamlingen. Datainsamlingen bestod av en arkiv- och dokumentforskning där 181 upphandlingar granskades samt sex fallstudier med kvalitativa intervjuer. Data har sedan analyserats med hjälp utan Within-Case och Cross-Case analys.  Resultatet från arkiv- och dokumentforskningen visade att endast 17 av de 181 granskade upphandlingar hade utvärderats på ställda hållbarhetskrav vilket motsvarar en andel på cirka 9,4 procent. Kvalificeringskrav som miljöledningssystem är vanligt förekommande men inte tillräckligt för att uppnå miljömålen, för det krävs även hållbara tilldelningskriterier vilket det råder brist på idag. Respondenterna från samtliga intervjuer bekräftade att det brister i utvärderingen av hållbarhet i dagens upphandlingar. Rädsla och kunskapsbrist var vanliga barriärer för hållbara upphandlingar samt att upphandlarens akademiska bakgrund kan påverka köpprocessen. Resultaten visade även att samarbete mellan parter var nödvändigt för att sprida kunskap och inspirera varandra att jobba mot en mer hållbar framtid. Det krävs även en tydlig process för hur det går att undersöka och utvärdera på hållbarhetskriterier. / The Swedish market for public procurement is estimated to be worth SEK 782 billion per year. As public procurement has a significant role in the work for sustainable development, it is fundamental to place higher demands on the evaluation process of tenders. Construction and real estate is a sector that is responsible for a large climate impact, which provides good reasoning for further developing sustainability criterias in construction procurements, as the procurer's main evaluation criteria currently is price. The purpose of this study was to increase the knowledge about the use of social and environmental sustainability criteria in public construction procurements by answering the following research questions: Q1: How can the choice and formulation of  social and environmental sustainability criteria in public construction procurements be described? Q2: How common is  social and environmental sustainability as a selection criterion in public construction procurement? Q3: How can the purchasing decision group's impact on the selection and formulation of sustainability criteria in public construction procurements be described? Q4: What are the driving and hindering factors in evaluating social and environmental sustainability criteria in public construction procurement? The method of this study consisted of a deductive qualitative approach with elements of quantitative methods. The literature study created a theoretical framework that formed the basis for data collection. The data collection consisted of an archive and document research where 181 older procurements were examined and six case studies with qualitative interviews. Data were then analyzed using Within-Case and Cross-Case analysis. The results from archive and document research showed that only 17 of the 181 procurements examined had evaluated sustainability requirements, which corresponds to a share of approximately 9.4 percent. Qualification requirements such as environmental management systems are common but not sufficient to achieve the environmental goals, hence sustainable award criteria are required, which is lacking today. The respondents from all interviews confirmed that there was a lack of evaluation of sustainability in today's procurements. Fear and lack of knowledge were common barriers to sustainable procurement and that the procurer's academic background can affect the buying process. The results also showed that cooperation between parties was necessary to spread knowledge and inspire each other to work towards a more sustainable future. A clear process is also required for how it is possible to investigate and evaluate sustainability criteria.

I och med omställningen som hybridarbete bidragit till, så som att arbeta tre dagar på kontoret och två dagar på distans, har frågan väckts kring hur medarbetare hanterat gränsdragningen mellan arbete och privatliv, återhämtning och sjukfrånvaro. Dessutom har en ny typ av ledarskap efterfrågats från medarbetare och studien utgå därför från medarbetarnas behov och förväntningar kring hur ledare ska hantera en hybrid arbetsgrupp. Studiens frågeställningar handlar om hur medarbetare upplever gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt möjligheten till återhämtning och sjukfrånvaro på en hybrid arbetsplats och hur medarbetare upplever att ledarskapet kan främja gränsdragning. Syftet med studien är alltså att få en större förståelse för hur medarbetare hanterar aspekterna kring gränsdragning och hur ledarskapet kan bidra till detta. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tjänstemän inom den offentliga sektorn. Studien utgår från medarbetarnas perspektiv och har med hjälp av de valda teorierna bidragit till en djupare förståelse för deras förhållningssätt till den hybrida arbetsplatsen. Genom teorierna har resultatet analyserats och sammanställningen visar att medarbetare upplever ett behov av tydligare riktlinjer kring det nya arbetssättet för att enklare kunna göra en gränsdragning. Dessutom visar resultatet att medarbetare behöver ett ledarskap som anpassar sig efter den hybrida lösningen gällande kommunikation, rättvisefrågor och efter de individuella förutsättningarna. Ett intressant fynd var även att arbetet utfördes antingen på kontoret eller på distans beroende på arbetsuppgiftens karaktär och behovet av den sociala kontexten för individen. / With the change that hybrid work has contributed to, such as working three days in the office and two days at a distance, the question has been raised about how employees have managed to make boundaries between work and private life, recovery and sickness. In addition, a new type of leadership has been requested from employees and the study is therefore based on the employees' needs and expectations regarding how leaders should handle a hybrid work group. The study's questions is about how employees experience the workboundaries between work and private life and the possibility of recovery and sickness in a hybrid workplace and how employees feel that leadership can promote workboundaries. The purpose of the study is to gain a greater understanding of how employees handle the aspects of workboundaries and how leadership can contribute to this. The data have been collected through semistructured interviews where the sample consisted of civil servants in the public sector. The study is based on the employees' perspective and has, with the help of the chosen theories, contributed to a perception of the employees approach to the hybrid workplace. Through the theories, the results have been analyzed and the summary shows that employees feel a need for guidelines regarding the new way of working in order to be able to establish workboundaries more easily. In addition, the results show that employees need a leadership that adapts to the hybrid solution regarding communication between employees and leaders, keeping the justice-aspect in mind and also adapts to the individual conditions. An interesting point of view was that employees chose to work either in the office or remotely depending on the nature of the task and the need for the social context.

I en tid av digitalisering och ständiga förändringar i teknik, står många offentliga verksamheter inför utmaningen att byta ut sina IT-system för att möta moderna krav och behov. För att studera och analysera övergången från ett befintligt system till ett nytt undersöker denna fallstudie en specifik medelstor Kommuns pågående systembyte och dess förändringsprocess. Genom att fokusera på ett utvalt systembyte strävar vi genom denna studie efter att förstå de utmaningar och framgångsfaktorer som är kopplade till processen.  Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer som varit involverade i projektet och slutanvändare av det nya systemet. Systemet var nytt för alla informanter, de befann sig i olika faser i processen att implementera det nya systemet. Empirin har analyserat genom en innehållsanalys som leder till slutsatser som visar på vikten av ett noggrant kravarbete, välplanerat projekt och kontinuerlig kommunikation genom olika kanaler för att minska motstånd mot förändring. / In an age of digitalization and constant changes in technology, many public organizations face the challenge of replacing their IT systems to meet modern demands and needs. In order to study and analyze the transition from an existing system to a new one, this case study examines a specific medium-sized Municipality's ongoing system change and its change process. By focusing on a selected system change, we strive through this study to understand the challenges and success factors connected to the process.  The data has been collected through semi-structured interviews with people involved in the project and end users of the new system. The system was new to all the informants, and the informants were at different stages in the process of implementing the new system. The data has been analyzed through a content analysis that leads to conclusions that show the importance of careful requirements work, well-planned projects and continuous communication through various channels to reduce resistance to change.

Bakgrund: Denna uppsats undersöker implementeringen av cirkulär ekonomi i offentlig sektor med fokus på Umeå kommun och Region Västerbotten. Cirkulär ekonomi syftar till att omvandla synen på konsumtion och resursanvändning i strävan efter att främja hållbar utveckling. Trots ökat intresse för cirkulär ekonomi finns det en brist på forskning om hur detta implementeras i praktiken, särskilt gällande verksamhetsstyrning. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckor genom att undersöka verksamhetsstyrningens roll vid implementering av cirkulär ekonomi i offentlig sektor och därmed bidra både teoretiskt och praktiskt. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur Umeå kommun och Region Västerbotten arbetar med implementering av cirkulär ekonomi, samt hur verksamhetsstyrningen genomsyrar detta arbete. Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med deduktiva inslag. Den empiriska insamlingen har innefattat semistrukturerade intervjuer genom snöbollsurval och data från styrdokument. Slutsats: Studiens resultat är att Umeå kommun och Region Västerbotten strävar efter att implementera cirkulär ekonomi. Verksamhetsstyrningen genomsyrar aspekter som ökad medvetenhet om cirkulär ekonomi, samarbete och kunskapsutbyte med andra organisationer och länder, proaktivt tillvägagångssätt, intern kommunikation och tydliga målsättningar. Gemensamt inkluderas även behovet av en gemensam definition av cirkulärt arbete för att undvika förvirring och osäkerhet. Tydliggörande och kommunikation underlättar implementeringen och skapar en starkare grund för framtida initiativ. / Background: This paper examines the implementation of circular economy in the public sector with a focus on Umeå municipality and Region Västerbotten. Circular economy aims to transform the view of consumption and resource use in the pursuit of promoting sustainable development. Despite increased interest in the circular economy, there is a lack of research on how this is implemented in practice, especially regarding management control. This study aims to fill knowledge gaps by examining the role of governance in the implementation of circular economy in the public sector, thus contributing both theoretically and practically. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how Umeå municipality and Region Västerbotten work with the implementation of circular economy, as well as how management control permeates this work. Method: This study is a qualitative multi-case study with deductive elements. The empirical collection has included semi-structured interviews through snowball sampling and data from policy documents. The literature review consists of scientific articles and literature. Conclusion: The results of the study are that Umeå municipality and Region Västerbotten strive to implement a circular economy. The management control permeates aspects such as increased awareness of the circular economy, cooperation and knowledge exchange with other organizations and countries, proactive approach, internal communication and clear objectives. They also include the need of a common definition of circular work to avoid confusion and uncertainty. Clarification and communication will facilitate implementation and create a stronger basis for future initiatives.

Background: Cyberattacks have significantly increased recently amongst Swedish public sector organizations, heightening the need for robust governance of cyber risks. Cyber risks are particularly complex and dynamic, requiring strong leadership support and strategic planning. Previously, cyber risks have often been addressed from an IT perspective, whereas this study approaches them from a governance perspective. Purpose: The purpose of the study is to map and increase the knowledge about how authorities and regions govern cyber risks. The aim is to contribute with a practical conceptual model that is useful and to theoretically complement the literature on ERM. Methodology: The study was conducted using a qualitative approach. The empirical data was collected through a combination of document analysis and semi-structured interviews. Respondents were selected due to their high competence in cyber risks or governance. The theoretical material was gathered from previous research in articles and books related to the governance of cyber risks. Conclusion: Public organizations govern cyber risks through laws, policies, and internal models, but there are no unified requirements or frameworks. The ones used need to be adapted to each organization's specific needs. The study's conceptual model for cyber risk governance is proposed to be circular and continuously adaptable, focusing on strategy, identification, evaluation, prioritization. Culture and communication are central governance elements, with revision and follow-up emphasized as critical steps. Collaboration between public organizations for joint data storage is recommended to facilitate risk management. The risk-reducing measures are expressed differently in relation to the governing tools. / Bakgrund: Antalet cyberattacker har ökat den senaste tiden inom svensk offentlig sektor, vilket har gjort att behovet av effektiv styrning av cyberrisker ökat. Cyberrisker är särskilt komplexa och dynamiska, vilket kräver starkt ledningsstöd och strategisk planering. Tidigare har cyberrisker ofta behandlats utifrån ett IT-perspektiv medan denna studie behandlar problematiken ur ett styrande perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning öka kunskapen om myndigheter och regioners styrning av cyberrisker. Syftet har varit att bidra med en praktisk konceptuell modell som är användbar och att bidra teoretiskt genom att komplettera litteraturen kring ERM. Metod: Studien har genomförts genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom en kombination av dokumentanalys samt semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna har valts ut på grund av deras höga kompetens inom cyberrisker, alternativt styrning. Det teoretiska materialet har samlats in genom tidigare forskning från artiklar och annan litteratur som berört styrning av cyberrisker.  Slutsats: Offentliga organisationer styr cyberrisker genom lagar, policys och interna modeller, men det finns inga enhetliga krav eller ramverk. De som används kräver anpassning till varje organisations specifika behov. Studiens konceptuella modell för styrning av cyberrisker föreslås vara cirkulär och ständigt anpassningsbar, med fokus på strategi, identifiering, utvärdering, prioritering. Kultur och kommunikation är centrala styrelement, revidering samt uppföljning framhålls som kritiska steg. Ett samarbete mellan offentliga organisationer för gemensam datalagring rekommenderas för att underlätta riskreduceringen. Riskreducerande åtgärderna ter sig tämligen olika, satta i relation till de styrande verktygen.

Olika forskningsinitiativ har belyst vikten av att lära både i och mellan projekt, vilket medför att hela organisationen gynnas av lärande erfarenheter i slutändan. Lärande i och mellan projekt är således en kritisk framgångsfaktor för lyckade projekt i framtiden. Denna uppsats har som ambition att undersöka kunskapspro-cesser i och mellan kommunala projekt, med emfas på huruvida dessa processer skiljer sig mellan lyckade eller misslyckade projekt. M.h.a. en kvalitativ-deduktiv fallstudie, framkom det att det finns vissa skillnader på formaliseringen baserat på projektresultatet. Lyckade projekt har en större tendens att explicitgöras genom någon form av dokumentation, m.h.a. internaliserings- externaliserings- eller kombinationsprocesser. / Various research initiatives have highlighted the importance of learning both in and between projects, which means that the entire organization will benefit from learning experiences ultimately. Learning in and between projects is therefore a critical success factor for successful projects in the future. This paper is aiming to examine knowledge conversion within and between municipal projects, with em-phasis on whether these processes differ between successful or unsuccessful pro-jects. With the methodology consisting of qualitative - deductive thematic analy-sis, conducted as a case study, - with triangulation as a validation tool – the study revealed some differences in the formalization based on a project's result. The successful project is more likely to result in explicit, rather than tacit, knowledge. This knowledge dimension is achieved through internalization, externalization and combination-processes – whereas the unsuccessful project can consist of so-cialization as well as internalization, as a result of differences in the externaliza-tion of knowledge between projects.