Titel: Vägen till ett ökat välbefinnande - betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende ur ett medarbetarperspektiv. Institution: Akademin för Företagande, Innovation och Hållbarhet, Högskolan i Halmstad Författare: Albin Brahimi & Hanna Carlsson Nyckelord: Mellanchef, välbefinnande, ledarskapsbeteende, ledarskapsdimension, offentlig sektor, privat sektor, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap Bakgrund: Ledarskap hittar vi både i den offentliga sektorn såväl som i den privata sektorn i Sverige. De två olika sektorerna skiljer sig åt i flera avseenden som när det till exempel gäller arbetskraft, ledarskapsbeteende, ekonomiska resurser, chefens anställningsform och medarbetarens skäl till val av sektor. I den offentliga sektorn är det universitet- och högskolesektorn som är den största statliga sektorn och det är en sektor som engagerar många. I hierarkin av chefer har mellanchefen en central position i organisationen och medarbetarna förväntas följa mellanchefens arbetsledning och de påverkas därför av mellanchefens ledarskapsbeteende. Olika ledarskapsbeteende har visat sig ha betydelse för medarbetarens välbefinnande på ett positivt eller negativt sätt. Problemformulering: Hur upplever medarbetaren mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn? Vilken betydelse har mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande? Syfte: Syftet med den aktuella studien är att beskriva medarbetarens uppfattning av mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn och beskriva betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande. Genom ökad förståelse strävar författarna efter att utveckla ett teoretiskt ramverk för ledarskapsdimensioner som medarbetare värdesätter hos en mellanchef, samt redogöra för vilken betydelse ledarskapsbeteendet har för välbefinnandet hos medarbetarna. Teoretisk referensram: Studien granskar ledarskapsbeteende inom det transformativa och transaktionella ledarskapet då det är ledarskapsbeteende som är relevanta för studien. Vidare har författarna valt att granska välbefinnande och vilken betydelse det har för medarbetaren. Metod: Studien är en kvalitativ forskningsstudie, där studiens empiriska material samlats in från åtta respondenter via videointervjuer, fyra respondenter från den offentliga sektorn och fyra respondenter från den privata sektorn. Deltagarna i studien var medarbetare med en mellanchef som närmaste chef. Empiri: Resultatet från studiens genomförda intervjuer presenteras. Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras inom varje ämnesområde först inom den offentliga sektorn följt av den privata sektorn. Analys: Författarna redogör för resultatet av den empiriska undersökningen kopplat till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med att författarna redovisar ett utvecklat teoretiskt ramverk. Slutsats: Resultatet från studien visar att mellancheferna i den offentliga sektorn och den privata sektorn använder sig av olika ledarskapsbeteenden inom det transformativa och transaktionella ledarskapet. Ledarskapsbeteenden som tillämpas av mellanchefer i den privata sektorn leder till ett ökat välbefinnande hos medarbetarna medan ledarskapsbeteende som tillämpas i den offentliga sektorn (här akademin) leder till ett sämre välbefinnande. Organisationer i både den offentliga och i den privata sektorn bör rekrytera mellanchefer som har ledarskapsbeteenden från både det transformativa och det transaktionella ledarskapet för ett bättre välbefinnande bland medarbetarna.

Problemområdet för den här uppsatsen var styrning och jämförelser. Syftet var att analysera och jämföra vilken skola som synliggjordes i den kommunala styrningen i fyra kommuner; Danderyd, Piteå, Täby och Vellinge. Den teoretiska basen utgjordes av Focuaults governmentalitybegrepp, och den – framför allt internationella – forskningen om dataproduktion och jämförelser på en mellanstatlig nivå. Gemensamt för den presenterade forskningen i uppsatsen är att produktionen av data och jämförelser ligger till grund för en informell styrning som inte är vetenskapligt förankrad. Analysen av kommunerna gjordes utifrån de tre begreppen governing by numbers (dataproduktion), governance by comparison (jämförelser) och best practice (det goda exemplet). Resultaten visade att de granskade kommunerna till mycket stor del styrde med hjälp av dataproduktion, det vill säga att det sker en kvantifiering av verksamheten. I många fall utsattes även den dataproduktionen för jämförelser med andra kommuner och/eller med riket. Produktionen av data var så pass omfattande i dessa kommuner att det föreföll som att endast det som kan mätas togs upp i verksamhetsplaneringen. Mätbar verksamhet lyftes upp framför verksamhet med mjukare värden, vilket bland annat innebar att professionen i stort sett var osynliggjord. Resultaten visade också att uppföljning och utvärdering inte har något genomslag i verksamhetsstyrningsdokumenten.

Med institutionell teori som teoretiskt ramverk undersöker denna studie projektledare ochutvecklares förhållningssätt till projektstyrningsramverk (PSR) inom den svenska offentligasektorn. Empirisk data samlades in med hjälp av 6 semistrukturerade intervjuer av 7 praktiker.Studien fokuserar på hur praktikernas subjektiva legitimitetsbedömningar påverkar derasförhållningssätt till PSR vilket potentiellt kan bidra till dess isomorfism eller differentiering.Resultaten visar att även om PSR vanligtvis är institutionaliserade och tenderar att vara trögainför förändring så frammanar upplevda missanpassningar av PSR ofta anpassningar.Anpassningar som görs på grund av otillräcklig kunskap kan leda till ytterligaremissanpassningar vilket understryker betydelsen av tillräcklig kunskap för ett effektivimplementation av PSR. Studiens resultat speglar att praktikers förhållningssätt till PSR är ettav responsivitet i anpassningen av PSR. Vidare belyser studiens resultat ett förhållningssättbland praktiker som uttrycks unikt till offentlig sektor samt viss upplevd missanpassning avPSR:s förhållande till offentlig sektor då det uttrycks att väletablerade PSR är konstruerade iåtanke med behov från den privata sektorn som skiljer sig från offentlig sektor.

In this study, the environmental work of 6 municipalities is examined and analyzed. Through collected data and theories about sustainable innovation, a table with various recommendations is produced to hopefully help and support the municipalities with their environmental work and this is done to achieve the environmental goals of Agenda 2030. A qualitative method in the form of semi-structured interview was used to collect data for this study. Based on the collected data that was analyzed, the researchers could find what the municipalities need help with, what deficiencies each municipality has and factors that affect the execution and results of the environmental work. The researchers used an abductive method in the study, where they continuously compare the empirical chapter with the theory in order to come up with different recommendations. The results of this study show recommendations that the municipalities can use to improve environmental work and that can hopefully lead to achieving the environmental goals. / I denna studie undersöks och analyseras 6 kommuners miljöarbete. Genom insamlade data och teorier om hållbar innovation kommer en  tabell med olika rekommendationer tas fram för att förhoppningsvis hjälpa och stödja kommunerna med deras miljöarbete och detta görs för att uppnå miljömålen till Agenda 2030. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data till denna studie. Utifrån den insamlade data som analyserades vad kommunerna behöver mest hjälp med, vilka brister och hinder varje kommun har men även faktorer som påverkar utförandet och resultatet av arbetet. Vi använde en abduktiv metod i studien, där de kontinuerligt jämför empirin med teorin för att kunna ta fram olika rekommendationer. Resultatet från denna studie visar rekommendationer som kommunerna kan använda sig av för att förbättra miljöarbetet och som förhoppningsvis kan leda till att uppnå miljömålen.

As innovation plays a predominant role in gaining competitive advantage, profit driving companies within the private sector have found ways to use innovation to succeed on the market. Although the public sector works according to a different set of logic, the demand for innovation within the public sector has been found to be growing due to increasing user needs, as well as increasing expectations on the effectiveness, availability and the quality of the public services. The district administrations, that are partly responsible for delivering such services in the City of Stockholm, face currently also various challenges such as a demographical development. A central strategy for innovation currently exists, but as such is equally important as systematical processes in order to build a long-term lasting capacity for innovation, it was unclear to this point if systematical processes are used at the district administrations to actualize innovation. Therefore, this research investigated how innovation was actualized at the district administrations in the City of Stockholm in order to identify if systematical processes were used, as well as to find which factors potentially hinder innovation from being actualized with systematics. Only the implications of the top-management were examined and the research was conducted as a case study of qualitative sort where interviews with top-executives, projects leaders and managers were conducted in the process. This research found that the district administrations neither address nor facilitate innovation in a systematic manner, as systematical processes were found to be absent for such purposes. Innovation is rather actualized in an unstructured manner, as no systematics was found to be used in relation to any of the stages in the innovation process. Among the factors that were found to affect the use of systematic processes was the absence of a climate that facilitates innovation, the lack of know-how knowledge for managing innovation, as well as communication deficiencies. Internal strategies were found to be absent and continuous learning was found to not be facilitated adequately, as well as knowledge in general was found to not be sufficiently enhanced. Heavy workloads and emergency driven operations cause difficulties to actualizing innovation with systematics. Finally, as much of the daily work at district administrations is budget-driven and as innovation is not referred to as explicit objectives, innovation is overshadowed by the tasks that are related to the daily operations at the district administrations. / Då innovation har visat sig ha en dominerad roll i stärkandet av konkurranskraften hos företag har vinstdrivande organisationer inom den privata sektorn hittat sätt att utnyttja innovation till sin fördel på marknaden. Även om den offentliga sektorn arbetar utifrån annorlunda förutsättningar så har efterfrågan på innovation ökat med åren då användarna både efterfrågar och förväntar sig en högre grad av effektivitet, tillgänglighet och kvalitet av tjänsterna som erbjuds. Stadsdelsförvaltningarna som är delvis ansvariga för att leverera olika tjänster inom Stockholms stad står inför olika typer av utmaningar, så som en kommande demografisk ökning. En central strategi för innovation existerar inom staden, men då forskning påpekar vikten av kombinationen av både strategi och systematiska processer för att erhålla en långsiktig innovationskapacitet, var det fram tills nu oklart om processer används på stadsdelsförvaltningarna för att förverkliga innovation. Av denna anledning blev syftet för denna undersökning att klargöra hur stadsdelsförvaltningarna förverkligar innovation för att identifiera om systematiska processer används, men även att kartlägga vilka faktorer som hindrar sådana från att användas. Undersökningen avgränsades till att enbart undersöka implikationerna som ledningen har i frågan och utfördes som en kvalitativ fallstudie där högsta ledning, projektledare och andra chefer intervjuades i processen. Undersökningen fann att stadsdelsförvaltningarna varken adresserar eller faciliterar innovation på ett systematiskt sätt då systematiska processer för ett sådana syften var frånvarande. Innovation visade sig förverkligas på ett ostrukturerat vis, då ingen sorts systematik identifierades i relation till de olika stegen i innovationsprocessen som användes i undersökningen. Bland faktorerna som identifieras som hämmande för användandet av systematiska processer var bland annat avsaknaden av både ett klimat som främjar innovation samt praktisk kunskap inom ämnet, men även bristande kommunikation i frågan. Det visades sig även saknas interna strategier för innovation och ett kontinuerligt organisatoriskt lärande. Tunga arbetsbördor och en viss grad av akutstyrning visade sig även skapa svårigheter för stadsdelsförvaltningarna att arbeta med innovation. Då budget används som det främsta styrverktyget, men där bland annat innovation inte är inkluderat som explicita mål som man kontinuerligt mäter och följer upp, gör att innovation även hamnar i skymundan av det dagliga operativa arbetet.

SAMMANFATTNING Datum:                                                                            2023-05-29 Nivå:                                                       Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:                                                                    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                                                                     Linda Högström                   Jennifer Wallin                                                                                                                        86/07/01                              97/07/17                                            Titel:                                                   "Vi måste visa att det tillitsbaserade ledarskapet att vi menar någonting, att det inte bara är ord.” En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av Tillitsbaserad styrning och ledning och vilka eventuella implikationer det får för organisationens förmåga att uppfylla sitt syfte. Handledare:                                        Dariusz Osowski Nyckelord:                                           Tillitsbaserad styrning och ledning, Tillit, Strategy-as-practice, Offentlig sektor, Styrning, Strategi Forskningsfrågor:   Hur upplevs tillämpning av Tillitsbaserad styrning och ledning av medarbetarna inom elevhälsan, i en medelstor svensk kommuns förskole- och grundskoleförvaltning?  Hur kan verksamhetens förmåga att uppfylla sitt syfte och sina mål påverkas av de eventuella implikationer Tillitsbaserad styrning och ledning kan få i praktiken?                                              Syfte:                                                                Syftet med studien är att studera medarbetarnas upplevelse av Tillitsbaserad styrning och ledning och konsekvenserna det får för den offentliga organisationen att uppnå sitt syfte och sina mål i praktiken. Metod:                    Studien tillämpar en kvalitativ metod med fallstudien som strategi. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie, vilket analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.  Slutsats:                Studiens slutsatser sammanfattas som att det finns en stor tillit inom fallorganisationen såväl till ledningen som till varje enskild skola. Däremot indikerar studien att en mer effektiv balans mellan kontroll och tillit torde vara fördelaktigt då organisationen idag inte uppvisar de rätta förutsättningarna för att faktiskt kunna uppfylla sitt syfte. Det finns därmed ett behov av praxis varmed kommunen kan få mer kontroll för att kunna uppnå syftet för offentlig sektor och en likvärdig elevhälsa, som sker genom ett främjande och förebyggande arbete i skolorna. Balans mellan tillit och kontroll kan vara svårt att uppnå men idag lutar styrningen mer åt tillit, vilket denna studie visar kan vara problematiskt. / ABSTRACT Date:                                                                                 2023-05-29 Level:                                                     Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                                         School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                                                                          Linda Högström                   Jennifer Wallin                                                                                                                        86/07/01                              97/07/17                                            Title:                                                      “We have to show with the trustbased management that we mean something, that it is more than just words” A qualitative study on employees’ perception of trustbased control and management and the implications that may arise affecting the organisation's ability to fulfill its purpose. Supervisor:                                        Dariusz Osowski Keywords:                                        Trustbased control and management, Trust, Strategy-as-practice, Public sector, Management accounting, Strategy Researchquestions:   How is a trustbased control and management perceived by the employees of the student health organisation, in a semi large Swedish municipality's preschool- and elementary school administration? How is the organization's ability to fulfill its purpose and reach goals affected by implications that may arise from a trustbased control and management in practice?                            Purpose:                                                                The purpose of this study is to study the employee’s perception of a Trustbased control and management and the consequences this has on the public organisation's ability to fulfill its purpose and reach goals in practice. Metod:                    The study applies a qualitative method with a case study research strategy. The empirical data has been gathered through semistructured interviews and a study of documents. This has then been analysed through a thematic analysis.  Conclusion:                                                                                                This study's conclusions can be summarized in the form of, that there exist great levels of trust in the caseorganisation, trust in management as well as in each school. However, the study also indicates that a more effective balance between control and trust would be beneficial, due to the fact that the organisation does not exhibit the right conditions necessary for it to be able to fulfill its purpose today.  Therefore, there exists a need for praxis by which the municipality can gain greater control and thereby, fulfill the public sector's purpose and an equal student health organisation, through facilitative and preventative work in the schools. A balance between trust and control can be difficult to reach but today the organisation is leaning more towards trust, which this study shows can be problematic.

According to the law, websites within the public sector must be accessible to all citizens. Currently, around 20% of Sweden's population has some form of disability. Therefore, the importance of good digital accessibility can be crucial for accessing information or conducting business with the public sector. To investigate the factors that affect the public sector's efforts to comply with legal requirements regarding digital accessibility a qualitative interview study was conducted with eleven municipalities in northern Swe den. The interviews covered the following areas: digital accessibility, knowledge of WCAG guidelines, practical work with digital accessibility, testing and knowledge about future guidelines. A thematic analysis was carried out, resulting in the following themes: (1) insufficient knowledge within the organization, (2) delegation of responsibility to other actors, systems, and tools and (3) difference in working methods between municipalities. The result suggests that digital accessibility is something that must be prioritized in several different areas by all municipalities. We can also see that there is a significant difference between large and small municipalities in their work with digital accessibility, where the small municipalities have fever resources and therefore face greater challenges when trying to meet the requirements. Municipalities need to increase the general knowledge about digital accessibility, spend more time on testing, and increase future preparedness to be able to handle the obstacles that may arise in the work with digital accessibility.

Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora utmaningar framöver vilket kräver förändring. För att säkerställa kommande välfärdsbehov och hög kvalitet på vård krävs ett ökat resursutnyttjande och bättre effektivitet. Detta låg till grund för den sammanslagning som Region Syd genomfört till en regiongemensam medicinklinik. Vid förändringar som dessa är styrningen av stor vikt och den styrmetod som väljs kan leda till att förändringen får olika utfall. När denna typ av förändring sker i offentlig sektor finns det fler intressenter att ta hänsyn till vilket gör det mer känsligt än förändringar i privat sektor. Genom att använda sig av Moores strategiska triangel kan offentliga organisationer ta hänsyn till alla dessa intressenter och på så sätt skapa ett ökat offentligt värde.  Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om hur man i en förändringsprocess operationaliserar Moores strategiska triangel för att skapa offentligt värde. Detta görs genom att följa en regions förändringsprocess. Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ enfallstudie med fokus på en förändringsprocess inom Region Syd. Empirin är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som varit inblandade i förändringen under tidens gång. Teoretiskt material samlades in genom att studera tidigare forskning i böcker och artiklar inom förändringsprocesser, sammanslagning av sjukhus samt offentligt värdeskapande. Slutsats: En förändring inom Region Syd var nödvändig då situationen på Lilla Sjukhuset var ohållbar och för att lösa detta beslutade ledningen att tillsätta en utredning om en sammanslagning av Stora och Lilla sjukhuset. Processen och förslaget har fått positiva och negativa reaktioner men främst kantats av oro från medarbetarna genomgående vilket kan komma att ha en stor påverkan på hur resultatet av sammanslagningen blir. I förhållande till den strategiska triangeln kan författarna inte påvisa att ett ökat offentligt värde skapas utifrån det förslag som lagts fram. Organisationer bör använda sig av den strategiska triangeln redan vid genomförandet för att inte gå miste om något perspektiv. Genom att dessutom blanda styrmodellerna top-down och bottom-up kan organisationen arbeta för att tillfredsställa även interna intressenter, men för att nå ett optimalt resultat krävs att avvägningar görs mellan alla intressenters intressen.

Syftet med detta examensarbete var att marknadsundersöka och identifiera nya kundmarknader samt konkurrenter inom den privata sektorn för företaget Green Landscaping AB i Stockholm. Genom intervju av företagets befintliga kunder tillsammans med teorin, kunde företagets olika marknadssegment och dess konkurrenter identifieras och jämföras. Utifrån analysen identifierades segment A, som det mest attraktiva segmentet för att företaget skulle positionera sig inom. Segment A utgör större delar av marknader vilket bidrar till att företaget får möjligheter till flera nya potentiella marknader som består av kunder där företaget har lätt att övertyga i val av leverantör. Företag C valdes som den primära konkurrenten bland de identifierade konkurrenterna eftersom företaget får utvecklingsmöjligheter för att förbättras och avancera sig inom olika områden genom konkurrens med ett stort företag. En konkurrens mellan stora företagen påverkar även de mindre företagen indirekt t ex vid en pristjustering då följer små företagen utveckling, eftersom det är de stora företagen som är marknadsledande. / The purpose of this thesis was to research and identify new customer markets and competitors within the private sector for Green Landscaping AB in Stockholm. The company's different market segments and its competitors could be identified and compared by theory together with interviewing the company's existing customers. Based on the analysis, segment A was identified as the most attractive segment for the company to position itself. Segment A covers larger parts of the markets, which means that the company has opportunities for several new potential markets consisting of customers where the company has easy to convince in the choice of supplier. Company C was chosen as the primary competitor among identified competitors because the company has development opportunities to improve and advance in different areas through competition with a large company. A competition between large companies also affects the smaller companies indirectly for example in price adjustments the small companies are following the large companies development because they are the market leaders.

Data has been recognized as an important resource in the public sector. As a result, the expectations regarding data and its potential use cases have increased. In Sweden, key stakeholders have emphasized the importance of data for data-driven purposes. However, the amount of data collected, stored and analyzed has dramatically increased, which from an organizational perspective presents new demands on how public organizations govern and control their data management. In this study, data governance in the public sector at the municipal level was investigated with the purpose of creating an overview of how data governance occurs within municipalities. The study was divided into two sections, the first phase consisted of interviews with a specific municipality, whereas the second phase consisted of a survey distributed to all 290 Swedish municipalities. The results show that the current approach to data governance presents several challenges in the municipal sector. The results also indicate that the municipal sector may potentially be more focused on information governance rather than data governance and that there may be a lack of knowledge about the distinction between data and information. The findings suggest that the municipal sector lacks the prerequisites for managing data as a valuable and strategic asset, which is a concern given the public sector’s ambitions for data to generate and enhance services for society. / Data har blivit alltmer uppmärksammad som en viktig resurs i den offentliga sektorn. I och med detta har även förhoppningarna om data och dess användningsområden ökat inom sektorn. Bara i Sverige har nyckelaktörer påpekat betydelsen av data för datadrivna ändamål. Emellertid, har mängden data som samlas in, lagras och analyseras ökat, vilket utifrån ett organisatoriskt perspektiv ställer nya krav på hur offentliga organisationer styr och kontroller deras datahantering. Med hänsyn till detta har datastyrning i den offentliga sektorn, mer specifikt på kommunal nivå, undersökts i denna studie med syftet att skapa en överblick över hur datastyrning sker inom kommuner. Studien delades in i två faser, där den första fasen innefattade inledande intervjuer med en specifik kommun, medan den andra fasen innebar en enkätundersökning som distribuerades ut till alla 290 kommuner IT-chefer eller motsvarande. Resultatet visar på att rådande arbetssätt med datastyrning visar på ett antal utmaningar i den kommunala sektorn. Vidare är det möjligt att det råder en kunskapsbrist om skillnaden mellan data och information samt att den kommunala sektorn möjligtvis är mer fokusar på informationsstyrning än datastyrning. Med hänsyn till den offentliga sektorns förhoppningar om data för att skapa och förbättra tjänster för samhället visar resultatet att den kommunala sektorn inte har förutsättningarna att hantera data som en strategisk och värdefull tillgång.