Inom offentlig sektor i Sverige finns stora brister vid inköp- och avtalsuppföljning. Det är vanligt att inköp sker utanför ramavtal och det kan bero på att myndigheter saknar ett digitaliserat system för uppföljning. Genom digitalisering av inköp- och fakturahanteringsprocesser kan inköpsuppföljning göras effektivare och generera i stora besparingar.  Uppsatsens syfte är att undersöka och förklara hur elektroniska fakturan påverkar inköpsaktiviteter inom offentlig sektor samt att identifiera om egenskaperna hos elektroniska fakturan kan bidra till ökad avtalstrohet. En undersökning är genomförd med ett resultat på hur elektronisk faktura används inom offentlig sektor och är genomförd med en kvalitativ metod och jämförande analys. En litteraturstudie mynnade ut i en analysmodell som utgjorde grunden till en intervjuguide. Primärdata är insamlad genom intervjuer med tre svenska kommuner, datakällorna har sedan jämförts mot varandra och analysmodellen.  Undersökningen visar att elektroniska fakturans information har en stor påverkan på inköpsuppföljning i offentlig sektor. Informationen används för att få fram rapporter och statistik om inköp för att kunna planera och ta beslut om framtida inköp och upphandlingar. Elektroniska fakturan påverkar även avtalstroheten genom att myndigheter får kontroll över vad de egentligen köper. Identifierade nyttofaktorer hos elektroniska fakturan som har direkt påverkan på inköpsuppföljningsaktiviteter är korrekt, samlad, sökbar och detaljerad faktura. Elektroniska fakturan förser myndigheter med en bred information och för att inköpsuppföljning ska vara möjlig krävs ett digitaliserat system där fakturor samlas och kontrolleras för att korrekta rapporter ska kunna sökas fram.

This thesis addresses topics of public values and decision making in relation to the use of technology in the public sector. The research is conducted in the Swedish government context. A range of values that is specific to the public sector has been defined and classified in prior research. These public values can be defined as normative agreements of how a government should act. The Swedish government spends SEK 46.5 billion on information technology every year. Some of these funds are invested in improvements that are intended to increase efficiency and openness, as well as to make it easier for citizens to use government services. Such ambitions are studied in the e-Government research field. The literature suggests that reasons to question the promised values of implementing technology in the public sector exist and that many initiatives ultimately fail. The public sector has some unique features that may increase complexity, such as the variety of stakeholders and multitude of organizations that are both involved in the development process and affected by the outcomes. The purpose of this thesis is to explore public values and decision making in the Swedish e-Government context by posing three research questions. 1: How can public values be utilized in decision making? 2: Under what conditions are decisions made in the studied context? 3: How can value-based decision making be adopted by e-Government practice? The thesis is based on quantitative and qualitative data gathered from case studies and a survey. Its theoretical contribution is a comparison of theoretical concepts from decision theory and public values, which are then applied to e-Government. Several fragmented concepts from e-Government can be tied together under decision theory. The study’s results show that many decisions are taken under a great deal of uncertainty due to the absence of formal support mechanisms. The Swedish public administration leans toward a variety of project models in its work with e-Government, and these models constitute the arena in which decisions are made and risk analysis is performed. However, many risks as well as opportunities reside beyond the studied projects’ control. Holistic stakeholder inclusion and risk analysis are suggested as practices beneficial for increasing value and reducing uncertainty. The thesis concludes by suggesting that further research should continue to apply concepts from decision theory on e-Government. This includes revealing the motivations and values behind digitalization of the public sector. / <p>Vid tidpunkten för försvar av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 och 4 accepterade.</p><p>At the time of the defence the following papers were accepted, but unpublished: Paper 3 and Paper 4.</p>

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen. Projektmodellen medför struktur och rutiner som förbättrar utnyttjandet av projekt¬arbets¬formen. Syftet med denna magisteruppsats i industriell projektledning är att undersöka och be¬skriva om projektledarna inom offentliga organisationer använder metoder som bidrar till att öka den inre effektiviteten i projektledarens projektplanering. Undersökningsmetoden är av kvalitativ art. Den empiriska datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer eller besöksintervjuer med tolv respondenter fördelade på sex av Sveriges länsstyrelser. Med utgångspunkt från undersökningen har vi konstaterat att den inre effektiviteten på¬ver¬kas av i vilken mån metoder för projektplanering används. För att öka projektets inre effek¬tivitet och förankringen av projektet bör intressentanalys och kravanalys föregå den över¬enskommelse som resulterar i en tydlig beskrivning av projektets mål. Vi har funnit att ansvar och befogenheter måste anges tydligare än vad som är brukligt idag för att öka den inre effektiviteten samt fördelar med att placera projekten utanför den vanliga linjeorganisationen. Beträffande kommunikation behöver fler rapporter skrivas i avsikt att gynna lärandet inom organisationen och finnas tillgängliga i större utsträckning. Den inre effektiviteten kan öka om projektledaren förutom kunskap i sakämnen också besitter kunskap i metoder för projektplanering. En generell slutsats är att en projekt¬modell och/eller en väl genomförd och strukturerad planering gynnar den inre effek¬tiviteten eftersom problem och konflikter minimeras när så sker. / The work in most public sectors today is sometimes done in project work form. These organizations have to realize that projects are no longer an exception, but rather the norm, and create structure and methods to coordinate the projects. There are some different methods that can be used during project planning to avoid mistakes and shortcomings, which can easily happen when many people are involved. Mistakes and shortcomings do not improve the efficiency of the organization. A similar way of working, often in the way of a project model, can be used to increase the control of the project. The project model intro¬duces structure and routine which in turn increases the use of the project work form. The purpose of this master thesis in Industrial Project Management is to examine and describe if project managers within the public sector use methods of project planning to increase the efficiency of the organization. The research method is of qualitative conduction. The empirical data collection has been done through phone interviews and personal interviews with 12 respondents representing six of Sweden’s county ministries. Starting with the study, we concluded that the efficiency of an organization depends on which level of methods the organization use for project planning. To increase a project’s efficiency and to attain organizational commitment a stakeholder analyse and analysis of requirements should be done before the agreement of the project result. The agreement must show a detailed description of the project goal. We have found that responsibility and duties have to be more clearly specified to increase the efficiency. If the project is organized outside the normal guidelines we have found an improvement of the efficiency. To improve the learning within the organization more reports need to be done and be easily accessible. The efficiency of the organization will improve if the project manager not only is know¬ledgeable about the project idea but also has good knowledge about project planning methods. A general conclusion is that problems and conflicts are minimized if the project is well planned and structured or a project model is used. In consequence of those actions the project efficiency will increase.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur personalen på offentliga och privata vårdcentraler i Borås Stad definierar begreppet kvalitet efter studiens ramar. Datamaterialet samlades in genom att dela ut enkäter, både i pappersform och digitalt. Enkäten delades ut till personalen på vårdcentraler i offentlig- och privat sektor, inom Borås Stad. Tolkningen av kvalitet anses enligt många som mångfacetterad. Det innebär att det finns en svårighet i att hitta en direkt definition till begreppet kvalitet som kan verka generellt. Teorin och tidigare studier är också enade om denna svårighet. Med undantag för begreppet kvalitet, behandlar studien andra begrepp och aspekter som kan gynna tolkningen av kvalitet. Dessa begrepp behandlas i studien som service och effektivitet, men även tidigare forskning behandlar konkurrens som vi tror kan verka som en extern faktor som kan förtydliga kvalitetsbegreppets innebörd. Respondenterna inom offentlig och privat sektor svarar i flertalet frågor liknande eller i genomsnitt likartat, och framhäver även andra aspekter som de anser kan ha en påverkan på kvalitet. Dessa aspekter togs fram genom att respondenten fritt skrev vilken eller vilka faktorer de ansåg kunde påverka kvalitet. Studiens slutsats ligger i linje med tidigare forskning, att kvalitet verkar vara mångfacetterat men att väldigt många är bekanta med begreppet. Det vill säga att många känner till begreppet men är inte helt säkra på definitionen av begreppet. Vi rekommenderar vidare studier kring ämnet inom vårdområdet för att kunna tydliggöra begreppet kvalitet i syfte att använda det mer frekvent i bland annat internundersökningar, som vårdorganisationerna själva ska ha möjlighet att genomföra. / The purpose of this research study was to examine how personnel in both public and private health care centers within Borås, construe and evaluate the concept of quality within the basis of our study. Data was gathered by surveys provided in two forms: printouts and digital copies to personnel in public and private health care centers, within the municipality of Borås. The evaluation of quality is according to many, fluctuating. Moreover, this means that there is a difficult process of defining the concept of quality to a general aspect, to the extent where theories and previous research agree with this statement accordingly. This study also analyzes other notions related to the concept of quality. These notions and concepts are defined as service and efficiency, but we also included competition as an external factor that influences the concept of quality since previous research has done the same. The respondents within public and private health care centers yielded very similar results, but also highlighted additional aspects that may affect quality. These aspects where provided by letting the respondents freely highlight factors that they assumed could affect quality. Along with considering previous research, this study, concludes that the notion of quality is a familiar term to many, yet is a fluctuating concept. This means that many individuals are sure to have some understanding of the concept of quality, but there is great uncertainty in how to define it. Within health care centers, we recommend further research exploring the concept of quality in order to utilize it more frequently among internal investigations, which organizations should be able to perform themselves.

Det finns ett direkt samband mellan medarbetarnas motivation, produktivitet och hälsa och ledningen. Tidigare studier visar att verksamheter inom offentlig sektor dras med unika utmaningar och möjligheter som påverkar ledarskapet. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar motivationen hos anställda i offentlig sektor. Genom en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer av medarbetare i en sydsvensk kommun har studien undersökt hur offentlig sektor jobbar med motivation. Under intervjuerna framkom att det finns brister i motivationsarbetet och att det saknas officiella riktlinjer för hur motivationsarbetet ska bedrivas. Studiens resultat visar att det finns en hel rad faktorer som påverkar motivationen i den offentliga verksamheten. I den studerade kommunen fanns en stark vilja att arbeta mer med motivationshöjande insatser, både hos chefer och medarbetare. Studien visade också på brister i grundläggande motivationsfaktorer som förtroende och förståelse för ledningen, vilket kan härledas till brister i kommunens arbete med likabehandling och transparens. Många medarbetare efterlyste också mer lyhördhet och förståelse från ledningen, samt fler utbildningar och interna mål. Resultatet av studien blev en ökad förståelse för den komplicerade sits som ledare i offentlig sektor befinner sig i, liksom insikten om att organisationer i offentlig sektor behöver arbeta mer fokuserat med motivationsfrågor. / There is a direct link between employee motivation, productivity and health and the conduct of management. Previous studies show that public sector activities are attracted to unique challenges and opportunities that affect leadership. The purpose of this study has been to investigate which factors affect the work motivation of employees in the public sector. Through a case study based on qualitative interviews of employees in a southern Swedish municipality, the study had investigated how the public sector works with motivation. During the interviews, there were shortcomings in the motivationalwork and that there are no official guidelines for how motivation work is to be conducted. The results of the study show that there are a whole range of factors that influence the motivation in public activities. In the studied municipality there was a strong willingness to work more with motivational efforts, both at managers and employees. The study also showed weaknesses in basic motivational factors such as trust and understanding of management, which can be attributed to shortcomings in the municipality's work on equal treatment and transparency. Many employees also called for more responsiveness and understanding from management, as well as more education and internal goals. The result of the study became an increased understanding of the complexity of public sector leaders, as well as the awareness that public sector organizations need to work more focused on motivational issues.

I avhandlingen beskrivs och analyseras chefers arbete genom att kombinera individuella perspektiv med organisatoriska och samhälleliga perspektiv vilket ger både teoretiska och praktiska implikationer Referensramen är uppbyggd av teorier kring chefers arbete och nyinstitutionell teori av Skandinaviskt slag. Flera metoder kombineras för att fånga komplexiteten i chefers arbete; skuggningar, intervjuer, observationer och dokumentstudier. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kombination av teorier utvecklade för olika analysnivåer; individ, organisation och samhälle. De empiriska materialen används för att ge ett bidrag till vidare forskning om chefers arbete med en empirisk bas. Vikten av att relatera chefers arbete till den kontext som omger dem betonas. Chefers arbete i äldreomsorgen har specifika karaktäristika men också gemensamma drag med chefers arbete i andra sektorer och på andra organisatoriska nivåer. I det empiriska materialet har flera organisatoriska karaktäristika som påverkar chefers arbete identifierats. Beskrivningarna av chefers arbete bidrar också till en utveckling av en empirinära praxisteori för chefers arbete. Med hjälp av nyinstitutionell teori beskrivs hur chefer möter skilda förväntningar och krav och i organisationer, där dessa inte överensstämmer måste chefer hantera ett organisatoriskt hyckleri. / In the thesis managers’ work is described and analysed by combining individual perspectives with organisational and societal perspectives, which gives both theoretical and practical implications. The frame of reference is constituted of theories on managers’ work and the Scandinavian version of new institutional theory. Several methods are combined to grasp the complexity in mangers’ work; shadowing, interviews, observations and document studies. The research questions are answered through a combination of theories  developed for different levels of analysis; individual, organisational and societal. The empirical materials are used to give a contribution to further research on managers’ work with an empirical base. The importance to relate managers’ work to the context that surrounds them is emphasised. Managers’ work in eldercare has specific characteristics, but also common features with managers’ work in other sectors and at other hierarchical levels in organisations. In the empirical material several organisational characteristics that affect managers’ work have been identified. The descriptions of managers’ work also contribute to a praxis theory of management. New institutional theory is applied in order to describe how managers meet diverse expectations and demands in organisations. When these do not match, the managers need to handle organisational hypocrisy.

Idag är IT en grundförutsättning för att företag och organisationer ska kunna behålla och utveckla sin verksamhet och sina affärer. Om en verksamhet av någon anledning inte har kompetensen, resurserna eller viljan att fokusera på IT kan dessa verksamheter istället välja att outsourca dessa aktiviteter på en extern leverantör. Enligt konsultföretaget Tieto (2013) kommer outsourcingen av IT i den offentliga sektorn att öka samtidigt som det finns relativt lite forskning idag kring just detta. Syftet med studien är identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid outsourcing av IT när en offentlig organisation outsourcar till en privat leverantör. Kritiska framgångsfaktorer är här ett stöd för bättre beslutsunderlag och en tydligare målstyrning. Studien har genomförts via ett kvalitativt angreppssätt på respondenter från både offentliga organisationer samt privata leverantörer. Litteraturgenomgången har resulterat i en analysmodell som har använts som underlag under studien. Studien visar att när en offentlig organisation ska outsourca IT till en privat leverantör är det först och främst viktigt att den offentliga organisationen gör en förstudie på sin egen organisation. Här kan det vara bra att låta en utomstående organisation göra en granskning av den. Båda parter måste veta de juridiska implikationer som en outsourcing innebär och har du inte den kunskapen bör den skaffas via exempelvis konsulter. Var också noga med att välja de personer som kommer vara ansvariga för relationerna. Dessa personer ska vara kommunikativa och väl insatta i verksamheten. Sätt gemensamma mål och visioner med din partner för att båda ska bli engagerade i samarbetet. Skriv också avtal där det går att göra justeringar efter hur omvärlden förändras. Allt detta måste också vara tydligt beskrivet i avtalet för att undvika missförstånd.

Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara en ledande nation i digitalisering. Enligt målen ska offentlig sektor effektiviseras med hjälp av digitala medel, vilket ställer krav på att stora och komplexa förändringsprojekt inom IT förverkligas för att skapa långsiktiga lösningar. Tidigare forskning pekar på att för att lyckas med IT-projekt så förutsätter det identifikation av faktorer som kan påverka både process och resultat. Ett exempel är Critical Success Factors, kritiska framgångsfaktorer, för implementering av större övergripande system och vilka faktorer som påverkar resultatet av en implementering. För att lyckas finns det även en uppsjö modeller gällande förändringsledning, i vilka vi kan se likheter till framgångsfaktorer. Ett exempel är Action Research-Based Model of Change som framhåller vikten av att engagera intressenter tidigt i förändringsprocessen, stöd från ledning, utse förändringsförespråkare i form av agenter, med mera. ADKAR är ytterligare en modell för förändringsledning med individen som utgångspunkt och därutöver finns forskning som utvecklar tankarna om förändringsagenter och pratar om vikten av att dessa organiseras i team och att de i sin tur har ordentligt stöd från ledningen. Trots den stora tillgången på förändringsmodeller och framgångsfaktorer, misslyckas upp till 70 procent av förändringsprojekt och därför menar forskare att det behövs ytterligare bidrag till forskning på ämnet. Detsamma gäller för offentlig sektor, men där tidigare forskning saknas i stor utsträckning och vilket därför medför ett större behov. Inom offentlig sektor kan förändringsprojekt anses komplexa, vilket blir tydligt i denna fallstudie av förarbetet kopplat till en omfattande IT-implementation hos Linköpings kommun. Med cirka 8000 anställda och sju förvaltningar spridda över ett ännu större antal affärsområden, innebär det en stor utmaning att ta hänsyn till för att lyckas med förändringsprojektet. Genom intervjuer gjorda med ett spritt urval av respondenter från Linköpings kommun, har vi kunnat identifiera en huvudutmaning samt tre underordnade utmaningar. Den huvudutmaning vi definierat som en organisatorisk ​mångfald påverkar i stort sett alla delar av förändringen och bör därför ses som en övergripande utmaning. I tillägg till denna har vi sett tre större utmaningar; ​medvetenhet i verksamheten, ​skapa engagemang och hantera förväntningar ​och till sist fördelning av tid och resurser.​ Förändringsprojekt ställer alltså höga krav på organisationer och speciellt på kommuner där en komplex verksamhetsstruktur bidrar med ytterligare utmaningar. Utmaningar kopplat till organisatorisk mångfald och hur det ska hanteras innefattas av de tre övriga utmaningar som vi identifierat. Vår slutsats är att medvetenhet i verksamheten främst skapas genom transparent kommunikation. Att skapa engagemang och hantera förväntningar bygger på förståelse genom involvering av medarbetare. Den sista utmaningen är fördelning av tid och resurser och bör bemötas med noggrann planering och struktur anpassat efter respektive förvaltnings behov.

Socialt arbete är vad man skulle kunna kalla ett relativt ungt fenomen och ett organiserat arbete mot sociala problem är i Sverige inte mycket äldre än 100 år gammalt. Med det sagt kan man förstå att det sociala arbetets karaktär är under ständig förändring, och förhoppningsvis förbättring. De senaste decennierna har dock socialt arbete präglats av en ny förändringstrend. En privatiseringstrend. Som nyexaminerad socionom är valen av arbetsgivare fler än vad de var för 30 år sedan och alternativen skiljer sig åt. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur den snart nyexaminerade socionomen uppfattar de olika alternativen, som en eventuell arbetsgivare men också rent generellt. Studien är utformat efter kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt och bygger på fyra olika intervjuer med fyra stycken snart färdigutbildade socionomer. Som teoretiskt ramverk ligger Max Webers teori om byråkrati i idealtypiska termer som grund för arbetet, samt teorin om handlingsutrymme. Tack vare användandet av tematisk textanalys kunde vissa likheter och teman urskiljas ur informanternas utsagor och resultatet kom att skildra en på många sätt homogen uppfattning av brister och risker med olika arbetsgivare. Samtliga informanter talar om en byråkrati som riskerar växa sig för stor för att fungera effektivt, och på ett rättvist sätt. Mot såväl klienter som anställda inom organisationen. Weber talade i pessimistiska termer om hur framtiden skulle komma att tillhöra byråkratin, en uppfattning som han delar med samtliga informanter. Uppfattningen är att en organisation som växer sig för stor, kommer att behöva arbeta på ett ytterst rationellt sätt rent byråkratiskt. Slutsatsen är att en rationell byråkrati inte är förenligt med ett rättvist socialt arbete gentemot klienten eller, återigen, den anställde. / Social work is what one could call a relatively young phenomenon and an organized work against social problems in Sweden is not much older than a century. That being said, one can understand that the nature of social work is under constant change, and hopefully improvement. However, in recent decades social work has been characterized by a new trend of change. A privatization trend. As a newly graduated social worker today, the alternatives to employers are more than they were 30 years ago and the alternatives differ. The purpose of this thesis is thus to investigate how the soon-to-be-graduated social worker perceives the different alternatives, as a possible employer, but also generally. The study is designed according to a qualitative method with an inductive approach and is based on four different interviews with four social work bachelors. As a theoretical framework, Max Weber's theory of bureaucracy in ideal-typical terms lies as the basis for the work, as well as the theory of scope for action. Thanks to the use of thematic text analysis, some similarities and themes could be distinguished from the informants' statements, and the result was to depict, in many ways, a homogeneous perception of deficiencies and risks with different employers. All informants talk about a bureaucracy that risks growing too large to function effectively, and in a fair way. Towards both clients and employees within the organization. Weber spoke in pessimistic terms about how the future would belong to the bureaucracy, a view that he shares with all the informants. The perception is that an organization that grows too large will have to work in an extremely rational way bureaucratically. The conclusion is that a rational bureaucracy is not compatible with a fair social work towards the client or, again, the employee.