Innovation inom offentlig sektor har de senaste åren blivit mer och mer uppmärksammad. I den föränderliga värld vi lever i idag behövs insatser som främjar innovation för att kommuner även i framtiden ska kunna erbjuda efterfrågad standard av välfärdstjänster, samt för att kunna hantera ekonomiska och samhälleliga utmaningar. Denna studie görs på Gävle kommun, där bland annat organisationens innovationsprocess och innovationsförmåga studeras. Syftet med studien är att undersöka utmaningar och hinder i Gävle kommuns innovationsarbete. Studien har en kvalitativ metodansats med en induktiv tematisk analys som la grunden för studiens resultat. Undersökningen indikerar att det finns stora visioner av att integrera ett tydligare innovationsarbete i kommunens olika sektorer och verksamheter, dock visar resultatet i studien att utifrån empiriska och teoretiska data finns det ett antal olika hinder som påverkar Gävle kommuns innovationsförmåga och integration av innovation som helhet i kommunens olika verksamheter. Resultatet visar bland annat att det finns hinder och utmaningar i form av kunskap, tid och struktur.

Sammanfattning  Titel: Hållbarhet och hållbart ledarskap inom två svenska kommuner Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Jacob Skyman Nyckelord: Corporate Social Responsibility, Sustainable Leadership, Sustainable Leadership styles, CSR accountability, Sustainability, Offentlig sektor, Hållbart ledarskap.  Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra, beskriva hur två kommuner arbetar med hållbarhet utifrån miljö, socialt, ekonomiskt, därefter konkretisera eventuella skillnader och likheter mellan det hållbara ledarskapet. Metod: Denna studie har genomförts som en kvalitativ forskningsstudie. Författaren skriver studien utifrån en subjektiv världsbild och ett hermeneutiskt synsätt. Studien har en abduktiv forskningsansats. Empirin har insamlats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och litteraturstudien grundade sig i att samla in teori från forskningsstudier.  Slutsats: Studiens resultat visar att kommunerna arbetar på likartat sätt med frågan om hållbarhet inom de tre perspektiven. Kommunerna gör övergripande handslag inom den styrande politiska sektorn och arbetar långsiktigt. Kommunerna har liknande storlek utifrån befolkningsmängd, näringsliv, möjlighet till högre utbildning och fungerar som mindre regionala nav. Sammantaget kan detta innebära att andra kommuner av samma storlek kan antas ha liknande struktur för arbetet med hållbarhet och hållbart ledarskap. De kommunala bolagen som undersöktes i respektive kommun agerar på olika sätt. Det undersökta kommunala bolaget i Halmstad handlar mycket utifrån egna principer kring hållbarhet. Däremot agerar detundersökta bolaget i Kristianstad utifrån de hållbarhetspolicys som sätts centralt inom kommunen. Det finns även flertal likheter i det hållbara ledarskapet mellan kommunerna.Utifrån hållbarhetsegenskaperna menar samtliga respondenter att positivitet är en av de viktigaste egenskaperna.

Denna studie baseras på en fallstudie på myndigheten Statens tjänstepensionsverk (SPV). Myndigheten har hand om tjänstepensioner till personer som varit eller är statligt anställda. Studiens syfte var att kartlägga hur en svensk myndighet arbetar med innovationens in­ledande faser, idégenerering och idéhantering samt urval av idéer. Metoderna som användes var intervjuer av medarbetare samt en enkätundersökning på myndigheten. Resultatet visar att det råder olika uppfattning om vad som ska definieras som innovation bland de tillfrågade. Det finns i dagsläget inte något strukturerat sätt att arbeta med innovationens inledande faser på SPV. Däremot finns det en tydlig process för idéer kopplat till utvecklingsarbete. Förslag och idéer på mindre vidareutvecklingsprojekt kan hanteras direkt i teamen, medan vid mer omfattande idéer behövs ett initiativ skickas in för att därefter prioriteras i en gemensam portfölj. I studien framkom det att för idéer som inte rör det dagliga utvecklingsarbetet så var processen mer otydlig. Över 29 % svarade i enkätstudien att de inte visste var de ska vända sig med idéer. Urvalet av idéer sker direkt i teamen tillsammans med chef i de fall förslagen inte är allt för omfattande. För större projekt sker urvalet av de som ansvarar för portföljen. Fyra grundläggande kriterier vid urval och prioritering framkom. Dessa var kundnytta, rätts­säkerhet, effektivitet och kvalitet. / This study was based on a case study on Statens tjänstepensionsverk (The National Government Employee Pensions Board, SPV). The government agency handles occupational pensions for persons that are or have been a government employee. The purpose of this study was to chart how a Swedish government agency works with the front end of innovation, idea generation and idea management together with selection of ideas. The methods used were interviews of co-workers and a survey on the government agency. The result shows that there are different opinions about what are to be classified as an innovation and not among those surveyed. Today, there are no structured way to work with the front end of innovation at SPV. However, there are a clear process for ideas concerning development, where suggestions and ideas for smaller development projects can be handled directly by the teams, whilst for more large-scale projects an initiative must be sent in for prioritizing in SPV’s joint portfolio. In the study it emerged that for ideas concerning the daily development work the process is more indistinct. Over 29 % answered in the survey that they did not know where to go if they came up with an idea. The selection of ideas is done directly in the teams together with the boss in those cases the idea is not too extensive. For larger projects, the selection is made by those responsible for the portfolio. Four fundamental criteria used for selection and prioritising where found. These were customer value, the rule of law, effectiveness and quality.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera vad som motiverar chefer och ledare inom en förvaltning på en kommunal nivå att fortsätta sin anställning. Studiens frågeställningar är: Vilka motivationsfaktorer är viktiga för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning i frågan om fortsatt anställning? Vilken betydelse har individuell utveckling för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning när det kommer till fortsatt anställning och arbetsmotivation? Hur bibehåller chefer och ledare inom en offentlig förvaltning sin arbetsmotivation? Material och metoder: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet har därefter analyserats och jämförts med tidigare forskning inom motivation, Herzbergs tvåfaktorsteori samt teorin om inre och yttre motivationsfaktorer. Huvudresultat: Gemensamt för respondenterna är vikten av frihet, att ha roligt på jobbet och strävan att utveckla verksamheten till det positiva. Hos samtliga respondenter föreligger det även ett starkt emotionellt band som ses som såväl positivt som negativt. Respondenterna är väldigt måna om individuell utveckling men tycker att det läggs allt för mycket energi på utbildningar som enbart är repetitiva för dem. De hade hellre tagit del av en mer individanpassad utbildningsplan. Vidare är det tydligt att lön inte är en drivande motivationsfaktor hos respondenterna. Idag är respondenterna nöjda med sina löner menmenar att det var en större motivationsfaktor i början av deras karriärer. I nuläget finns andra motivationsfaktorer som spelar roll, bland annat de som redogjorts för ovan. / Purpose: The purpose of the following study is to investigate and problematize what motivates managers and leaders within an administration at a municipal level to continue their employment. The study´s questions at issue are: Which motivating factors are most outstanding among the managers and leaders within an administration at a municipal level in the question of continued employment? How important is the individual development for the managers and leaders within an administration at a municipal level when it comes to continued employment and work motivation? How do the managers and leaders within an administration at a municipal level maintain their work motivation? Method: The study is based on qualitative research with an abductive approach. The study is based on semi-structured interviews with seven respondents. The empirical material has been analyzed and compared with previous research, Herzberg's two-factor theory and the theory of internal and external factors in relation to motivation. Main result: Common to the respondents is the importance of freedom, having fun at work and the aim to develop the school in a positive way. All respondents also have a stronge motional bond that is seen as both positive and negative. The respondents truly care about individual development but believe that too much energy is put into education that is only repetitive for them. They would rather have taken part in a more individualized education plan. Furthermore, salary is not a driving motivating factor among the respondents. Today, the respondents are satisfied with their salaries but believe that it was a major motivating factor at the beginning of their careers. At present, there are other motivating factors that are more important, including those described above.

TITEL: Den offentliga sektorns förändringsagent - En kvalitativ flerfallsstudie av hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation FÖRFATTARE: Ebba Jonsson och Jennifer Lindén HANDLEDARE: Janet Johansson BAKGRUND: Samhället genomgår en digital transformation. Människor har i allt högre grad digitaliserat sina vardagliga liv och ställer krav på att den offentliga sektorn följer med i utvecklingen. Den digitala transformationen kräver teknisk kompetens men studier visar att ledarskapet är avgörande för en lyckad digital transformation. Mellanchefen som befinner sig mellan den strategiska ledningen och den operativa verksamheten har en viktig roll i förändringsarbetet vid den digitala transformationen. Den digitala transformationen innebär stora förändringar varför denna blir intressant att undersöka i kontexten av offentlig sektor, som enligt litteraturen är stabil och trögrörlig. SYFTE & FORSKNINGSFRÅGOR: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation. - Utifrån Kotters modell, hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att skapa en grund för och vidare implementera förändring? - Hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att bemöta hindrande faktorer, liksom motstånd från medarbetarna, vid förändringsledning? SLUTSATS & KUNSKAPSBIDRAG: Studien bidrar till litteraturen kring ledarskap och förändringsledning vid digital transformation genom att rikta fokus på mellanchefen inom offentlig sektor. Studien visar att mellanchefsrollen är mångsidig och komplex. Med hjälp av en organisationsstruktur som uppmuntrar till förändring och ett tydligt uppdrag kan mellanchefen hantera och balansera ett tryck från både externa och interna intressenter. Mellanchefens strukturella närhet till den operativa styrkan men även den strategiska ledningen leder till att den digitala transformationen kan förankras i och anpassas efter verksamheten. Mellanchefen kan i sin position arbeta för att involvera, motivera och engagera medarbetarna i förändringsarbetet vid digital transformation. NYCKELORD: Förändringsledning, mellanchef, digital transformation, ledarskap, offentlig sektor. / TITLE: The Change Agent within the Public Sector - A qualitative multiple case study of how the middle manager in the public sector conducts change management in digital transformation AUTHORS: Ebba Jonsson and Jennifer Lindén SUPERVISOR: Janet Johansson BACKGROUND: The society is going through a digital transformation. Citizens are increasingly digitalizing their everyday life and they require that the public sector is following the technological development. The digital transformation requires technical competencies, but studies show that leadership is crucial for a successful digital transformation. The middle manager situated between the strategic management and the operational level will have an important role in the change process. The digital transformation comes with major and rapid organizational changes. An interest awakens to examine the digital transformation in the context of the public sector, which according to previous literature is stable and inert. AIM & RESEARCH QUESTIONS: The aim of this study is to create deeper understanding of how the middle manager within the public sector conducts change management within digital transformation. - Based on Kotter’s model, how do the middle managers within the public sector create a solid ground for implementing a change? - How do the middle managers within the public sector handle hindering factors, such as resistance to change from the employees, when leading a change? CONCLUSION & CONTRIBUTION: The study contributes to the literature on leadership and change management in digital transformation by focusing on the middle manager in the public sector. The study shows that the middle manager role is complex and versatile. Having an organizational structure that encourages change together with a clear mission, the middle manager can handle and balance pressure and interests from both external and internal stakeholders. The middle manager's structural proximity to both the operational forces and the strategic management lead to that the change can be anchored in all parts of the organization and adapted to the operations. The middle manager can be a key player, working as a change agent, within the digital transformation. KEY WORDS: Change Management, Middle Manager, Digital Transformation, Leadership, Public Sector.

Hållbarhet är ett begrepp som fått ökad betydelse i samhället på senare tid, då det finns krav på att aktörer ska ta sitt samhällsansvar. Därmed har intresset ökat för hur arbetet kring hållbarhet ska genomföras. Styrning, som innebär åtgärder som görs inom en organisation i syfte att uppnå målen, blir då ett viktigt verktyg i arbetet mot hållbarhet.  Det förekommer begränsad forskning kring hållbarhet inom den offentliga sektor, vilket gör det intressant att studera en region, som är del av den offentliga sektorn Det förekommer viss forskning om styrning mot hållbarhet, men det finns en brist i att studera styrning och hållbarhet som ett gemensamt koncept och orsakerna till de utmaningarna som finns. Tidigare forskning visar därmed att det krävs ökad förståelse för styrning mot hållbarhet inom regioner. Syftet med denna studie är att beskriva hur en region arbetar med styrning mot hållbarhet, dessutom syftar studien till att få en djupare förståelse för vilka utmaningar som kan förekomma i styrningen mot en hållbar organisation. Studien utgörs av en fallstudie av Region Värmland, där datainsamlingen består av sex intervjuer med tjänstepersoner på Region Värmland samt granskning av sju dokument. Studien visar att Region Värmland använder en del olika styrmedel som innehar olika bidragande egenskaper. Däremot ses styrdokument och kommunikation som de centrala styrmedlen. Vidare finns det olika orsaker till att det förekommer utmaningar att integrera de tre hållbarhetsaspekterna. En del av orsakerna hänger samman, men det är svårt att enbart peka på en orsak som påverkar svårigheten att uppnå en integration mellan de tre aspekterna. / Sustainability is a concept that has become increasingly important in society recently, as there are requirements for actors to take their social responsibility. As a result, the work with sustainability has increased. Governance, which involves measures taken within an organization in order to achieve the goals, thus becomes an important tool in the works towards sustainability. There is limited research about sustainability in the public sector, which makes it an interesting field to study. There is some research on governance towards sustainability, but there is a lack of studies of governance and sustainability as a common concept and the reasons for the difficulties that exist. Previous research also shows that a better understanding of governance towards sustainability within regions is required.    The purpose of this study is to describe how a region works with governance towards sustainability and to give an account of the challenges that may occur in the governance towards becoming a sustainability region. The study consists of a case study of Region Värmland, where the data collection consists of sex interviews with officials at Region Värmland and a review of seven documents. The study shows that Region Värmland uses a number of different regulatory documents, which have different contributing characteristics. On the other hand, the study shows that regulatory documents and communication are seen as central instruments. Furthermore, there are various reasons why there are challenges in integrating the three sustainability aspects. Some of the causes are interconnected, but it is difficult to choose only one cause that affects the difficulty of achieving an integration between the three aspects.

Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp.

The context surrounding the tasks of and demands on Employment Agencies is a multi faceted one, containing a variety of interested parties. This results in a complex assignment for the Employment officer to manage, especially when it comes to issues of knowing the contextual terrains as well as the needs of the clients. This study aims at reflecting upon the process of knowledge of 5 Em-ployment officers in 3 numbers of Employment Agencies through an anlysis of their experiences of knowledge. In a series of semi structured interviews with experienced Employment officers. The study explores ways of comprehending different kinds of knowledge, and the manner in which knowledge is situated and shaped in a complex interplay between setting, coworkers and ar-tefacts. The study discusses ways in which the knowledge pro-cesses employed by the Employments officers is in fact composed. The result suggest that the knowledge process of the Employment officers is an ongoing interplay between context, implicit, explicit knowledge and mediating resources as artefacts and coworkers. The knowledge of the Employment officers is situated knowledge and is created within the context of the organization and their dis-cursive practice. The result indicate that the knowledge of Em-ployment officers are in first place driven by a practice based knowledge. / Arbetsförmedlingens omvärld är mångfacetterad bestående av en stor mängd intressenter. Detta resulterar i ett komplext uppdrag, både i relation till kontexten och de arbetssökandes behov som ar-betsförmedlarna är satta att hantera. Syftet med denna uppsats är att genom arbetsförmedlares tankar och resonemang kring kunskap öka förståelsen för hur deras kunskapsprocesser samspelar. Genom 5 semistrukturerade intervjuer med arbetsförmedlare med lång er-farenhet från 3 arbetsförmedlingskontor undersöks kunskapens olika delar och på vilket sätt dessa skapas genom medarbetare, kontext och artefakter.   Resultatet beskriver hur arbetsförmedlarnas kunskap bildas i ett ständigt pågående samspel mellan kontext, implicit, explicit kun-skap och medierande resurser i form av artefakter och kollegor. Arbetsförmedlarnas kunskap är situerad och utvecklas i relation till Arbetsförmedlingens kontext och diskursiva praktik.

Digitalisering är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Misslyckade it-investeringar präglar alla delar av vårt samhälle. Att utnyttja värdet av en it- investering är avgörande för att uppnå en effektiv digital transformation, särskilt inom den offentliga sektorn. Denna studie syftar till att undersöka den strukturella kontext kommuner befinner sig i som påverkar processen för nyttorealisering vid it-investeringar. Tidigare forskning belyser ett teoretiskt kunskapsgap för hur framarbetade modeller ska användas i praktiken. E-delegationen presenterar en modell för nyttorealisering som ett konkret exempel på hur nyttorealisering kan tillämpas. Studien har genomförts med fallstudie som forskningsstrategi där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utifrån detta har tre faktorer som begränsar nyttorealisering i kommuner identifierats. Studien visar att det är kommunernas egna ansvar att hantera dessa och implementera nyttorealisering. Därmed resulterar studien i att det tidigare kunskapsgapet bör omformuleras eftersom arbete med nyttorealisering inte påverkas av ett teoretiskt gap utan snarare ett praktiskt. Baserat på de olika perspektiv som presentera bör fokus snarare hamna på förändringsledning givet den strukturella kontext som kommunerna befinner sig i. / Digitalization is the most socially revolving process since industrialization. Failed IT investments characterizes every part of our society. Utilizing the benefits of an IT investment is fundamental for achieving an effective digital transformation, particularly in the public sector. This study aims to investigate the municipalities' structural context and how this affects the process for realization of benefits. Previous research highlights a theoretical knowledge gap regarding how existing models should be used in practice. The E-delegation presents a concrete model for how the realization of benefits can be applied. The study has been carried through as a case study in which 6 semi-structured interviews were implemented. Three factors have been identified that limit the development of methods for benefits realization. The study proves that it is the municipalities own responsibility to handle these and establish methods for realizing benefits. The study results in a conclusion which proves that the previous knowledge gap should be reformulated, since benefits realization is rather influenced by practical factors. Based on the presented perspective, benefits realization should rather focus on change management given the existing structural context.

Den svenska regeringen har tagit beslut om en digitaliseringsstrategi, som syftar till hur Sverige kan bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Genom inrättandet av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ska digitaliseringsstrategin förverkligas och stödja den digitala transformation som kännetecknar svenska myndigheters övergång från e-förvaltning till digital förvaltning. Digitalisering av fastighetsinformation är en del av denna transformation och ett viktigt verktyg för att uppnå effektivare fastighetsförvaltning. Sveriges regioner är en av landets största fastighetsägare och förvaltar miljontals kvadratmeter, trots detta är användningen av digitaliserade fastighetssystem ovanligt låg inom offentlig sektor. Mycket visar på att offentlig sektor lider av en låg digital mognad och har svårigheter att ta till vara på digitaliseringens möjligheter och lyckas med sina projekt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som går att identifiera vid implementering av ett IWMS-system inom offentlig fastighetsförvaltning, samt vilken roll systemet har som plattform har vid en sådan implementering. Studien utgörs av en fallstudie med fem semistrukturerade intervjuer som studerar en specifik region på djupet. Utifrån detta har nio kategorier av utmaningar identifierats och analyserats utefter fyra bestämda teman. Studiens resultat påvisar vikten av att förstå innebörden av standardiserade system som plattformar och vilka konsekvenser som det kan innebära. Men även att vikten av att säkerställa fastighetsdata är central vid implementeringen av standardiserade fastighetssystem. / The Swedish government has decided on a digitalization strategy, which aims to how Sweden can be the best in the world to take advantage of the possibilities of digitalization. Through the establishment of Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), the digitalization strategy will be realized and support the digital transformation that characterizes the Swedish authorities' transition from e-government to digital management. Digitalization of real estate information is part of this transformation and an important tool for achieving more efficient property management. Sweden's political regions are one of the country's largest property owners and manage millions of square meters, yet the use of digitized real estate systems is unusually low in the public sector. Much indicates that the public sector suffers from a low digital maturity and has difficulties in taking advantage of the possibilities of digitalization and succeed in its projects. The purpose of this study is to investigate the challenges that can be identified in the implementation of an IWMS system in public property management, and what role the system has as a platform in such implementation. The study consists of a case study with five semi-structured interviews that study a specific region in depth. Based on this, nine categories of challenges have been identified and analyzed along four specific themes. The results of the study demonstrate the importance of understanding the meaning of standardized platforms and the consequences it may have. But also, the importance of securing data is central to the implementation of standardized property systems.