Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid vuxit fram som en möjlig styrfilosofi i Sverige. Tillitsbaserad styrning handlar om att organisationer ska förbättra kvaliteten på sitt arbete genom att öka tilliten i styrkedjan. När organisationer interagerar med andra organisationer påverkas de på olika sätt. Men hur, och i vilken utsträckning påverkas relationer mellan aktörer i styrkedjan när myndighetens styrning förändras? Och hur bör relationerna byggas för att bidra till det förväntade resultatet av tillitsbaserad styrning? Syftet med studien var att bidra till kunskapen om tillitsbaserad styrning, genom att undersöka källor till tillit i relationer mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer, i en kontext där myndigheten verkar genom civilsamhällesorganisationen. För att besvara syftet intervjuades fem myndighetsanställda samt en föreningsrepresentant. Även styrdokument från myndigheterna ligger till grund för det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget analyserades utifrån Mayer et al.:s tillitsmodell och dess faktorer för tillit, och reflekterar aktuell forskning om hur modellen kan brytas ned och förstås i specifika kontexter. En aktuell forskningsrapport om tillit inom relationer på biståndsområdet har varit bakgrund och inspiration till att bryta ner tillitsfaktorerna till mindre beståndsdelar - tillitskällor. Studiens resultat pekar ut fem möjliga tillitskällor som finns i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer: kontrollsystem, extern expertis, inter-personella relationer, kommunikation, samt tydlighet och förväntningar. Tillitskällorna bidrar till tillitsbyggandet i att de interagerar och är beroende av varandra - som enskilda aspekter av relationen bidrar de nödvändigtvis inte till att bygga en tillitsbaserad relation. Studien visar också att om en myndighet vill nyttja tillitsbyggande i dessa relationer har detta också konsekvenser på styrningen. Bland annat genom att det bör finnas ett rimligt manöverutrymme för handläggare eller andra professioner inom bidragsprocesser, och att det finns tydligt chefsstöd i det att handläggarna har som uppgift att hantera ett visst mått av risk å myndighetens vägnar. / Trust-based governance and management has recently emerged as a possible governance philosophy in Sweden. Trust-based governance is about organizations improving the quality of their work by increasing trust in the governance chain. When organizations interact with other organizations, they are affected in different ways. But how, and to what extent, are relations between actors in the governance chain affected when the authority's governance changes? And how should relationships be built to contribute to the expected outcomes of trust-based governance? The purpose of the study was to contribute to the knowledge of trust-based governance, by examining sources of trust in relations between authorities and civil society organizations, in a context where the authority operates through the civil society organization. To answer the purpose, five authority employees and one civil society representative were interviewed. Governing documents from the authorities are also included in the basis for the empirical data. The empirical data was analyzed based on Mayer et al.:s model of trust and its factors for trust, and reflects current research on how the model can be broken down and understood in specific contexts. A current research report on trust in relations in the area of international development aid has been the background and inspiration for breaking down the trust factors into smaller components - sources of trust. The results of the study point out five possible sources of trust that exist in the relationship between authorities and civil society organizations: control systems, external expertise, interpersonal relationships, communication, and clarity and expectations. The sources of trust contribute to the building of trust in that they interact and are dependent on each other - as individual aspects of the relationship, they do not necessarily contribute to building a trust-based relationship. The study also shows that if an authority wants to use trust building in these relationships, this also has consequences for governance. Such as, reasonable room for manoeuvre for granting officers or other professionals in grant processes, and that there is clear managerial support due to the fact that the granting officers have the task of managing a certain amount of risk on behalf of the authority.

Regeringens    ambition    är    att    Sveriges    myndigheter,    kommuner    och    regioner    ska    vara    bäst    i    världen    på    att    använda    digitaliseringens    möjligheter.    Något    som    står    i    vägen    för    detta    mål    är    det    digitala    arvet    i    form    av    föråldrade    system    som    inte    kan    bytas    ut    på    grund    av    begränsade    ekonomiska    möjligheter.    Ett    sätt    att    hantera    det    digitala    arvet    kan    vara    innovation, som    exempelvis    kan    innefatta    RPA    (Robotic    Process    Automation).    Denna    digitala    innovation    tvingar    inte    organisationer    att    byta    ut    redan    existerande    mjukvarusystem    vilket    gör    att    det    kan    ses    som    en    enkel    lösning    för    offentlig    sektor.    För    att    underlätta    effektiviseringen    av    projekt    för    digital    innovation    kan    samverkan    mellan    verksamhet    och    IT    (Business    IT    Alignment:    BITA)    vara    avgörande.    Då    intressentgrupperna    medborgare    och    myndighet    oftast    involveras    i    studier    inom    den    offentliga    kontexten    upplever    vi    att    ytterligare    studier    behöver    göras    om    samverkan    mellan    interna    intressenter.    Litteraturen    kopplat    till    digital    innovation    inom    offentlig    sektor    fokuserar    främst    på    utmaningar som    byråkrati    och    lagar    vilka    är    svåra    att    förändra    och    mindre    på    interna    sociala    utmaningar.    Därför    behöver    fler    studier    utforska    utmaningar    kopplat    till    båda    dessa    faktorer.I    vår    kvalitativa    fallstudie    vill    vi    bidra    med    kunskap    om    olika    intressenters upplevelse    av    projekt    för    digital    innovation    inom    den    offentliga    sektorn.    Baserat    på    intressenternas    upplevelser    utforskar    studien    vilka    faktorer    som    kan    påverka    ett    sådant    projekts    fortgående    vilket    gör    att    vi    utgår    från    frågeställningarna;    Vad    finns    det för    utmaningar    i    projekt    för    digital    innovation    inom    offentlig    sektor? och    Vilken    betydelse    har    Business    IT    Alignment    i    ett    projekt    för    digital    innovation    inom    offentlig    sektor?. Det    studerade    fallet    är    en    svensk    myndighet    som    arbetar    med    att    införa    RPA    för    en    intern    process    vilket    vi    valt    att    kalla    för    ett    projekt    för    digital    innovation.    Datainsamlingen    har    gjorts    genom    semistrukturerade    intervjuer    med    intressenter    på    både    verksamhets- och    ITsidan    i    myndigheten.    Denna    data    har    sedan    analyserats    och    tolkats    genom    tematisk    analys    där    vi    tagit    fram    teman    utifrån    empirin    och    studiens    teoretiska    referensram.    De    slutsatser    vi    kunnat    dra    gällande    den    första    frågeställningen    är    att    de    utmaningar    som    finns    i    projekt    för    digital    innovation    inom    den    offentliga    sektorn    är    val    av    arbetsform,    riskavvisande    kultur och    bristande    Business    IT    Alignment. Slutsatsen    gällande    den    andra    frågeställningen    är    att    Business    IT    Alignment    har    stor    betydelse    i    projekt    för    digital    innovation    inom    offentlig    sektor.    Bristande    BITA    är    tillika    den    främsta    utmaningen    att    ta    hänsyn    till    när    det    kommer    till    att    lyckas    med    sådana    projekt.Studien    bidrar    med    insikter    kring    vilka    utmaningar    som    kan    finnas    för    projekt    för    digital    innovation    inom    offentlig    sektor    samt    vilken    betydelse    BITA    har    för sådana    projekt.    En    viktig    insikt    är    att    utmaningarna    Val    av    arbetsform och    Riskavvisande    kultur    leder    till    utmaningen    Bristande    BITA,    vilket    belyser    att    det    kan    finnas    relationer    mellan    olika    utmaningar.    Med    dessa    insikter    är    studiens    kunskapsbidrag    att    skapa    diskussion    och    väcka    nya    tankar    som    kan    hjälpa berörda verksamhetsaktiva    att    bättre    förstå    och    planera    liknande    projekt    som    involverar    digital    innovation.

Sammanfattning Denna studie belyser det upplevda sambandet mellan socialt kapital och chefers hälsa inom svensk offentlig sektor. Studiens frågeställningar är ”Hur ser relationen mellan sociala resurser och friskfaktorer ut för chefer inom svensk offentlig sektor?”, ”Vilken roll har socialt kapital för chefernas självupplevda hälsa?”. Den teoretiska referensramen består av Pierre Bourdieus resonemang kring socialt kapital (1986) och Robert D. Putnams resonemang att socialt kapital påverkar individens omgivning (2006). Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att utbildning och yrkeserfarenhet ökar chefernas tillgång till socialt kapital.  Utbildning och yrkeserfarenhet ger individuella fördelar genom att öka chefers tillgång till socialt kapital. Chefer använder sig av sociala nätverk på arbetsplatsen för att skapa ett effektivare arbetsflöde. Chefer utpekar att stödresurser i form av kompetensutveckling, chefsgrupper, HR- och ekonomistöd understödjer ett hållbart ledarskap. Tillit och förtroende för närmaste chef och kollegor anges som en av de viktigaste förutsättningar för att kunna utöva chefsuppdraget. Stödresurser och ledarskap har betydelse för chefers självupplevda hälsa. Chefer med större socialt kapital och organisatoriska stödresurser har i högre utsträckning förmåga att sätta gränser, inte ta med sig arbetet hem och tydliggöra för andra när man är tillgänglig. Stödresurser och organisatoriska förutsättningar motiverar chefer att ta hand om och vårda sin hälsa genom träning, avkoppling eller andra fritidsaktiviteter. Tillgången till socialt kapital ökar chefernas medvetenhet om betydelsen av att vårda hälsan.  Slutsatsen är att socialt kapital har stor betydelse för chefers självupplevda hälsa.   Nyckelord: Chef, Mellanchef, Offentlig sektor, Socialt kapital, Friskfaktorer, Hälsa / Abstract   This study highlights the perceived relationship between social capital and the affects on public sector managers health. The study's questions are "What is the relationship between social resources and health factors for managers in Swedish public sector?”, "What role does social capital play in relation to managers' health?". The theoretical frame of reference consists of Pierre Bourdieu's reasoning about social capital (1986) and Robert Putnam’s reasoning that social capital affects the individual's environment (2006). The study is based on a qualitative method where the empiricism has been gathered in semi-structured interviews.   The result shows that education and work experience increase managers access to social capital. Education and professional experience provide individual benefits by increasing access to social capital. Managers use social networks at workplaces to create a better workflow. The managers point out that support resources in the form of skills development, management groups, human resource management and financial support sustainable leadership. Trust and confidence in the nearest manager and colleagues are stated as one of the most important prerequisites for managing management tasks. Support resources and leadership affect managers self-perceived health. Managers with greater social capital and organizational support resources to a greater extent have the ability to set boundaries, not take work-related stress home and make it clear to others when fortified. Support resources and organizational conditions motivate managers to take care of and nurture their health through exercise, relaxation or other leisure activities. Access to social capital increases manager's awareness of the importance of health care. The conclusion is that social capital is of great importance for the managers' self-perceived health. Keywords: Manager, Middle manager, Public sector, Social capital, Health factors, Health

Idag går teknikutvecklingen och digitaliseringen snabbt framåt. För att kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter krävs bland annat förändringsarbete. Tidigare forskning visar att det är brist på empiriska studier om förändringsarbete inom offentlig sektor. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap inom ämnet förändringsarbete inom offentlig sektor och ge en djupgående förståelse för hur ledare arbetar med förändringsarbete. Genom en kvalitativ studie studerar vi hur ledare inom offentliga verksamheter arbetar med förändringsarbete i samband med systemimplementeringar och hur benägna de är till att genomföra förändringsarbete. Vår studie är baserad på sex djupgående intervjuer fördelade på två ledare på en region och fyra ledare på en kommun i Sverige. Studien är även baserad på förändringsmodellen ADKAR för att undersöka hur ledare arbetar med förändringsarbete utefter dessa milstolpar. Resultatet av studien visade att ledare inom de offentliga verksamheter där studien genomfördes, arbetar aktivt med förändringsarbete genom att kommunicera och vara transparenta i verksamheterna vid implementering av nya informationssystem samt är i stor omfattning benägna till att genomföra förändringsarbete. Studien har även resulterat i ett förbättringsförslag till ADKAR-modellen, i form av en utökning med ytterligare en milstolpe kallad Openness. Den nya förändringsmodellen blir ADKARO. / Today, technological developments and digitalization are moving forward at a rapid pace, however in order to benefit from the advantages of digitalization, change management is required. Previous research shows that there are not enough empirical studies on change management in public organizations. The purpose of the study is therefore to contribute with knowledge within the subject of change management and to provide a thorough understanding of how leaders in the public sector work with change management. Through a qualitative study, we research how leaders in public organizations work with change management when implementing new information systems and how inclined they are to implement change management. The study is based on six interviews, two within a region and four within a municipality in Sweden. The study was conducted using the change management model ADKAR to evaluate how leaders work with change management. The results of the study showed that leaders within the public sector where the study was conducted, are actively working on change management by communicating and being transparent within their organizations when implementing new information systems and are to a large extent inclined to carry out change management. The study also resulted in an improvement proposal for the ADKAR model, by extending the model with another acronym called Openness. The new model for change management becomes ADKARO.

Introduktion: Kvinnor som ledare är fortfarande ett fenomen. Statistik, tidigare forskning och teorierstöder att kvinnor möter på skadliga konstruktioner formade av individer och samhället, ett glastak iarbetslivet. Fördomarna upprätthålls av organisationer, vilket försvårar kvinnors väg till toppen. Dennaundersökning kommer att analysera upplevelser om att vara kvinna som ledare i ett ”jämställt” land,Finland. Syfte: Syftet med denna undersökning är att jämföra kvinnliga ledare inom offentlig- och privat sektor iFinland. Frågeställning: Hur upplever kvinnor som ledare sin egna karriärutveckling och sitt ledarskap inom denoffentliga- och privata sektorn i Finland? Teori: Teorin och tidigare forskningen i arbetet är valt för att undersöka kvinnor som ledare.Organisationsteori av bland annat Joan Acker (1990/1992) ur ett genusperspektiv tillsammans medRosabeth Moss Kanter (1979/1987), Albert J. Mills (1988) och Robin J.Ely och Debra E. Meyerson(2000). Teori och tidigare forskning om offentlig – och privat sektor och ledarskap av J. Norman Baldwin(1987/1990) och Allison T. Graham (1992) kommer att användas i analyserna. Tidigare forskning hävdarbland annat att arbetare inom den offentliga sektorn har högre utbildning, men att det inte finns skillnaderi kompetens. Vidare anses ledarskaps omsättning större inom den offentliga sektorn på grund av reformer. Metod: Undersökningen är genomförd genom att använda av en kvalitativ forskningsmetod bestående avsemi-strukturerade intervjuer med 14 stycken kvinnliga ledare inom både offentlig och privat sektor. Sexrespondenter från den privata sektorn och åtta från den offentliga sektorn. Slutsats: Min undersökning visar att det inte finns skillnader i upplevd karriärutveckling eller ledarskapbland kvinnliga ledare inom offentlig- och privat sektor i Finland. Dock finns det skillnader i upplevelserom organisation och i karriärutvecklingsfaserna. Ungefär hälften av respondenterna upplevde att de stöttpå någon form av könsbaserade fördomar eller negativa konstruktioner om kvinnor under sinarbetskarriär. / Introduction: Women as leaders are still a phenomenon. Statistics, previous research and theories supportthat women encounter harmful preconceptions or prejudice shaped by individuals and the society. In otherwords a glass ceiling in the working life. Prejudices are perpetuated by organizations, making it difficultfor women to reach higher positions in a organization. This research will examine experiences of being aleader as a woman in a ”gender-equal” country, such as Finland. Purpose: The purpose of his study is to compare female leaders in the public and private sector in Finland. Research question: How do women as leaders experience their own career development and leadershipin the public and private sector in Finland? Theory: Previous research and theory of this study is chosen to support the examination of women asleaders. Organizational theory by Joan Acker (1990/1992) from a gender persepctive together withRosabeth Moss Kanter (1979/1987), Albert J.Mills (1988) and Robin J. Ely and Debra E. Meyerson (2000)among others will be presented. Theory and previous research of the public- and private sector andleadership by J. Norman Baldwin (1987/1990) and Allison T. Graham (1992) will be used in the analyzethe results. Previous research claims, among other things, that workers in the public sector have highereducation, but that there are no differences in the skills or expertise of the workers. Furthermore,leadership turnover is considered higher in the public sector due to reforms. Method: The research was completed by using a qualitative research method consisting of semi-structured interviews with 14 female leaders in total from both sectors. Six respondents from the private sector and eight from the public sector. Conclusion: My research shows that there are no differences in perceived career development or leadersipamong female leaders in the public and private sectors in Finland. However, there are differences inexperiences about organisation and the career development phases. About half of the respndents felt thatthey have encountered some form of gender-based prejudice or negative preconceptions about womenduring their working careers. Keywords: Public sector, private sector, career development, career development phases, power,leadership, female leadership, gender, organization, gender segregation, glass ceiling

In this paper I analyse the first use of work studies in Swedish hospitals, between 1944 and 1960. The overall purpose of the study is to increase the knowledge of how Taylorism was introduced in the Swedish welfare state. The operational purpose is to increase the knowledge of how tayloristicwork studies influenced the health service and its employees, and how the health service influenced the tayloristic methods and the engineers who conducted the work studies.In the early 1940s, the shortage of trained staff and raising costs became motivations for rationalising Swedish healthcare. The idea of using work studies as a method of rationalisation was driven by the state, in contrast both to early attempts in the US as well as when Taylorism was introduced in Swedish industry. This "push" from the state, rather than a "pull" from hospitals and the fact that only five engineers were working on work studies in the entire healthcare sector, are the reasons why work studies did not produce any measurable economic results. To be able to use work studies at the hospitals, the engineers made major changes to the original tayloristic methods. All movement studies were scrapped, and four out of ten rationalisation proposals were not based on traditional Taylorism. All groups, except doctors, were studied but a difference can be seen from 1955 when rationalisation proposals were directed only at the supportfunctions. The reason for this was that the engineers worked on behalf of the regional councils, which steered the engineers away from direct care and towards support functions such as laundry. The professional identity of Swedish engineers after the First World War focused on cooperation, neutrality, problem solving and fact-based decisions. The same professional identity can be seen for the engineers in the healthcare sector, who also actively used their professional identity as an argument why their work could contribute to the healthcare system and its rationalisation. After 1960, Taylorism gained more ground in Swedish healthcare and the work studies most likely played a role in this, but it was not until hospitals were more industrialised that Taylorism was widely disseminated in the healthcare sector. It is, therefore, hard to say that it was the work studies that led to the industrialisation of hospitals in Sweden.

Historiskt har samhällsfastigheter alltid ägts av offentlig sektor men på senare tid har intresset för utomstående investeringar från externa fastighetsbolag ökat och idag är ägandet av samhällsfastigheter avsevärt mer diversifierat. Valet att äga eller hyra samhällsfastigheter är således en debatterad och aktuell frågeställning i svenska kommuner. Kommuner kan välja strategisk styrning att antingen äga eller hyra samhällsfastigheter, eller en kombination av dessa. Till den strategiska inriktningen använder kommuner en operativ styrning för att hantera sitt fastighetsbestånd – där de väljer styrning på övergripande eller objektsnivå. Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur den strategiska styrningen kan påverka den operativa styrningen. Studien utgår från en teoretisk referensram bestående av institutionell och situationsbaserad teori samt tidigare forskning. Utifrån strategisk och operativ styrning har även en teoretisk modell med förväntningar utvecklats vilket utgör en bas i studiens empiri och analys. För att uppnå syftet utförs en flerfallstudie på relationen mellan strategisk och operativ styrning på tio svenska kommuner genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kommunerna valdes för att överensstämma med den teoretiska modellen. Empirin för studien visar att den teoretiska modellen med tillhörande förväntningar till övervägande del kunde stärkas. Studien kom fram till slutsatsen att kommuner väljer strategisk styrning baserat på ekonomiska faktorer samt om de ser sig förmå att hantera ett fastighetsbestånd på egen hand eller om en extern part är bättre lämpad. Detta betyder att studien har visat att kommuner vid val av strategisk styrning överväger om det ska föreligga ett oberoende eller beroende till externa parter. Vid ägande av samhällsfastigheter används operativ styrning på både övergripande och objektsnivå, medan vid hyrande av samhällsfastigheter används endast objektsnivå.

Svenska offentliga organisationer har behov av ärendehanteringssystem för att hantera offentlighetskraven som ställs på dem. En flora av sådana system finns, men det saknas anpassade metoder för att införa dessa, vilket kan resultera i misslyckade investeringar och brister i organisationernas måluppfyllelse. Denna studie föreslår därför en modell för införande av ärendehanteringssystem, som ska ge organisationerna det stöd de behöver i införandeprojekten. Studien utfördes genom en kvalitativ metod grundad på design science research där även element av action research ingick. De fyra forskningsfaserna som ingick var en intervjustudie, en litteraturstudie, framtagande av en införandemodell och utvärdering av modellen. En modell för införande av ärendehanteringssystem kallad NOKI-modellen togs fram, vilken grundade sig på tidigare forskning samt på de problem som upplevdes hos två svenska offentliga organisationer. Modellen utvärderades genom att appliceras på ett systeminförande hos de två organisationerna. Organisationerna var över lag nöjda med resultatet av införandet enligt NOKI-modellen, och uppfattade att modellen var ett bra stöd som även kunde ha ett värde för andra organisationer vid liknande systeminföranden. De lärdomar som drogs genom att utvärdera NOKI-modellens tydlighet, innehåll och implementationsvärde ledde till en föreslagen uppdaterad version kallad NOKIv2 som dock inte har utvärderats inom studien. Inga etiska problem med studien har kunnat identifieras då den ställts mot de kriterier som gäller för svensk forskning. En samhällelig aspekt med studiens resultat är att offentliga organisationer som, med hjälp av NOKI-modellen, genomför ett lyckat införande av ett ärendehanteringssystem sedan bättre kan uppfylla sina offentlighetskrav. Studiens resultat och slutsatser förmodas vara värdefulla för organisationer som skall införa ett ärendehanteringssystem samt för forskare som studerar införandeprocesser. / Swedish public organizations have a need for recordkeeping systems to handle the legal requirements placed on them. A flora of such systems exists, but there is a lack of properly adapted methods for adopting these systems, which can result in failed investments and lack of fulfillment of the organizational goals. The thesis was done through a qualitative method based on design science research where elements of action research also were present. The four phases of the thesis were a practical study, a theoretical study, the creation of a model for system adoption and finally an evaluation of the model. A model for the adoption of record keeping systems called the NOKI-model was created, which was based on earlier research as well as on the problems that were perceived by two Swedish public organizations. The model was evaluated by applying it on a system adoption project in the two organizations. The two organizations were generally pleased with the results of the system adoption through the NOKI-model, and perceived that the model was useful and that it also should have a value for usage by other organizations when doing similar system implementations. The lessons learned by evaluating the clarity, content and value of implementation of the NOKI-model led to an updated version called NOKIv2 which has not been evaluated within this thesis. No ethical problems could be identified in the study, when placed against the criteria that apply for Swedish research. A societal aspect with the results of the thesis is that public organizations that, using the NOKI-model, successfully adopt a record keeping system will be better equipped to fulfill their requirements of public availability. The results and conclusions of the thesis are presumed to be valuable for organizations that are about to adopt a record keeping system, as well as for researchers that are studying system adoption processes.

The number of people living with disability is increasing according to the World Health Organization. Due to this increase, accessibility online is a subject that has gained higher significance as technology develops further. The United Nations has additionally declared digital accessibility to be a human right. The public sector shoulders the responsibility of making the necessary services and information available to the public and counties play an important role in this work. This study focuses on how Swedish counties accommodate for accessibility on their official websites and the challenges they might face while doing so. A few counties were selected to describe their work with accessibility design in a qualitative semi-structured interview format. The data collected was analysed with the help of literature regarding Web Content Accessibility Guidelines and how it affects accessibility accommodations. Several challenges relating to guidelines, competence, support, external agencies and resources was discovered. From these results, suggestions regarding areas of priority were developed to potentially help public sector agencies in their decision-making processes.

Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.