Bien que non répertorié dans le code civil au titres des modes de preuve admissibles, le constat d'huissier de justice n'en demeure pas moins un outil de référence dans l'établissement de la preuve des faits juridiques. La souplesse de son régime, à laquelle participe notamment la liberté dévolue au constatant dans la relation matérielle, en fait un procédé probatoire malléalble, adapté aux situations les plus diverses. Instrument de prévention des litiges, voire de règlement anticipé de ces derniers, le constat peut aussi permettre au plaideur de satisfaire à la charge processuelle qui lui incombe de rapporter la preuve des faits au soutien de ses prétentions. A cet égard, il constitue assurément un moyen de réalisation du droit à la preuve, entendu comme celui d'imposer au juge une offre ou une demande de preuve présentant un intérêt probatoire légitime et récemment consacré par la jurisprudence sur le fondement de l'article 6 de la Convention européenne des droits de l'homme. L'absence de carcan juridique enfermant la réalisation de la mesure de constat pourrait cependant faire douter de la qualité de celle-ci. L'allégation mérite d'être éprouvée au regard de la qualité particulière de son auteur. Indifférent à la règlementation sporadique de la mesure, l'huissier de justice en garantit une réalisation licite, respectueuse des principes directeurs du procès et des droits subjectifs des tiers. Le renforcement en matière civile de la valeur probante des constatations établies par cet officier ministériel est à ce titre une confirmation officielle de leur qualité indiscutable. / Although not listed in the civil code in conformance with the approved modes of evidences, the statement of ofacts drawn up by a judicial officer is still a reference tool in the establishment of the proof of legal facts. The flexibility of its regime, in which participates in particular the freedom devolved in the material relation, makes it a probationary process moldable, adapted to the most diverse situations. Instrument of prevention of the disputes, or of their advance settlement, the statement of facts can also allow the litigant to satisfy the procedural burden which falls to him to prove the facts to the support of its claims. In this respect, it serves undoubtedly as a means of realization of the right to evidence, settled as the right to impose to the judge an offer or a request of evidence that hold a legitimate probative interest and recently confirmed by case-law on the basis of the Article 6 of the European Convention on Human Rights. The absence of legal straightjacke locking the establishment of the statement of facts could however raise doubts about its quality. This allegation deserves to be felt with regard to the particular quality of the judicial officer. Indifferent to the sporadic regulations of the measure, he guarantees its lawful realization according to the general principles of the trial and the subjective rights third parties. The strengthening in civil maters of the probative value of the findings made by the judicial officer is as such an official confirmation of their indisputable quality.

<p>I den här artikeln undersöks implementationen av ett ärende och handläggningssystem kallat Platina vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anställda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fått ett färdigt system utan ett som kräver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som ställs på det. Det finns även en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten läggs ner på grund av organisationsförändringar.</p> / <p>This article researches the implementation of a case and workflow system called Platina at the County Administrative Board in Västerbotten County. Problems with the implementation were identified through interviews and observations with employees. The empiric studies showed that the County Administrative Board did not get a fully functional system, but in fact a system that demands continued development to meet the expected demands. There is also a risk that the development of the system will be aborted due to organizational changes.</p>

<p>Den nya rehabiliteringskedjan med sina fasta tidsgränser för långtidssjukskrivna har fått stor uppmärksamhet i svensk media under senare tid. De nya reglerna fokuserar framförallt på tidiga insatser för långtidssjukskrivna med målet återgång i arbete. Intervjuerna i föreliggande studie utfördes med sju försäkrings-kassahandläggare på olika försäkringskontor. Syftet var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser handläggarna på Försäkringskassan har av den nya rehabiliteringskedjan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet visade att det är en mängd olika faktorer som påverkar handläggarnas arbete. Som viktiga faktorer uppgav handläggarna ett ändrat regelverk med fasta tidsgränser, samarbetet mellan olika aktörer för den försäkrades återgång i arbete, handläggarnas och andra aktörers engagemang samt den försäkrades egna resurser. Vidare forskning inom området arbetslivs-inriktad rehabilitering behövs, om den nya rehabiliteringskedjans effekter på tidigare återgång till arbetslivet verkligen innebär ökat stöd till de långtidssjukskrivna. Även andra rehabiliterings-aktörers erfarenheter av de nya sjukskrivningsreglerna behöver utforskas.</p>

<p>I denna studie analyserar vi handläggares upplevelse av samverkan mellan två stora välfärdsmyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Genom sju kvalitativa intervjuer undersöker vi möjligheter och hinder med samverkan utifrån den s.k. nya arbetslinjen och rehabiliteringskedjan. Vår teoretiska referensram utgår ifrån gräsrotsbyråkratin, sektoriseringsteorin samt olika idéer om samverkan och domänkonflikter. För att få underlag för studien tar vi också del av aktuell forskning som berör ämnet. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma upplevelser av hinder och möjligheter hos respondenterna. Bland annat lyfter alla respondenter fram att samverkan är någonting positivt som klargör myndigheternas ansvar inför klienten. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna upplever att rehabiliteringskedjan motverkar passivitet som de anser råder inom rehabiliteringssfären.</p> / <p>In this study we analyze handling offices experience of cooperation between two major welfare authorities, the social insurance office and the employment agency. With the help of seven qualitative interviews we investigate the opportunities and the hindrance for cooperation on the base of the new so called workfare and rehabilitation chain. Our theoretical frame takes its starting point in particularly the theory of street level bureaucracy, sectorisation within the public sector and different ideas about cooperation and domain conflict. To build a platform for the study, we also take part of topical science that is relevant for the study. The result showed that there are several common experiences of opportunities and hindrance of cooperation. All of the respondents brought up the fact that cooperation is something positive that, from the client perspective, elucidates the authorities’ responsibility. The majority of the respondents also experienced that the rehabilitation chain counteract passivity, which existed within the rehabilitation sphere.</p>

<p>Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. </p><p>Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer ärlämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.</p>

<p>Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer är lämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.</p>

<p>This study deals with one of the most discussed work environmental issues in the modern society of Sweden today - work related stress, its causes and how stress can affect people in their working situation. Our study is based on a questionnaire among aid handling officers in two municipalities of the middle of Sweden, and two interviews with their directors. We found that aid handling officers has a complex occupational role. We also found that the officers in these two municipalities experiences about the same level of stress.</p><p>Further in the study, we will deal with whatever could be the cause of the stressful situation, using the demand/control model of Karasek and Theorell. The result shows that despite the similarity of the stress experience, the cause was shown to be different. The study shows that the stress sometimes leads to rash decisions and also that reviews may be less prioritized. We also studied the social coherence on the workplace and its meaning to the stress experience.</p><p>Earlier studies, our empirical result and Karaseks and Theorells demand/control model shows that depending on how good workgroups are able to function, may have significance on the experience of stress at work. The result also shows that it may be hard, or maybe impossible, to create a work environment that is completely free from stress.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer. Försvarsmakten utbildar idag sina soldater och officerare i väpnad strid vilket möter de flesta av de krav som ställs. Att skapa en säkerhet hos soldaten och officeren i sina befattningar och förbandskapar det många effekter som bidrar till att soldaten och officeren klarar av de situationer dessa kan ställas inför utomlands.</p> / <p><p>This paper attempts to highlight some of the demands placed on the Swedish soldiers and officers serving abroad today and how their training meets the demands they face. I have investigated what the doctrine says about how the armed forces should solve their tasks abroad and how we should train soldiers. I have then tried to work my way down the chain by examining the training guidelines for officers and soldiers and finally interviewed an officer with long experience of training soldiers. I have then created a list of requirements that are only examples of requirements imposed on theSwedish soldiers abroad today. The list of requirements was created by studying literature that deals with operations like the peacekeeping operations the Swedish armed forces are involved intoday, and literature that deals with the psychological and physical reactions when exposed to stress, particularly in combat situations. The armed forces is training its solider and officers in high intensity warfighting wich meets most of the demands. To create a self confidence within the soldier and officer in their function and units, it creates many effects that contribute to the ability to face situations abroad.</p></p>

<p>When a leader changes to a new post in another kind of organisational culture, what happens then? Could a leader use the same kind of leadership when leading different kinds of groups? Different cultures have different needs and ways to handle things and in the end it all comes to situational leadership. Both leaders and theorists claim that the leader must adjust to what the organisation and its members needs. This paper contains an inquiry of how officers have handled their new assignments as leaders in the civilian world of the municipality. The research shows that a former military leader must also be able to lead another kind of group if they change to a civilian career. A heterogeneous group demands more of the leader. It is necessary that the leader has the ability to use situational leadership, as a military approach often is not welcome in other parts of the community. The leaders must therefore adjust to the organisational culture in the environment where they work. The conclusion of the inquiry is that the officers have been well educated and have an ability to use situational leadership successful also in a civilian working environment.</p> / <p>Då Försvarsmakten avvecklat många av sina förband, så har därmed de officerare som velat kvarstanna på hemorten fått söka sig till den civila arbetsmarknaden. Av de officerare som stannade på Gotland efter nedläggningen av de gotländska förbanden var det många som blev chefer i civila organisationer. Undersökningen för denna uppsats har fokuserats kring några av dessa chefer, som nu arbetar inom Gotlandskommun, och deras ledarskap. Organisationskulturen påverkar ledarskapet och en ledare som kommer till en nymiljö måste anpassa sig till den nya kulturen och till hur medlemmarna hanterar saker i denna. Uppsatsen undersöker hur före detta officerare använder sig av sitt ledarskap från den militära miljön när de blir chefer inom den offentliga sektorn och tvåfrågor ställs: Hur organisationen och dess kultur påverkar den nya ledaren och hans ledarskap respektive hur ledarna uppfattar den nya organisationens förväntningar på dem. Syftet med undersökningen är att synliggöra för- och nackdelar den militära bakgrunden har vad gäller att leda en mer heterogen grupp samt att ge en bild av hur ledarens egen uppfattning om hur detta ledarskap tas emot av den civila organisationen. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som baserats på intervjuer med sex personer där analysens fokus har lagts på ledaren och organisationskultur. Analysen har gjorts genom kodning av intervjumaterialet där generella åsikter tagits fram. De teoretiska referensramarna pekar på att det är skillnader på olika organisationer och deras kulturer. Även de intervjuade cheferna anser att de märker stor skillnad mellan de olika organisationstyperna och deras kulturer. Centrala lärdomar som återkommer i uppsatsen är att ledaren måste anpassa sig till den nya kulturen samt att ledaren måste klara av att behärska ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet är tänkt att kunna vara en vägledning för personer som exempelvis kommer att byta arbetsmiljö till nya organisationskulturer eller som är chefer och kommer att få in nya personer från annorlunda organisationskulturer till sin egen organisation.</p>

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer ärlämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.