Stress är en växande folksjukdom i Sverige och en grupp som kan vara särskilt utsatta för kumulativ stress är soldater som ligger i beredskap. Vi har från våra förfäder ärvt en förmåga att vid fara reagera med en stressreaktion som en förberedelse för kamp eller flykt, också med en reaktion som gör att vi kan bli handlingsförlamade. Om dessa reaktioner upprepas gång på gång utan att kroppen får utlopp för den höjda energinivån ökar slitaget på kroppen. Stresshormoner samlas i kroppen och byggs på och kan under en längre tidsperiod leda till kumulativ stress. Om detta fortsätter kan det leda till ett utmattningssyndrom. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur soldater som ligger i beredskap upplever sin allmänna hälsa och den stress som de dagligen utsätts för. Studien genomfördes med en enkätundersökning på en pluton med 18 soldater i Nordic Battlegroup De slutsatser som är dragna från denna studie är följande: - Soldater som befinner sig i beredskap visar vissa tendenser till att vara utsatta för stress. I många fall visar det sig i form av frustration på kollegor, ledarskap och materielen. - Soldaterna skattar sitt allmänna hälsotillstånd som mycket gott. Detta har med stor sannolikhet att göra med det fysiska arbete som det innebär att vara soldat. Då fysisk träning är en regelbunden vana påverkas också den psykiska delen av individen som mår bättre i både kropp och själ. - Då samtliga soldater som ingick i studien upplevde att deras hälsa var god till mycket god så finns det inget som tyder på att den stress som soldater i beredskap är utsatta för skulle påverka dem negativt hälsomässigt. / Stress is a growing disease in the Swedish population and one group that might be particularlyexposed for operational stress is soldiers who are in a short reaction unit.We have inherited an ability from our ancestors that when in danger react whit a stress reaction asa preparation for fight or flee it can also be whit a reaction that makes us paralysed. If this reactionrepeatedly occurs in the body without the possibility for release of the increased energy the organsin the body might get worn. Stress hormones gathers in the body and builds up, and for a longerperiod of time it might lead to something called operational stress. If this continue, it might lead toa exhaustion syndrome. The purpose of this paper is to map out how soldiers in a quick reaction unit feels about his generalhealth and the stress they are daily exposed to.The study was performed with a questionnaire on a platoon whit 18 soldiers in the Nordic Battlegroup.The conclusions from this study are: - Soldiers in a quick reaction unit show some tendency to be exposed for stress. In many cases itshows in their frustration on colleagues, leadership and equipment. - Soldiers estimate their general health to be very good. - As the soldiers in the study estimated their general health as very good, there isn’t anything thatinsinuating that the stress that soldiers in a quick reaction units are exposed to would affect theirhealth.

Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och bemyndigande är nyckelord. Vidare råder en stor samsyn vars nyanser mest verkar ha att göra med vilken kategori av brukare som man stödjer. Stödpersoner stöttades också själva i sin syn på empowerment genom organisationens tydliga visioner, mål och metoder. Om man vill klarlägga begreppet och dess tillämpning ytterligare så borde man i första hand vända sig till deltagare. För att se potentialen i empowerment på gruppnivå så borde den testas och utredas.

Introduction: Increased ill health in the workplace in terms of increased workload, stress and pressure from employers is common in Sweden today, which may lead to a future variety of medical conditions and disabilities. Aim: The aim of the present study was to describe what employees at companies in the health industry experienced as a health and illhealth on a workplace. Method: A qualitative approach was used in which the interviews were based on an interview guide. The method of analysis was thematic analysis in which three themes emerged. Results: Tree themes emerged; a social interaction with colleagues, good leadership, and access to health care and movement. The findings of the study indicated that the tasks themselves were not as important as the social interaction and the leadership so that the workplace was perceived as healthy. Implication: Suggestions for further research is to try to get more equal number of men and women engaged in further study and to develop the questions in the interview more to answer the purpose better. Furthermore, the health factors reported in the results could still be a good foundation to refer to, for interventions in the workplace or for the overall development of a healthy workplace within a specific company.

Folkhälsan har varit ett hett debattämne på 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, där kroppen är i centrum. Våra levnadsvanor har förändrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hälsa står för, uppmärksamma vad de två senaste läroplanerna säger om hälsobegreppet samt belysa vad elever i år 5 tycker och tänker om begreppet hälsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hälsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta område. Följande frågeställningar var utgångspunkt för mitt arbete: · Vad står begreppet hälsa för? · Vilken syn hade man på hälsa förr i tiden? · Varför bytte ämnet idrott namn till idrott och hälsa? · Vad säger de två senaste läroplanerna om hälsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hälsa? I min undersökning har jag använt mig av litteraturstudier och en enkät. Jag valde att göra enkätundersökningen i tre klasser i år 5. Enligt min undersökning så tycker de flesta eleverna att hälsoundervisning är viktigt, men att skolämnet idrott bidrar med kunskap om hälsa var det ingen som tyckte. Enligt Lpo-94 så ska hälsoperspektivet få ett större utrymme i undervisningen men ändå har antalet idrottstimmar reducerats.

ABSTRACT The aim of this thesis is to illustrate how surgical operation theatre nurses perceive debriefing within emergency health care. The study has a qualitative design with semi structured interviews that have been performed with seven operating room nurses working in emergency health care. The strategic selection consists of professional operation theatre nurses working in emergency care at Uppsala University Hospital. The main goal of this thesis is to increase the understanding of debriefing and to highlight the need of debriefing after difficult or unexpected events in the emergency health care profession. The interviewed nurses perceive debriefing as an important way to develop the day to day work, but also as a way to unburden the staff at the time of bigger traumas. Even though the effect of debriefing is not univocally positive in the literature, the staff perceives that it reduces different kinds of stress. According to the interviewees, routines need to be written down in order for debriefing to be used in their work. The department should create a smaller work group with knowledge of debriefing. The work group should include two qualified leaders that can act as group leaders as well as instructor. One or two external resources (e.g. priest, behavioral) with appropriate qualifications should also be linked to debrief activities. The expected result is an improved working environment for surgical nurses. This is done as the stress level is reduced. Keywords: debriefing, mental health, defusing, surgical nurses

Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv & Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats. För att undersöka förekomst och skillnader bland populationen har en kvantitativ metod använts. Teorin att empowerment anses vara ett viktigt verktyg för hur samhället kan hjälpa individer att stärka och bygga upp sitt självförtroende och på det sättet öka hälsan bland ungdomar diskuteras. Resultaten visar att det är vanligare att de individer som självskadar sig även utför andra riskbeteenden som till exempel daglig rökning och snatteri jämfört med kontrollgruppen. Detta kan vara en indikator för att mer fokus bör läggas på att ytterligare forska kring detta område för att framtida preventiva åtgärder skall kunna minska antalet flickor som självskadar sig. / Unhealthiness among youths in Sweden includes several kinds of public health problems where mental illness is increasing and affecting more and more people, resulting in, for example, deliberate self-harm. This thesis discusses the relations between self-harm and other dangerous behaviors based on the data set from Liv & Hälsa ung in Sörmland. It is a recurring total population survey about lifestyle, dangerous behaviors and health among pupils in year 7, 9 and second year at high school. The survey was answered by 2750 pupils in year 9 and 2770 pupils in year 2 at high school. Only girls in year 9 (n=1313) and year 2 (n=1384) at high school is included in this thesis. A quantitative method was used to investigate occurrence and differences among the population. The empowerment theory is discussed, which is considered to be an important tool in order for the society to help individuals strengthen their self confidence and in that way increase the health level among youths. The results show that it is more common that self-harming individuals are also engaged in other dangerous behaviors, such as daily smoking and shoplifting, in comparison to the control group. This could serve as an indicator that the area requires more research in order to develop future preventive measures to reduce the number of girls harming themselves.

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa. Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa. Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa? Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element. Vidare påvisar mitt resultat att stress och utbrändhet kan relateras till arbetsplatsen, men att det även kan relateras till personliga egenskaper, fritiden eller/och de moderna samhällsstrukturerna. / In this paper I have studied stress-related mental illness. The aim of my essay was to, from a social psychological perspective, find insight and understanding for a problem that can cause both financial and psychological suffering for society and the individual. My aim was also to find a complement to further, necessary research on stress-related mental illness. Issue stated: How does people describe and reflect, their experiences, related to the life period, permeated by stress-related mental illness? The empirical material consists of interviews, which I interpreted and analyzed from a hermeneutic perspective. My findings are: before and during their period of illness, people with stress-related mental health problems, are in a non-communicative state, both towards others and towards themselves. The healing process is about learning new things, to change themselves, and begin to communicate their life story. The narrative becomes a part of the healing process because it provides self-reflexive elements. Further, my results demonstrate that stress and burnout may be related to the workplace, but it can also be related to personal characteristics, leisure or/and modern social structures.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom. Situationen i Sverige berör och upprör skribenterna på många olika sätt.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet. Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa. Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå. Istudiens empiriska resultat framträder även domänerna hälsorelaterad och ohälsorelaterad. Slutsatser: Slutsatser som kan dras av denna studieär att hälsa upplevs som en balans mellan olika delar, såsom fysiska, psykiska,sociala aspekter samt arbete, familj och privatliv. Dessa delar eller dimensioner av hälsan hänger samman och påverkar varandra. Trots att arbetet är mycket krävande och påfrestande så trivs informanterna på sitt arbete och tycker att det är roligt och utvecklande, de känner sig engagerade och delaktiga vilket bidrar till att de upplever hälsa (arbetsrelaterad hälsa). Ett flertal friskfaktorer går att identifiera och de friskfaktorer som finns på individnivå tycks vara av mycket stor betydelse, även om de på gruppnivå och organisatorisk nivå också inverkar på den arbetsrelaterade hälsan. Friskfaktorerna på individnivå är betydelsefulla för att kunna nyttja de friskfaktorer som finns på gruppnivå och organisatorisk nivå. De individuella friskfaktorernaär tydligt synliga hos individen i både privata sammanhang och i arbetssammanhang, medan friskfaktorerna på gruppnivå och organisatorisk nivå endast är relaterade till arbetet och arbetssituationen.