Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv. Genom studien fick vi tillgång till olika skyddsfaktorer på olika nivåer som kan ha bidragit till att författarna har klarat sig.  Resultatet visade att samtliga författare troligtvis hade en trygg anknytning till minst en av sina föräldrar eller en annan vuxen. Ytterligare skyddsfaktorer är betydelsefulla andra i deras närmiljö, kompisar och viktiga vuxna i skolan. Resultatet visar även att samtliga hade vändpunkter som bidragit till att de klarade sig. / The study aimed to identify how the authors of three biographical stories describe the various risk and protective factors in their upbringing, to be able to interpret what may have helped that they have fared. The study used a qualitative approach and the philosophy of science position was hermeneutic. Three biographical stories served as an empirical basis in the study. A narrative analysis was used to gain access to the authors’ subjective experiences of growing up in an unfavorable environment. The theoretical design was based on a developmental ecological perspective and a salutogenic perspective. Through the study we had access to different protective factors at different levels that may have contributed to what the authors have done. The results showed that each author probably had a secure attachment to at least one parent or another adult. Additional protective factors are significant others in their immediate environment, friends and important adults in the school. The results also showed that all had turning points that contributed to the managed.

I dagens informationssamhälle med många intryck och aktiviteter känner sig människor stressade. Den psykiska ohälsan är stor och den svenska hälso- och sjukvården behöver förbättras för patientgruppen med psykisk ohälsa. Konstskapande aktiviteter är ännu ett relativt okänt område inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan påverka patienters psykiska ohälsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick. Konstskapandet kan ge patienter en bättre psykisk hälsa genom att uttrycka känslor som rädsla, hopp och styrka. Konstskapandet kan lindra olika symptom som smärta, ångest och aptitlöshet. Den personliga utvecklingen kan upplevas öka genom stärkt identitet, meningsfullhet och ett ökat självförtroende. Nya copingstrategier kan utvecklas genom fokusering på konstskapande och ett ökat välbefinnande kan upplevas såväl på lång som kort sikt. Konstskapande i hälso- och sjukvårdsmiljö kan resultera i en upplevelse av en mindre klinisk atmosfär och det sociala nätverket upplevs stärkas genom nya relationer som skapas i samband med konsten. Att använda konstskapande aktiviteter i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan ge möjlighet att lindra patienternas svåra upplevelser och känslor. En öppenhet för nytänkande, bredare kunskaper och användning av evidensbaserad omvårdnad kan hjälpa sjuksköterskan att främja patienters hälsa. Mer forskning inom konstskapandet kopplat till omvårdnad är önskvärt såväl nationellt och internationellt. / In today's information society with many impressions and activities people feel stressed. The mental illness is high and the Swedish health care system needs improvement for these patients. Art-making activities are still a relatively unknown area of nursing care. The purpose of this study was to illustrate how art-making activities can affect patients' mental illness and why art-making activities may be important in nursing care. The study was conducted as a literature review in which 15 scientific qualitative studies, quantitative studies and combined studies were included. Art-making can give patients a better mental health by expressing emotions such as fear, hope and strength. Art-making can relieve various symptoms such as pain, anxiety and loss of appetite. The personal development can be seen to increase by strengthening identity, meaningfulness and increased self-confidence. New coping strategies can be developed by focusing on art-making and increased well-being can be experienced as well as the long and short term. Art-making in the healthcare environment can result in an experience of a less clinical atmosphere and the social network is perceived to be strengthened by new relationships created in the context of art. Using art-making activities in nursing care can provide opportunities to relieve patients' traumatic experiences and feelings. An openness to new ideas, wider knowledge and use of evidence-based care can help nurses to promote patient health. More research in art-making linked to care is desirable, both nationally and internationally.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna. Vårdlidande innebär ett onödigt lidande orsakat av bristande omvårdnad. Syftet med denna studie är att beskriva de aspekter som kan påverka sjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa negativt. Studien är en litteraturstudie gjord som en beskrivande metasyntes där kvalitativa studier analyserats. Den belyser påverkande aspekter på sjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever rädsla, ilska och obehag i mötet med patienter med psykisk ohälsa, vilket påverkar synen på den egna professionella rollen. Detta leder till en negativ spiral där bristande tilltro till yrkesförmågan skapar mer rädsla och uppgivenhet. Brist på kompetens, dåligt stöd från ledning och stress påverkar förmågan att hantera svåra omvårdnadssituationer. Sjusköterskor försöker därför undvika möten med patienter med psykisk ohälsa. / It’s nurses´ responsibility to treat patients with respect, preserve their autonomy and to make possible interactions between nurses and patients. That is also the patients´ demands on nurses. A governmental investigation shows that bad treatment of patients is a problem. Patients with mental illness are an exposed group and that is why it’s important for nurses to treat these patients well. Bad treatment could cause patients to suffer needlessly because of insufficient care. The aim of this study is to analyse and illustrate the aspects that may influence the nurses´ treatments of patients with mental illness in a negative way. The study is a literature review made as a describing metasynthesis, in which qualitative studies is described to illustrate influencing aspects on nurses´ treatments of patients with mental illness. The result shows that nurses experience fear, anger and discomfort when meeting patients with mental illness. It influences their view of their professional role. This leads to a negative spiral where lack of faith in work ability creates more fear and hopelessness. Lack of competence, not enough support from management and stress affects their ability to handle difficult caring situations. Nurses therefore try to avoid encounters with patients with mental illness.

Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus. Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ’Tycker du att du är frisk?’, ’Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte’ samt ’Trivs du med livet?’. När undersökningen för gymnasieelevers alkoholkonsumtion studerades var de gemensamma signifikanta faktorerna för både killar och tjejer ’Skolkar du?’, ’Känner du dig ofta irriterad eller på dåligt humör?’ och ’Har någon vuxen behandlat dig fysiskt illa?’ där samtliga förklarande faktorer bidrog till en ökad sannolikhet att konsumera mycket alkohol. Då undersökning av variabeln symtom, variabeln oro samt deras interaktion studerades för killar respektive för tjejer mot den psykiska ohälsan kunde man se att variabeln symtom för killar var inflytelserik samt interaktionen mellan oro och symtom. För tjejerna var däremot variabeln oro inflytelserik samt variabeln symtom men inte deras interaktion.

Abstract Author Johanna Rahl and Marie Johansson. Title Helsingborg-Ängelholm, a comparison of the work of the municipalities regarding self generated health care activities for employed teachers. Content Today you pay more and more attention to self generated health care. Political decisions affect the social development and thereby also conditions for people to feel healthy. As the municipalities are working with its inhabitants they are an important part of the self generated health care activities. The most part of our life we spend in school or at work and this is the reason why these places are the most suitable to create healthy people. From these thoughts we created the following aim of the study: “The aim of this study is to investigate what kind of work regarding self generated health care that is performed by the municipalities of Helsingborg and Ängelholm towards the employed teachers and how the teachers apprehend this work. Beside we will compare the municipalities and the selected schools and look for differences and similarities. Using actual knowledge about self generated health care we will support with thoughts how to develop the work for better self generated health care.” To answer the aim we have done 20 interviews of teachers, headmasters, responsible for human resources in the municipality, project leader for “Hälsovägen” as well as responsible for Child and Youth committee, all working within Helsingborg and Ängelholm municipalities. Our result shows that there is an ongoing work regarding self generated health care in both municipalities, even though it is different. In Ängelhom there is a policy regarding self generated health care, including 1000 SEK as a subsidy for these kinds of activities, among a lot of other things for the employees. The municipality also arrange special health congresses and other projects regarding self generated health care. In Helsingborg the subsidy is 2000 SEK a year, together with a health care card with discounts. The municipality in Helsingborg also has a well developed team work with “Hälsoborgen”, the towns` answer to the company’s health care. This is missing in the municipality of Ängelholm, who instead has progressed a lot more regarding the self generated health care activities for the employed teachers. The most used part is the subsidy of the self generated health care activities; however this part must be paid by the schools themselves. This will lead to the schools reducing both the number of employees as well as materials to the pupils. Theories regarding self generated health care and health focus on the importance to affect people physical, psychological and social. The municipalities we have compared are still working more on the physical part. It is not enough to have a good physique if you don’t feel good both psychologically and socially. This is something to think about for both of the municipalities, when they evaluate their self generated health care work. Helsingborg and Ängelholm need to enlarge their views concerning self generated health care, through learning from each other. Key words Helsingborg municipality, Ängelholm municipality, employed teachers, ill-health, health and self generated health care.

Suicid har minskat i Sverige de senaste decennierna men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i samma åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. ...

ABSTRACT - SAMMANFATTNING Studiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor. Det kvalitativa stödet innebär den subjektiva upplevelsen av kontakterna, d.v.s. om relationen präglas av omsorg, respekt eller förtrolighet. Det är en kvantitativ studie och metoden är multipel linjär regressionsanalys. Datamaterialet är hämtat från European Social Survey (2006) runda 3 (ESS3 2006). De centrala begreppen och teorierna är individers subjektiva välbefinnande, socialt stöd, anknytningsteorin, återhämtningsförmåga och stress- sårbarhetsteorin. Studiens huvudsakliga resultat visade på att det sociala stödet hade en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga jämfört med de som hade en högre återhämtningsförmåga. Individer med en låg återhämtningsförmåga hade en större ökning av välbefinnande om de fick tillgång till socialt stöd eller om de inte hade tillgång till detta, jämfört med de med hög återhämtningsförmåga. Studien visade också att det fanns ett positivt samband mellan både kvantitativt socialt stöd – välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Det kvalitativa stödet hade också ett starkare samband med välbefinnande jämfört med det kvantitativa stödet.  Vid en kontroll för inkomst och arbete så var förklaringsvärdet ca 25 %.

Denna uppsats är en utvärdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de får i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda på vilka behov de stödsökande anser sig ha då de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkät avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehållsanalys och kategoriserades under teman. Resultaten analyserades mot bakgrund av tidigare forskningen och teori. Den tidigare forskningen visade på befintlig kunskap och kunskapsluckor gällande ungas behov av socialt stöd och omständigheter kring ungas stödsökande beteende, samt socialt stöd online. De teorier som användes var empowerment och KASAM. Resultaten visar att tjejjourernas verksamhet är en uppskattad form av socialt stöd för tjejer idag och att möjligheten att vara anonym i stödkontakten är viktig. Resultaten visar även att tjejjourerna behöver bli mer synliga och att ökad tillgänglighet önskas av de stödsökande. En av de viktigaste faktorerna i tjejjourernas kontakt med stödsökande är att bemötandet är personligt och engagerat.

This is a qualitative study with the aim of getting better knowledge and understanding of how people with mental illness experience having access to a public communication channel. The study builds upon qualitative interviews with four participants of a radio project called Radio Totalnormal (RTN). RTN is a community radio station where people with mental illness do radio. The study focuses on how the respondents describe the participation in the project and how it has affected their self-image. The analysis uses the concept of empowerment and four social psychological concepts: social responsivity, asocial non-responsivity, abstract sociability and concrete sociability. The conclusions of the study are that the participation is described as a sense of solidarity, community and belonging. The participation can also be a source of joy, excitement and pleasure and a way to get praise and confirmation. To participate in RTN is described as being active and involved in the work, and as a way to send an important message and to get heard. The participation can contribute to getting better confidence and self-esteem and it strengthened some. In this way it affected their self-image.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohälsa hos psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, ålder och utbildningsnivå. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohälsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats användes. Data insamlades från 216 returnerade enkäter från vårdpersonal inom psykiatrin. Frågeformuläret Nya CAMI-S med 29 påståenden användes. Analyserna utfördes med statistikprogrammet SPSS för att beskriva frekvenser och att för att se skillnader användes chi 2-test. Resultatet visade att vårdpersonalen inom psykiatrin överlag har en positiv attityd till psykisk ohälsa. Mest negativ attityd fick påståendet om de som varit patient inom psykiatrin var en pålitlig barnvakt. Signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna, där äldre hade mer positiv attityd. Mellan könen sågs signifikanta skillnader i påståendet om att psykisk sjukdom är som vilken annan sjukdom som helst där män hade mer negativ attityd. Inga signifikanta skillnader sågs mellan utbildningsnivåerna. Slutligen visade studien övervägande positiva attityder hos vårdpersonalen, dock framkom negativa attityder inom vissa områden. Vidare forskning och utbildning inom området kan leda till mer positiva attityder i framtiden. / The aim of this study was to investigate and describe attitudes towards mental illness among mental health workers and to investigate differences in attitudes within the background factors of gender, age and educational level. This study is a part of the project ‘Psykisk ohälsa’. A descriptive and comparative design with quantitative approach was used. Data were collected from 216 returned surveys. The questionnaire ‘New CAMI-S’ with 29 items were used. Data were analyzed with SPSS to describe the frequency and chi 2-test was used to measuring the differences. The results showed that the mental health workers in general had a positive attitude towards mental illness. Most negative attitudes were seen in the item about most persons who were once patients in a mental hospital can be trusted as babysitters. Three significant differences were seen between ages. The older group had more positive attitudes towards mental illness. One significant item was found between gender, men had more negative attitudes. No significance was found between education levels. The conclusions showed that most of the staff had positive attitudes, however, negative attitudes were found in some areas. Further research and education in this topic could lead into more positive attitudes in the future.