No description available.

Bakgrund: I dag upplever många närstående till personer med psykisk ohälsa svårigheter i att bli delaktiga i den professionella vården. Närstående beskriver vårdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohälsa. Det beskrivs att vårdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vård samt till närstående. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till personer med psykisk ohälsa i kontakten med den professionella vården. Metod: Litteraturstudie baserad på självbiografier med analysförfarande utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna från närstående till personer med psykisk ohälsa har beskrivits utifrån följande tema: Vara delaktig men samtidigt åsidosatt - Maktlöshetens ansikte. Temat har identifierats utifrån följande kategorier; Tillit för den professionella vården, När känslor tar överhand och Vårdmiljöns betydelse. Resultatet påvisar vad som gör upplevelsen hos närstående positiv eller negativ. En positiv upplevelse beskrivs ofta av närstående när de upplevt ett gott och trevligt bemötande från vårdpersonal. Negativa upplevelser beskrivs när vårdpersonal uppvisar dålig kunskap i ämnet och en sämre attityd i bemötande gentemot närstående. Vårdmiljön är också betydelsefull. Slutsats: Det finns behov av att implementera och genomföra förbättringsarbeten i professionell vård som möter närstående till personer med psykisk ohälsa. Exempelvis utvecklingsstrategier vid anställning av personal i den psykiatriska vården / Introduction: Next of kin to persons with mental illness often experience it difficult to be involved in the professional health care. Next of kin often describe the health care professionals as disinterested and negative approach towards them and the person who is ill. Aim: To describe experiences from next of kin to persons with mental illness in contact with the professional health care. Method: A study based of autobiographies with analysis method based on a qualitative content analysis. Result: This study results emerged in the main theme; To be involved but also infringed -The face of Powerless. The theme has been identified based on the following categories; Trust for the health care, Emotions taking over and The importance health care environments. The result describes what makes the experience from next of kin positive or negative. Positive experiences were often described when they experienced a good and friendly approach from a health care professional. Negative experiences are described when health care professionals have lacking knowledge and worse attitude towards them. The result also describe that the healthcare environment are important. Conclusion: There are needs to implement and carry out improvements in the professional health care in meeting next of kin of people with mental illness. For example development strategies when health care professionals are recruited in the professional health care.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman. Resultatet visar att skolsköterskor vill, men har inte tillräckligt med tid att arbeta mot mobbning. att hen identifierar och bemöter elever som är utsatta för mobbning, att hen samarbetar med andra professioner på skolan samt att hen även arbetar preventivt i arbetet mot mobbning.  Konklusion: Skolsköterskorna såg sig inte som framträdande i arbetet mot mobbning och kränkningar. Deras syn på sin roll var främst att identifiera och bemömta utsatta elever och hälsosamtalet var deras främsta redskap. Samarbete med andra professioner ansågs vara viktigt för att kunna möta elevens behov. / Background: Mental disorders among children and adolescents has increased since the 90´s. The presence of bullying has not changed. Bullying leads to negative psychological health effects. The school nurse has an important role in the health promoting work in schools. Purpose: The aim of this study is to describe school nurses perceptions of their role in the work towards bullying in schools. Methodology: A qualitative method with eleven interviews made via e-mail. The interviews were analyzed with an inductive qualitative content analysis.  Result: The result is presented in four themes. The result shows that the school nurse wants to but don´t have enough time to work towards bullying, the scholl nurse identify and encounter students involved in bullyin, cooperate with other professionals at school and also work preventively towards bullying. Conclusion: The school nurses didn´t perceive themselves as the most prominent person in the anti-bullying work in schools. Their perceptions of their role was to discover and to encounter children involved in bullying and the health dialogue is their main tool.

Abstract The aim of this study is to highlight the professional’s perspectives and work with young girls who have eating disorder anorexia nervousa. We assume a social constructivist perspective where the professional’s interpretations and perspectives on the issue anorexia considered. The study is based on a qualitative analysis of interviews with seven professionals in the areas of work, social services, school counselor, school nurse, anorexia unit and child and adolescent psychiatry (BUP).From a thematic analysis of the interviews, three themes emerged. The themes the study deals with are; causes, symptoms and measures.The analysis highlights our professional’s and previous research, the reasons why young people into anorexia is individual and influenced by several factors. The results also show that the treatment has an important role in the development and processing of the disease anorexia. Further highlighting the results of different forms of measures that are important based on respondents' different professions. What is considered important to address is different from the respondents' characteristics, skills and tasks.

Hiv-infektion är en sjukdom som drabbar människor runt om i världen. Sjukdomen är livslång och påverkar alla aspekter i den Hiv-smittades vardag. Stigmatisering och moraliska attityder mot de Hiv-smittade i samhället är vanligt då sjukdomen vanligen sätts ihop med sexualitet och utsatta grupper i samhället. Syftet med denna studie var att beskriva hur de Hiv-smittade upplever sin livssituation. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativt material analyserades. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: 1. Psykiska och emotionella aspekter, 2. Det dagliga livet samt 3. Fysisk hälsa och mötet med sjukvården. Resultatet visade att de Hiv-smittade beskrev livet som "en berg-och-dalbana" där Hiv upplevdes som en ostabil tillvaro och en osäkerhet som kunde förändras från dag till dag. Att lära sig att acceptera livet som en Hiv-smittad person var en process där stödet från familjen och samhället spelade en viktig roll. / Hiv-infection is a disease which affects people around the world. The disease with it’s lifelong status affects all the aspects in the daily life of the Hiv-infected people. Stigmatization and the moral attitudes against the Hiv-infected in the society are common because the disease is usually connected with sexuality and groups which are living outside of the society. The aim of this study was to explore the experiences of the Hiv-infected person’s daily lives. The method used was a qualitative litteraturestudy of which the analysis was put together by ten articles with qualitative material. Three categories emerged from the result: 1. The Psychological and emotional aspects, 2. Daily life and 3. Physical health and contact with the health care. The result showed that the Hiv-infected people experienced their daily life as "a roller coaster" with aspects of unstable subsinstence and uncertainty which could change from day to day. To learn how to accept life as an Hiv-infected person was a process where the support of the family and the society was very important.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom ökar i Sverige vilket leder till fler långtidssjukskrivningar. Detta innebär ett stort lidande för de drabbade och höga kostnader för samhället. Stress som kvarstår under längre tid påverkar kroppen negativt och leder till kognitiv utmattning, sömnproblematik, utbredd trötthet, somatiska besvär, irritabilitet och negativ affekt. Utsatta personer är även i riskgrupper för allvarliga somatiska sjukdomar. Syfte: Att beskriva förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom i en storstads-region. Metod: Data samlades in genom ett tvärsnittsurval bland kvinnor och män i arbetsför ålder boende i en storstadsregion. Mätinstrumentet som användes var Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26). Korrelationsanalyser gjordes för att sedan jämföras med en tidigare studie där patienter diagnostiserade med utmattningssyndrom ingick i urvalet. Resultat: Respondenterna uppgav att symtom på fatigue och sömnsvårigheter var mest utbredda följt av irritabilitet. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan kvinnor och män, ensam- eller sammanboende i urvalsgruppen. Studien påvisar en statistisk signifikant skillnad mellan studiens urvalsgrupp och en patientgrupp från en tidigare studie. Detta indikerar sämre stressrelaterad hälsa bland patientgruppen. Slutsats: Studiens resultat visar fatigue och sömnsvårigheter var mest förekommande av symtomen på stressrelaterad ohälsa i urvalsgruppen. Någon slutsats om skillnader mellan kön, ensamboende och sammanboende inom urvalsgruppen har inte kunnat konstateras. Stor signifikant skillnad kunde påvisas mellan urvalsgruppen och patientgruppen från en tidigare studie. Klinisk betydelse: Sammanställd data från studien kommer att användas för vidare forskning. / Background: Stress related illness and burnout are increasing which contributes to further long term sick leaves in Sweden. This causes great suffer for the individual and high expenses to the society. Being a subject to long term stress will have a negative impact on the body and may lead to cognitive exhaustion, disturbed sleep, excessive fatigue, somatic symptoms, irritability and negative affectivity. Exposed people are also at risk for other severe somatic illness. Aim: To describe the presence of stress related illness and burnout in a conurbation. Method: Data was gathered from cross-sectional samples consisting of women and men in a working age living in a conurbation. The study’s instrument was the Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26). Correlation analyses were employed to compare with a sample from a previous study with patients diagnosed with burnout. Result: The findings show that individuals in the study had most difficulties with symptoms referring to fatigue and disturbed sleep, followed by irritability. No conclusion was made referring to differences between men and women or between those living alone and the cohabitants as no significant difference could be proven. There was a significant difference between the sample of the study and the sample from patients of the previous study. Conclusion: The findings of the study shows that of all the symptoms of stress related illness fatigue and disturbed sleep had the highest prevalence among the sample. Conclusions referring to differences between gender, individuals living alone and the cohabitants could not be proven. High significance level was found when comparing the sample of the study with a sample from a previous study with patients diagnosed with burnout. Clinical implication: Gathered data from the study will be used for further research. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2014</p>

Det finns en problematik i att avbilda ett sinnestillstånd och enskilda känslor med illustration utan att vara abstrakt eller specifik. För att informera om känslor till en målgrupp med en bild, bör studier om det specifika sinnestillståndets utföras.  I detta arbete studeras sinnestillståndet mental ohälsa och dess inflytande på individen som resulterar i ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arbetet innefattar teorier om trovärdighet, uppmärksamhet och bildmanér. Studieobjektet är organisationen Läkare utan gränsers hemsida, koncentrerat på deras information om mental hälsa/ohälsa. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen på Läkare utan gränsers hemsida med en illustration. För att skapa illustrationen har tidigare forskning studerats och en bildanalys och omvärldsanalys har sammanställts. Illustrationens manér har beslutats utifrån en enkätundersökning med fokus på den enskilda individen.  I arbetet är den enskilda individens upplevelse betydelsefull. Samhällets värderingar och förutfattade meningar har uteslutits. / There is a dilemma in creating an image that depicts a state of mind or an individual feeling whitout being abstract or specific. Informing a target audience about a feeling using an image requires studies on the specific mental state. This study focuses on the state of mind of the mental illness and its influence on the human body that results in facial expressions and body language. This report includes theories on credibility, attention and image manners. The object for this study is the website of the organization Mèdecins sans frontières, with focus on their information about mental health/illness. The aim of this study is to clarify the information about mental health/illness with an illustration on the organization´s website. In creating the illustration, studies on previous work has been conducted and an image analysis as well as an external analysis have been compiled. Illustration´s mannerisms have been decided on the basis of a survey, with focus on the individual. In this report the individual experience has been paramount. Society´s values and preconceptions has been excluded.

Genom att intervjua fyra personer som identifierar sig som trans har denna studie undersökt hur upplevelsen av att identifiera sig med en könsidentitet som inte överensstämmer med samhällsnormen påverkat vid valet av vad individen vill jobba med. Med utgångspunkt i queerteori och kvalitativ metod har resultatet visat att deltagarnas möjlighetshorisont influeras av diskriminering, psykisk ohälsa och den påfrestning som uppstår hos individerna av att verka i ett normativt samhälle. För dessa individer blir arbetsplatsens kultur och förståelse för behovet av acceptans och trygghet viktigare än vilken bransch individen söker sig till. Hur synlig individen vill eller orkar vara påverkar också intresset för olika yrken. Studien bekräftar att samhällets utformning begränsar vissa möjligheter till anställning för personer som identifierar sig som trans. / By interviewing four individuals who define themselves as transgender, this study has researched how identifying with a gender that does not conform to the views of normative society effects their choice of vocation. Taking queer theory as a point of departure and using a qualitative interview method the results show that the respondents’ horizon for action is limited by the influence of discrimination, mental health and the strains experiences by simply living in a normative society. Acceptance and feeling safe in the workplace therefore becomes of particular importance, more so than what profession one chooses or the tasks that such a position entails. To what extent the individual wants or has the energy to be visible in their employment affects how appealing a line of work is but society itself also limits the possibilities for certain employment positions due to identifying oneself as transgender.

Dyslexi innebär problem med att läsa och skriva. Problemet är vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn beräknas ha dyslexi. Dyslexi är ett funktionshinder som ofta leder till ohälsa hos skolbarn. Ohälsan är svårtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptäcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken på ohälsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som påverkar ohälsan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att barn med dyslexi hade betydligt fler emotionella, psykosociala och beteende problem. Barnens självkänsla var låg, de blev ofta mobbade och skolsituationen upplevdes som jobbig. För att må bra utvecklade barnen mer eller mindre bra strategier. Positivt för barnen var att ha kamrater, föräldrar och lärare som förstod dem, ha en egen positiv attityd samt att vara duktig på något som inte hade med läsning att göra. För att förebygga ohälsa bör barnen tidigt och med hjälp av specialpedagogiska metoder för dyslektiker lära sig att läsa och skolsköterska bör utveckla rutiner för att snabbt och tidigt upptäcka ohälsa. / Dyslexia implicates problems with reading and writing. The problem is common and approximately five to ten percent of all schoolchildren are estimated to have dyslexia. Dyslexia is a disability that often leads to ill-health among schoolchildren. Ill-health is difficult to interpret and the school nurse has an important role to prevent, detect and to reduce the impact of the disability. The purpose of this study was to identify signs for ill-health seen in children with dyslexia and what factors that affect the ill-health. This study was conducted as a literature review in which 11 scientific articles were reviewed. The results showed that children with dyslexia had significantly more emotional, psychosocial and behavioural problems. The children's self-esteem was low, they were often bullied and the school situation was perceived as annoying. In order to feel good have the children developed more or less successful strategies. Positive for the children was to have friends, parents and teachers who understand them, have a positive attitude and be good at something that not had to do with reading. In order to prevent ill-health should the children early get help of special teaching methods for dyslexics and the school nurse would develop procedures for a rapid and early detection of ill-health.

No description available.