Syftet med denna studie är att se om det finns någon skillnad hos gymnasieelever med eller utan nationellt godkänd idrottsutbildnings (NIU) upplevda psykiska ohälsa och stress. Syftet var också att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd psykisk ohälsa och stress. En elektronisk enkät besvarades av 104 gymnasieelever i åldrarna 17-20 år ifrån fyra olika skolor i Mellansverige. 58 avgymnasieleverna hade ingen nationell idrottsinriktning i utbildningen och 46 elever hade således valt gymnasieutbildning med NIU. Upplevd psykisk ohälsa mättes med en svensk version av General Health Questionarie (GHQ-12) och upplevd stress mättes med en svensk version av Percieved Stress Scale(PSS-14). Studien fick inte stöd för sin hypotes att gymnasielever med idrottsinriktning (NIU) upplevde mer psykisk ohälsa och stress än de utan idrottsinriktning. Studien fann en positiv korrelation mellan stress och psykisk ohälsa. Kvinnor upplevde mer psykisk ohälsa och stress än män.

Detta är ett examensarbete som omfattar en studie om hur socionomer i Umeå med omnejd tänker kring bemötande av klienter som har en depression eller visar tecken på depression. Vi ville undersöka detta utifrån vikten av bemötande inom socialt arbete med personer med psykisk ohälsa då det finns vetenskapligt belägg för att bemötandet kan påverka resultatet av insatser. Umeå kommun har en värdegrund som ska ligga till grund för arbetet och bemötandet, MÖTS. Socialstyrelsen betonar också vikten av ett gott bemötande och god vård. Vi genomförde fyra intervjuer med socionomer inom olika verksamheter och jämförde innehållet i intervjuerna med rådande forskning inom psykisk ohälsa och bemötande. Vi använde oss av ett professionsteoretiskt perspektiv för att få en djupare förståelse för hur socionomernas tankar om bemötande samt jämförelsen med rådande forskning kan kopplas till deras profession som socialarbetare. Resultatet som framkom genom intervjuerna var att bygga en relation, lyssna, känna av, se personen, utgå från individen och främja delaktighet uppgavs vara viktigt oavsett klientens mående. Då klienten är eller kan vara deprimerade uppgavs det vara särskilt viktigt att motivera, våga ställa svåra frågor, ge en extra chans, ta reda på mer om deras sociala nätverk och ha förståelse för särskilda svårigheter. Slutsatsen vi drar i studien är att socionomerna beskrev tankesätt som stämmer överens med rådande forskning kring gott bemötande, och att de tycks ha ett professionellt tankesätt i sitt arbete med deprimerade personer.

Studien undersöker vilken betydelse unga kvinnor menar att skolidrotten har och har haft för deras hälsa och välbefinnande. Unga kvinnor är en särskild utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa, och fysisk aktivitet skulle kunna vara lösningen på detta. Undersökningen grundar sig i skolidrotten då grund- och gymnasieskolan har ett stort ansvar och kapacitet att påverka befolkningens intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott och fysisk aktivitet är bra för individens och samhällets hälsa och välbefinnande och förbättrar folkhälsan, därmed har skolidrotten en stor potential till att förbättra folkhälsan. Studien använder kvalitativ fokusgrupp som metod för att undersöka vilken betydelse målgruppen menar att skolidrotten har haft på deras hälsa och välbefinnande. Studiens resultat visar att skolidrotten har goda möjligheter att väcka intresse för idrott och fysisk aktivitet hos vissa individer men att majoriteten känner att skolidrottens prestationskrav och bedömningsstil skapar en ohälsosam förståelse för idrott och fysisk aktivitet vilket leder till att idrott och fysisk aktivitet inte blir en självklar del av individens vardag. Tävlingsfokus och tydlig inriktning på traditionella bollsporter nämns också som hinder för att bygga en sund relation till idrott och fysisk aktivitet, samt medför att upplevelsen av skolidrotten blir negativ.

Background: Young people are constantly exposed to risk factors that may affect mental health. But through knowledge and proper nursing, several risk factors can be eliminated which will improve mental health. Aim: The purpose of the study is to highlight risk factors and nursing measures for mental illness among young people. The aim was also to investigate the chosen articles' data analysis methodology. Method: This descriptive literature study was founded on 16 scientific articles. The literature was analyzed and reviewed to distinguish themes. In addition to this, the data analysis methodology was examined. Results: Several risk factors showed an increased risk of mental health among young people. Risk factors was most apparent amongst youth whose families had poor socioeconomic status, who witnessed or been subjected to violence and exclusion. Overall, a higher proportion of young female reported mental illness. In nursing care for young people who suffered from mental illness, there was a great need for support. The literature showed the importance of the nurse ability to spend enough time and built up a trustworthy relationship with the patient. Though motivation and education by the nurse, the awareness increased, and feeling of stigmatization decreased in the population of young people with mental illness. Conclusions: This literature study highlights several risk factors regarding mental illness among young people, the most significant were the impact of the family, socioeconomic conditions, postponed or witnessed violence, being a female and stress. The literature study also addresses nursing in mental health among young people, highlighting the importance of providing support, listening, being available, working to build a trustful relationship, interacting with parents and mental healthcare expertise. This knowledge enables nurses to identify mental illness among early-stage adolescents and to institute nursing measures on time. / Bakgrund: Ungdomar utsätts ständigt för riskfaktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Men genom kunskap och rätt omvårdnad kan flera riskfaktorer elimineras och det psykiska måendet förbättras. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer och omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar samt granska de valda artiklarnas dataanalysmetod. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie grundades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats och granskats för att urskilja teman samt vilken dataanalysmetod som använts. Huvudresultat: Flera olika riskfaktorer visade ge ökad risk för psykisk ohälsa bland ungdomar. Det som stod ut mest var ungdomar vars familjer hade sämre socioekonomiska förhållanden, ungdomar som bevittnat eller blivit utsatt för våld samt utanförskap. Överlag led fler andel tjejer av psykisk ohälsa. I omvårdnaden kring ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa sågs ett stort behov av stöd. Det var också viktigt att sjuksköterskan tog sig tid och byggde upp ett förtroendefullt förhållande gentemot ungdomen. Genom att sjuksköterskan motiverade och utbildade ungdomar med psykisk ohälsa ökade medvetenheten och stigmatiseringen minskade. Slutsatser: Denna litteraturstudie belyste flera riskfaktorer för psykisk ohälsa bland ungdomar, vanligaste var familjens inverkan, socioekonomiska förhållanden, att utsättas eller bevittna våld, att vara tjej och stress. Litteraturstudien lyfte även omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar där de belyste vikten av att ge stöd, lyssna, vara tillgänglig, arbeta för att bygga en förtroendefull relation samt samverka med föräldrar och andra professioner. Denna kunskap möjliggör för sjuksköterskor att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i tidigt stadie och sätta in omvårdnadsåtgärder i tid.

Syftet med den föreliggande studien är att öka förståelsen för hur kränkande särbehandling på arbetsplatsen påverkar individens livssituation. Arbetstagare som har blivit utsatta för kränkande särbehandling eller blir utsatta för kränkande särbehandling har intervjuats om hur det har påverkat deras livssituation. Intervjupersonerna har även blivit tillfrågade om hur de upplever hanteringen av kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Arbetsplatsmobbning och kränkande särbehandling har behandlats synonymt med varandra och används i olika delar av arbetet. Resultatet av föreliggande studie visar att kränkande särbehandling påverkar individer negativt likt tidigare forskning på ämnet. De negativa konsekvenserna innebär bland annat sämre psykiskt välmående, depression, sömnproblem och självmordstankar. Även familjelivet och arbetslivet påverkas av detta. Ett annat mönster som visas i studien är att närmaste chefer stoppar utredning om kränkande särbehandling på arbetsplatsen genom att inte ta det vidare uppåt i organisationen eller att inte arbeta aktivt med att förhindra sådana beteenden.  Det är många saker som deltagarna saknar i hanteringen och processen kring kränkande särbehandling. Det centrala är kollegor som inte säger ifrån och chefer som inte frågar hur de mår samt att förtroendet för organisationen blir mindre.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande problem hos många unga vuxna idag, däremot är det oklart vad detta fenomen beror på. Detta fenomen kan beskrivas som ett lidande och hindrar individen i att uppleva sig själv som en helhet. Problemformulering: Genom sociala medier exponeras unga vuxna av normativa föreställningar vilket skapar risker med att individer får en negativ kroppsuppfattning, låg självkänsla vilket i sin tur kan skapa en psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sambandet mellan självkänsla, kroppsfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa samt hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde genom enkäter som mätte upplevd självkänsla(RSES), kroppsuppfattning (BAS 2), användande (SOCM1) och påverkan (SOCM2) av sociala medier samt psykisk ohälsa (HADS). Enkäterna delades ut till studenter på Högskolan i Borås. Studien består totalt av 114 enkätsvar från både män och kvinnor. Statistiken från enkäterna redovisas i tre tabeller: urvalsbeskrivning, jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultat: Könsskillnader beskrivs vad gäller upplevelsen av självkänsla, kroppsuppfattning, användning och påverkan av sociala medier samt ångest och depression. Flertalet variabler visade på ett moderat eller starkt samband. Diskussion: Det blir tydligt att de olika variablerna har ett samband med individers hälsa. Psykisk ohälsa, särskilt ångest- och depressionsproblematik klassas som ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt med kunskapsutveckling kring vilka faktorer som är förenade med denna ohälsa. Sjuksköterskan behöver bemöta dessa individer som visar varningstecken som tyder på psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Genom att utveckla framtida screeningsverktyg kan sjuksköterskan identifiera varningstecken på denna ohälsa och med tidiga interventioner hjälpa individen. Med framtida forskningsfrågor kan orsaker till psykisk ohälsa identifieras. Slutsatser: Samband redovisades mellan flertalet variabler och en könsskillnad synliggjordes i både påverkan av sociala medier och det psykiska måendet bland unga vuxna, detta i enlighet med tidigare forskning.

I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa. Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården. Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort. Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående. Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser. Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden.

Elevers psykiska ohälsa och skolfrånvaro är i dag ett aktuellt problem och studier har visat att skolan har stor betydelse för elevers (väl)mående. Elevers psykiska ohälsa och deras problem kan yttra sig på många olika sätt, där skolfrånvaro är en. Syftet med studien är att undersöka hur elevhälsan arbetar pedagogiskt för att främja skolnärvaron hos elever som har problematisk skolfrånvaro eller är hemmasittare. Studien är en kvalitativ metod med semistrukturerande intervjuer av fem respondenter. Urvalet av intervjurespondenter har gjorts strategiskt i den mening att de utvalda respondenterna ingår i speciella yrkeskategorier som har en hög relevans för studien, skolkurator och specialpedagog inom elevhälsan. Resultatet har analyserats från ett hermeneutiskt fenomenologiskt tillvägagångssätt. Resultatet visar att det finns komplexa faktorer bakom elevers skolfrånvaro som kräver mångsidiga lösningar. Elevhälsan har ett brett och varierande pedagoiskt arbete med eleven i fokus som främjar skonärvaro samt att respondenterna ofta upplever arbetet som svårt och komplext.

The aim of this study was to describe and analyze how the municipality's elderly care, primary care and volunteer organizations work and cooperate with each other and elderly caretaker regarding mental illness, with the purpose to pay attention to, manage and prevent mental illness for the elderly.   In order to achieve the purpose of this study a qualitative research was used. The empirical material was collected through four qualitative interviews, which were held with two volunteer organizations and one doctor and one nurse from the primary care. Two vignette studies  were held with elderly-care workers. One study conducted in a small municipality and the other in a bigger municipality, both in Kalmar county.  The study results were analyzed using the following theories: stigma and social exclusion, the power of diagnosis, social psychiatric field and cooperation. The results of this study show that the municipality and county council do work and cooperate to prevent and address mental illness among the elderly. However, there may be a better and more interaction with psychiatry in order to further and more effective manage the problems. Those who were interviewed feel that through continuity, motivation and collaboration they work to prevent and detect mental illness, but that competence is not always enough when it comes to how mental illness shall be managed when it emerges. Our conclusion is that by addressing the question of resources at national level and increase available resources to actors dealing with the mental health of elderly people, better cooperation can be created, leading to improved care for the elderly.

I studiens inledning lyfts psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Professionella inom skolväsendet får en betydelsefull roll för eleverna då det är vanligt förekommande att den psykiska ohälsan debuterar i ungdomsåren. Skolverket redogör för stora brister i elevhälsan där majoriteten av de granskade skolorna hade en ofullständig elevhälsa. Det framgår att skolkuratorn är den minst beforskade yrkesgruppen inom elevhälsan. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse om faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på högstadieskolor. Studien syftar till att undersöka vad skolkuratorerna upplever för utmaningar, begränsningar samt möjligheter i arbetet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med informanter som hade yrkestiteln skolkurator och arbetade på högstadieskolor i olika tre kommuner. Lipskys teori om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme var studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på flertal nivåer. De framträdande faktorerna var på politisk-, organisatorisk-, individ- och gruppnivå. Faktorer som lyftes fram var exempelvis en hög arbetsbelastning och en tidsbrist i det skolkurativa arbetet vilket påverkade relationen till eleverna. Slutsatsen är att det skolkurativa arbetet är i behov av utveckling och behöver uppmärksammas av politiker och forskare.