<p>Den psykiska ohälsans utbredning är omfattande och är idag ett folkhälsoproblem i Sverige. Många människor söker vård för psykisk ohälsa genom telefonrådgivning. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i arbetet med sjukvårdsrådgivning. För att genomföra denna studie valdes en kvalitativ metod. Sju sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning intervjuades. I resultatet framkom fem olika teman som benämndes: ”att känna att man betyder något för en annan människa”, ”att känna obehag inför samtal”, ”att inte kunna göra något och att känna sig otillräcklig”, ”att inte ha tid och resurser” samt ”att inte kunna se varandra”. Studien visar att det är viktigt för sjuksköterskan att betyda något för patienten. Den visar också att samtal om psykisk ohälsa kan innebära känslor som stress och obehag hos sjuksköterskorna. I studien framkommer för- och nackdelar med att inte ha en visuell kontakt mellan sjuksköterskan och patienten.</p> / <p>Mental illness is today an extensive problem, which affect the public health in Sweden. Many people with mental illness, try to get help through healthcare call centres. The aim of the study was to examine in what way nurses in healthcare call centres experience receiving patients, suffering from mental illness. To implement this study, a qualitative method was chosen. Seven nurses who work with counselling by phone were interviewed. Five themes appeared in the result: “to feel that you mean something to another human being”, “to feel discomfort with some calls”, “feeling insufficient and feelings of dejection”, “lack of time and resources” and “being unable see each other”. This study emphasizes that it is important for the nurses to mean something to the person who calls the healthcare call centre. Its also shows that calls about mental illness could create stress and discomfort feelings among the nurses. This study also shows advantages and disadvantages about the disability of not seeing the patient.</p>

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige.  De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det är av stor vikt att det finns effektiva behandlingsprogram då de flesta barn som utvecklar övervikt eller fetma förblir överviktiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma mår samt om de besväras av stress. Vidare var syftet att undersöka om barnens mående avseende ovanstående parametrar förändrats ett till två år efter start av behandling med medicinska och beteendeinriktade interventioner. Bedömningen utfördes av vårdnadshavare eller vårdnadshavare och barn gemensamt. Metod: Prospektiv longitudinell interventionsstudie med kvantitativ ansats. Vårdnadshavare eller vårdnadshavare tillsammans barnet besvarade frågor i en livsstilsenkät från Överviktsenheten Barn och ungdom vid minst två tillfällen med minst ett års mellanrum. Studiegruppen bestod av 26 pojkar och 10 flickor och kontrollgruppen av 15 pojkar och 12 flickor. Resultat: Efter besvarandet av livsstilsenkäten vid första tillfället uppfattade vårdnadshavarna till barn med övervikt eller fetma att barnen mådde sämre (p= ,00) och var mer stressade än normalviktiga barn (p= ,036 ). Ett till två år efter behandlingsstart besvarades livsstilsenkäten ytterligare en gång och då visades att barnen med övervikt eller fetma mådde bättre än innan behandlingen startade (p= ,004) medan ingen skillnad sågs vad gäller förändring av stress (p= ,727) efter samma tidsperiod. Slutsats: Dåligt psykiska måendet och stress är vanligare hos barn med övervikt eller fetma än hos barn med normalvikt. Behandlingen vid Överviktsenheten Barn och ungdom visade sig effektiv gällande förbättrat mående ett till två år efter behandlingsstart. Fler och större prospektiva longitudinella studier på området krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring hur barn med övervikt och fetma mår samt effekten på lång sikt av behandlingsinterventionen. / Background: Obesity in children is a major public health problem in Sweden. The medical consequences can be serious in terms of cardiovascular disease and diabetes. Knowledge of the psychological consequences on the child's mood and the incidence of stress is less. It is important that effective treatment is available because most children who develop obesity remain overweight. Objective:Theaim of this studywas to investigate howobese childrenexperiencedpsychologicalwellbeing aswhether they suffer from psychological stress.A further aim wasto investigate whether theseparameters arechangedone to two yearsafter the start oftreatment withmedical andbehavioralinterventions. The assessment was carried out by the caregivers or the caregivers together with the child. Method: Prospective longitudinal intervention study with a quantitative approach. Caregiver or caregiver together with the child answered a lifestyle questionnaire from Obesity Children and Youth at least with two occasions with at least one year interval. The intervention group consisted of  26 boys and 10 girls and  the control group of 15 boys and 12 girls. Results: After answering the lifestyle questionnaire for the first time the caregivers of obese children perceived that the children felt worse (p = .00) and were more stressed than normal weight children (p =, 036). One to two years after treatment start the lifestyle questionnaire was answered the second time and then it exposed that the children with obesity felt better than before the treatments (p = .004), while no difference was observed in the change of psychological stress (p =, 727) for the same period. Conclusion: Poor mental being and psychological stress are more common in obese children than in children of normal weight. The treatment at Obesity Children and Youth was effective regarding improved mood two years after starting treatment. More and larger prospective longitudinal studies in this area needed to be able to draw any conclusions on how children with overweight and obesity are doing and the effect on long-term treatment intervention.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande. Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande. Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården. Bristen av kunskap, erfarenhet, interaktion med patienter med psykisk ohälsa och stöd ses som bidragande faktorer till dessa attityder. Detta leder många gånger till att vårdpersonalen undviker att ge vård till dessa patienter. En liten del av vårdpersonalen hade en positiv syn, vilket då grundade sig i att de hade mer erfarenhet av och kunskap om personer med psykisk ohälsa. Diskussion: Resultatet belyser en vilja att få mer utbildning och kunskap om psykisk ohälsa bland vårdpersonalen, dock framkom det att endast utbildning inte var tillräckligt för att förändra de negativa attityderna som framkom. Då dessa patienter många gånger befinner sig på en somatisk avdelning är det viktigt att reflektera över de attityder som finns mot dessa patienter, och hur det påverkar omvårdnaden. / Background: Historically, people with mental illness have been seen as different and been excluded by society. Todays’ society often portrays people with mental illness as crazy and dangerous. Mental illness is now widespread, and to provide high quality care, a holistic approach is essential. Aim: The aim is to highlight nursing staffs’ experiences in the encounter with patients with mental illness in somatic care.              Methods: A literature review based on eight scientific papers has been carried out, including six quantitative and two qualitative articles. With emphasis on illuminating nursing staff s’ experience in the encounter with patients with mental illness. Theoretical framework has been anchored to Katie Erikson's theory of caring. Results: The results indicate that there are negative attitudes towards patients in somatic care. Lack of knowledge, experience, interaction with patients with mental illness and support are seen as contributing factors to these attitudes. This often leads to nursing staff avoiding providing care to these patients. A small part of the nursing staff had a positive outlook, which then was based on the nursing staff having more experience and knowledge of people with mental illness. Discussions: There was a desire to get more education and knowledge of mental health among nurses. However, the results showed that only education was not enough to change the negative attitudes that emerged. Because these patients often find themselves on a somatic ward, it is important to reflect on the attitudes towards these patients, and how it affects the nursing care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället, och det har visat sig att personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatisk ohälsa än övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebär att dessa personer med multipla behov kommer vårdas inom den somatiska vården och således något som allmänsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vård behöver därför vara förberedda att vårda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa. Artiklarna lästes noggrant igenom för att identifiera huvudteman och subteman som relaterade till varandra. På detta sätt framkom nya teman. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman och åtta subteman. Först Attityder till sjuksköterskans egen kompetens med subteman Självuppfattning, Kompetens och attityd i förhållande till patienter och Eftersträvande att utveckla den egna kompetensen. Därefter det andra huvudtemat Attityder till patienter med psykisk ohälsa med subteman Stereotypa attityder och Bakomliggande attityder som hinder för vård. Slutligen det tredje huvudtemat Splittrade attityder till sjuksköterskans arbete med subteman Attityder till patienter med psykisk ohälsa som splittrande av ordningen på avdelningen, Splittrade attityder till yrkesroll och Splittrade attityder till psykisk omvårdnad som en integrerad del av omvårdnad. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras resultatets fynd utifrån de teoretiska utgångspunkterna Stigma samt Vårdrelation, och även ytterligare vetenskapliga artiklar, med syfte att fördjupa förståelsen av resultatet. Resultatdiskussionen har byggts upp utifrån resultatets huvudteman.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till vården där patienterna kommer att möta sjuksköterskor. Syfte: Belysa sjuksköterskornas upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier och två subkategorier skapades. Första huvudkategorin var kunskapens betydelse i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa med subkategorierna positiva upplevelser av kunskapens betydelse och negativa upplevelser av kunskapens betydelse. Andra huvudkategorin var upplevda yrkesroll i mötet av patienter med psykisk ohälsa. Tredje huvudkategorin var upplevda känslor i mötet av patienter med psykisk ohälsa med subkategorierna positiva upplevelser och negativa upplevelser. Diskussion: Fynd i huvudkategorierna som diskuterades var sjuksköterskornas bristande kunskap och kompetens leder till att patienter med psykisk ohälsa inte erbjuds den vård de har rätt till. Okunskapen kan leda till rädsla för det okända och en känsla av att psykiatrin inte är en del av allmänsjuksköterskornas ansvar. / Background: Mental health illness is common within the Swedish population and is considered an endemic disease. People with mental health illness can suffer from psychological or physical issues and will turn to the health care system, where they will meet nurses. Aim: Shed light on nurses’ experiences of encountering patients with mental health illness in health care facilities. Method: A literature review based on eight qualitative studies. Result: Three main categories and two subcategories were created. The first main category was the importance of education in the encounter with patients with mental health illness with positive experiences in regards to the importance of education and negative experiences in regards to the importance of education as subcategories. The second main category was perceived professional role in the encounter with patients with mental health illness. The third main category was perceived feelings in the encounter with patients with mental illness. The subcategories were positive experiences and negative experiences. Discussion: Findings in the main categories were discussed, where the nurses' lack of knowledge and skills are evident. This means that patients with mental health illness are not cared for in a way they should. The lack of knowledge can lead to fear of the unknown as well as feeling like psychiatry isn't a part of the general nurses’ responsibility.

Bakgrund: Forskning visar att personer som är inneliggande på psykiatrisk heldygnsvård ofta upplever en brist på aktiviteter. Tillgången till aktiviteter är en viktig del för människans välbefinnande och skapar förutsättningar för att kunna vara delaktig i samhället. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters upplevelser om behovet av att använda aktiviteter inom psykiatrisk heldygnsvård, och vid behov; vilken typ av aktiviteter? Metod: En kvalitativ, fenomenologisk ansats användes. Urvalet skedde på flera sätt - både avsiktligt och maximalt varierat, samtidigt med snöbollsurval. Den transkriberade datan bearbetades och en kvalitativ innehållsanalys utfördes, vilket resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Resultat: Totalt tio informanter deltog i studien och resultatet utmynnade i huvudkategorierna Aktiviteters betydelse, Aktivitetsanvändning och Resurser. Det ansågs finnas ett behov av aktiviteter inom den psykiatriska heldygnsvården. Aktiviteterna upplevs minska psykiatriska symtom och förkorta rehabiliteringsprocessen. Det är viktigt att aktiviteterna upplevs meningsfulla för patienterna. Arbetsterapeuterna upplever ofta att det är svårt att få tiden att räcka till i deras yrkesroll vilket påverkat möjligheterna till att använda aktiviteter i behandlande syfte. Slutsatser: Tillgången till aktiviteter är viktigt även inom psykiatrisk heldygnsvård, då aktiviteter har en betydande roll i rehabiliteringsprocessen. / Background: Research shows that psychiatric inpatients often experience a lack of activities. To have access to activities is important since it enhances well-being and creates conditions for participation in the society. Purpose: To describe occupational therapists experiences about the need to use activities in psychiatric inpatient care, and if needed; which type of activities? Method: A qualitative, phenomenological approach was used. The sample was conducted in several ways - purposive and maximal variety, together with snowballing. The transcribed collected data was analyzed, and a qualitative content analysis was performed, which resulted in three main categories and ten sub categories. Results: Ten informants participated in the study and the results culminated in the main categories “The meaning of activities”, “Activity usage” and “Resources”. It was considered there is a need of activities in psychiatric inpatient care. Activities were perceived to reduce psychiatric symptoms and to shorten the rehabilitation process. It is however important that the activities are meaningful for the patients. The experience often is that there is a lack of time in their professional role which has affected the possibilities to use activities in treatment purposes. Conclusions: To have access to activities is important in psychiatric inpatient care, since activities has a meaningful role in the rehabilitation process.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa är en växande patientgrupp. I denna litteraturöversikt ses psykisk ohälsa som ett vitt begrepp som rymmer både lindrigare former av psykisk ohälsa och inkluderar allvarligare psykiska tillstånd och diagnoser. Gemensamt är att dessa patienter får ett bristfälligt bemötande i kontakt med vården. Personcentrerad vård är ett begrepp som används flitigt inom sjukvården. Avsikten är att stärka patienters autonomi och bidra till en trygg och säker vård. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Utifrån sökdatabaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO har 14 artiklar valts ut. Publiceringsår 2011-2017. Resultat: Flera olika faktorer påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus. Dessa är attityder och känslor, organisation och kunskap. Patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskor har olika syn på vårdrelationen vilket också påverkar sjuksköterskans bemötande. Konklusion: Flera av faktorerna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är påverkbara. Sjuksköterskor behöver vetskap om vilka faktorer som påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus för att kunna skapa förutsättningar för att möta deras komplexa omvårdnadsbehov. Kunskapen behöver även implementeras på vårdavdelningar och spridas vidare inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. / Background: Patients with mental illness are an increasing group. In this literature review, mental illness is seen as a widely spread concept that includes both minor forms of mental illness and more serious mental conditions and diagnosis. Patients with mental illness receives poor treatment encounter the healthcare. Person-centered care is a term that is frequent used in healthcare. The intention is to strengthen patients' autonomy to ensure secure care to all patients. Aim: To illustrate factors that affect the nurse treatment of patients with mental illness in hospitals. Method: The study was conducted as a literature review. Data collection was found through searches in PubMed, CINAHL and PsycINFO. 14 articles between 2011-2017 were selected. Results: Attitudes and emotions, organization and knowledge is factors that affect nurses treatment of patients with mental illness in hospital. Nurses and patients with mental illness have different views on the nurse-patient relation. Conclusion: These factors are possible to change. Nurses need knowledge about the factors that affect their treatment of patients with mental illness in hospitals to create circumstances that offers adequat care. It is important that knowledge spreads in healthcarewards and also implements furhter in the healthcare organisation.

Bakgrund: Närstående till patienter med psykisk ohälsa och patienter med psykisk ohälsa upplever att det är svårt att få god vård. Bristande kommunikation var en del som gjorde vårdandet sämre. Patienter upplever sig kränkta eller diskriminerade av vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002), där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar har analyserats med en beskrivande ansats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var viktigt inom vårdandet, även relationer var viktiga, både till patienter och till patienters närstående. Att upprätthålla en god relation och god kommunikation var delar sjuksköterskor upplevde som svåra, om det inte lyckades kunde sjuksköterskor uppleva att de misslyckats med vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kommunikation och att skapa en relation är viktigt mellan sjuksköterskor och patienter för att vårdandet ska ge förutsättningar för en god vård. Lyckades in en relation skapas upplevde sjuksköterskor ofta att vårdandet misslyckades. Viktigt var även att närstående som ville vara delaktiga i vårdandet tilläts vara involverade för det kunde gynna vårdandet. Bemötandet sjuksköterskor ger kan således ses som en grundläggande del som behöver förbättras för att vårdandet ska upplevas bättre för alla involverade parter. / Background: Relatives to patients with mental illness and patients with mental illness experience that it’s hard to get proper healthcare. Lack of communication was a part of the issues that made the healthcare worse. Patients expressed being discriminated against by the healthcare. Aim: To explore nurse’s experiences of working with mental health patients. Method: Systematic literature review with a descriptive synthesis following Evans (2002), twelve qualitative research articles were analysed with an inductive approach. Result: Nurses experienced that communication was an important part of the care, relations were also an important part for the healthcare, both to patients and to relatives of the patient. If this didn’t occur nurses would experience that the healthcare had failed. Conclusion: Nurses experienced that communication and creating relationships between patients was monumental for the outcome to be good. Did this not succeed, nurses felt that they’d failed. It was also important that relatives of the patient could get involved in the healthcare, since it could benefit the recovery of the patient. How nurses treated both patients and relatives were then a good start in getting improvements for how the treatment could be improved for everyone.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat att påfrestande arbetsförhållanden, i form av höga krav och låga kontrollmöjligheter i arbetet, har ett positivt signifikant samband med psykisk ohälsa. En alltför hög stressexponering i arbetslivet kan alltså ses som en bidragande orsak till psykisk ohälsa. Vidare har tidigare forskning visat att fysisk aktivitet har ett negativt signifikant samband med psykisk ohälsa och kan förebygga stressrelaterade problem. Syftet med denna studie är att undersöka om fysisk aktivitet har en modererande effekt på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Karaseks krav-kontroll-modell. Data baseras på Levnadsundersökningen (LNU) 2010. Urvalet i denna studie består av yrkesverksamma personer i åldrarna 19-64 och det sammanlagda urvalet efter avgränsningar och bortfall är på 1423 individer. Data analyseras med hjälp av linjär regressionsanalys. Studien bekräftar sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa, både då en bivariat analys genomförs och när justering för kontrollvariabler görs i multivariata analyser. Vidare bekräftar studien att det finns ett negativt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, då en bivariat analys genomförs. Däremot hittas inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, när justering för kontrollvariabler görs i en multivariat analys. Ingen signifikant modererande effekt av fysisk aktivitet på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa hittas.