Bakgrund: Paniksyndrom är en vanlig sjukdom, framförallt hos kvinnor. Att leva med paniksyndrom innebär en ständig rädsla för nästa panikattack, samt ofta en sämre ekonomi relaterat till sjukskrivning. Paniksyndrom blir som en funktionsnedsättning i vardagen och försämrar livskvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med paniksyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Resultat: Det som framkommit i studien är fysiska och psykiska symtom under panikattacken samt att i livet mellan attackerna upplevs rädsla, förändrad självbild. Samtidigt finns det en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnorna upplever en försämrad livskvalitet eftersom de hela tiden lever med en rädsla inför nästkommande panikattack. Detta utgör grunden för deras paniksyndrom. På grund av denna rädsla kan de inte leva sitt liv som de önskar, de blir begränsade även i de minsta vardagliga sysslor. Vid första panikattacken upplever samtliga kvinnor att det är något uppenbart fysiskt fel men efterhand får de insikt i sin psykiska ohälsa. Det finns svårigheter i att prata om paniksyndrom då kvinnorna känner en rädsla att bli misstrodda eller missförstådda och de känner skam på grund av sin sjukdom.

Sammanfattning Bakgrund: Att lida av försämring i psykisk ohälsa med tillhörande medicinering, kan medföra att det egna engagemanget i den psykiatriska vården påverkas. Under senare år har politiska initiativ gjorts för att stärka patienters delaktighet under pågående vård. Tidigare forskning påvisar dock att vårdpersonalen utgår från en paternalistisk syn, där man besitter en expertroll där patienten genom informationsförlust och bristande dialog utesluts från möjlighet att delta i beslutsfattande, vilket medför att rätten till delaktighet inte efterlevs. Teoretisk referensram: Tidvattenmodellen har utgjort ramverk för studien samt i Utvecklingsprojekt teamrond. Syftet: Att beskriva personers erfarenheter av delaktighet under vårdtiden på en allmänpsykiatrisk slutenvårdsavdelning före och efter implementering av utvecklingsprojekt Teamrond. Metod: Studien utfördes med Mixed Method embedded concurrent design. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer vid mättillfällena. Den dominerade kvalitativa datan analyserades induktivt genom innehållsanalys och kvantitativ data hanterades med deskriptiv statistik. Resultat: I kvantitativa resultatet framgick att samtliga variabler frånsett delaktighet i beslutsfattandet förbättrades vid utvärderingsmätningen. Vid sammanställning med det kvalitativa resultatet tydliggjordes att målsättningen med Utvecklingsprojekt teamrond avseende ökad patientdelaktighet kunde uppnås. Slutsats: Vårdpersonalen kan genom att visa intresse för personens unika kunskap om sitt liv, skapa en känsla av förståelse, vilket genom ett vidgat perspektiv medför att vården utformas tillsammans. Nyckelord: Mixed Method, Patientdelaktighet, Patientupplevelser, Personcentrerad vård, Psykiatrisk slutenvård, Psykisk ohälsa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer i alla åldrar och har stora konsekvenser för individens livskvalitet. En problematisk aspekt med psykisk ohälsa är att det är ett stigmatiserat hälsoproblem i samhället. Tidigare forskning visar att det finns svårigheter för patienter med psykisk ohälsa att ha kontakt med hälso- och sjukvården. Den somatiska akutmottagningen fokuserar på fysiska skador och sjukdomar. Vården upplevs därför som otillräcklig för patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur vuxna patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor när de söker vård på en akutmottagning, oavsett om kontaktorsaken relateras till fysiska eller psykiska besvär. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 empiriska artiklar. Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed och PsycINFO. Artiklarna genomgick en innehållsanalys. Joyce Travelbees omvårdnadsteori utgjorde studiens teoretiska referensram. Resultat: Fem kategorier identifierades som beskriver upplevelser av sjuksköterskors bemötande på akutmottagning hos patienter med psykisk ohälsa. Kategorierna var: positiva upplevelser, upplevda brister, individens svårigheter, yttre påverkande faktorer samt önskemål för ett likvärdigt bemötande. De mest problematiska aspekterna i sjuksköterskornas bemötande ansågs vara ett bristande engagemang och ett fördömande beteende. Fysisk hälsa ansågs också vara viktigare än psykisk hälsa. Slutsats: Det finns brister i sjuksköterskornas bemötande av personer med psykisk ohälsa på akutmottagningar. Problematiken ligger i stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. Därför krävs ny forskning och mer kunskap för att uppmärksamma och hitta lösningar på de brister som finns. / Background: Mental health is a public health problem that could be found in different ages and has big consequences for the individual ́s quality of life. One problematic aspect is the ongoing stigmatisation in the society. Previous research has shown difficulties for mental health patients to have contact with health care facilities. In the emergency department, the physical illness is a priority. Therefore, the health care is perceived as insufficient for patients with mental health problems. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of adults with mental health issues, regardless of the nature of the health seeking reason, and how they perceive that they get treated by the nurses in the emergency departments. Method: It ́s a literature research based on 13 empirical articles. The databases that has been used to find relevant articles was PubMed and PsycINFO. A content analysis was made on the articles. Joyce Travelbees nursing theory was used as a theoretical framework for this study. Result: Five categories was identified explaining experiences of nurses ́ treatment in the emergency department among patients with mental health issues. The catagories were: positive experiences, perceived shortcomings, individual difficulties, external impact factors and requests for equal treatment. The most problematic aspects of the nurses ́ patient treatment were lack of involvement and a judgemental behavior. Physical health was also considered as more important than mental health. Conclusion: Shortcomings were found in the nurse ́s treatment of patients with mental health issues in the emergency departments. The problematic factor is the stigmatisation of mental health. For that reason, new research and more knowledge is required to highlight and find solutions to the problem.

Bakgrund: I Sverige är ångest och depressionssyndrom de vanligaste orsakerna till att människor oavsett ålder drabbas av psykisk ohälsa och hör till de vanligaste folksjukdomarna. Det har rapporterats om den psykiatriska vården vilket har lett till att det har diskuterats mer om psykisk ohälsa. Massmedia, har på senare år rapporterat om människors ohälsa men även hur ohälsan har ökat bland kvinnor. Detta visar att sjuksköterskan kan möta personer med psykisk ohälsa i olika vårdkontext därför är det av vikt att försöka förstå att psykisk ohälsa är ett omfattande problemområde. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i form av ångest och depression. Metod: Datamaterialet analyserades med en narrativ analysmetod. Data insamlades genom sju bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier: Farhågor om sjukdomen bekräftas, Försöka förstå orsaken till sjukdomen, Behöver fasta kontakter med åtta underkategorier. Konklusion: Denna studie har bidragit med kunskaper och förståelse för kvinnors upplevelser med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan uttrycka sig på många olika sätt och därför behövs en förändring i förhållningssättet hos vårdpersonalen gentemot patienterna. Upplevelserna är individuella och därför behövs en individanpassad vård en fast vårdkontakt som ger kontinuitet genom hela vårdprocessen. / Background: In Sweden, anxiety and depression disorder are the most common causes of people suffering of mental illness from all ages and belonging to the most common people's diseases. It has been reported about psychiatric care, which has led to the discussion of mental disorder. Massmedia has reported in recent years about people's mental illness, but also how mental illness has increased among women. This shows that the nurse can meet people with mental illness in different healthcare contexts. It is therefore important to try to understand that mental illness is an extensive problem area. Purpose: Women's experiences of mental illness. A qualitive study in form of anxiety and depression. Method: The data was analyzed using a narrative method of analysis. Data was collected through seven blogs. Result: From the analysis appeared three categories: Fear of the disease confirmed, Try to understand the cause of the disease, Steady contacts are needed with eight subcategories. Conclusion: This study has contributed with knowledge and understanding of women's experiences of mental illness. Mental illness can express itself in many different ways and therefore a change in the attitude of healthcare staff towards the patients is needed. The experiences are individual and therefore, individualized care is a permanent care contact that provides continuity throughout the care process.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa, det vill säga psykiska besvär samt psykiska sjukdomstillstånd är ett globalt växande folkhälsoproblem och drabbar både män, kvinnor och barn i olika åldrar. Att vara drabbad av psykisk ohälsa medför en högre risk för somatisk samsjuklighet och förhöjd mortalitet jämfört med den allmänna befolkningen. Dessa personer kan uppleva diskriminering och särbehandling i samhället och de beskriver en rädsla att möta detta inom hälso- och sjukvård, vilket har skapat barriärer att söka vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikten gjordes i enlighet med Fribergs (2017) metod. Nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar har inkluderats i denna litteraturöversikt och är hämtade från databaserna CINAHL Complete, MEDLINE och PsycINFO. Sökord som användes i databaserna var: General nurse, Registered nurses, Nursing care, Nursing, Acute care, Mental illness, Mental disorders, Mental and physical illness, Mental health, Experience, Attitude samt Attitude towards. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsfrågor för kvalitativa samt kvantitativa studier samt analyserades utifrån tre steg presenterade av Friberg (2017). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Sjuksköterskan och patienten, Betydelsen av erfarenheter och kompetens i att bemöta psykisk ohälsa och Organisatoriska faktorers påverkan på sjuksköterskans arbete med underteman. Sjuksköterskorna beskriver negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. De upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens för att bemöta denna patientgrupp och att bristande utformning av vårdmiljö påverkade deras samt patienternas säkerhet. Diskussion: Ojämlik fördelning av hälso- och sjukvårdsresurser i Sverige och internationellt gällande psykisk ohälsa har diskuterats samt hur organisatoriska faktorer påverkar sjuksköterskans roll och ansvar. Författarna har även valt att diskutera sjuksköterskeutbildningen i relation till ämnet psykisk ohälsa. Joyce Travelbees teori gällande mellanmänskliga relationer har använts som stöd i resultatdiskussionen för att förstå sjuksköterskans ansvar och roll. / Background: Mental illness encompasses both mental disorders and mental illness, it is a globally growing public health problem, affecting both men, women and children of different ages. Being affected by mental illness causes a higher risk of somatic illness and increased mortality when compared to the general population. These people may experience discrimination and oppression in society and they describe a fear that they will experience the same discrimination in the health care system, which has created barriers to seek care. Aim: To describe nurse experience of caring for patients with mental illness in somatic care. Method: This literature review follows the guidelines of Friberg (2017). Nine qualitative and two quantitative studies have been included and where extracted from the databases CINAHL Complete, MEDLINE and PsycINFO. Keywords used in the databases were: General nurse, Registered nurses, Nursing care, Nursing, Acute care, Mental illness, Mental disorders, Mental and physical illness, Mental health, Experience, Attitude and Attitude towards. The quality of the included articles wax reviewed based on questions for qualitative and quantitative studies and subsequently analyzed based on three steps presented by Friberg (2017). Results: The analysis resulted in three main themes: Nurse and the patient, Importance of experience and competence in dealing with mental illness and Organizational factors affecting the nurse's work supplemented by subheadings. Nurses describes negative experiences when caring for patients with mental illness. They described insufficient skills to care for this patient group and lack of the healthcare facilities affected their and patient´s safety. Discussion: The lack of equal distribution of healthcare resources in Sweden and worldwide regarding mental illness have been discussed, as well as the consequences of organizational factors on the role and responsibilities of the nurse. The authors also discuss nursing education in relation to the subject mental illness. Travelbee's theory of interpersonal aspects of nursing has been used to support the discussion in understanding the nurse´s responsibility and role.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn har ökat stadigt de senaste 20 åren. God psykisk hälsa är en förutsättning för att barn skall kunna utvecklas optimalt. Globalt sett lider ca 10-20 % av världens barn av psykisk ohälsa.  Det finns begränsad forskning kring vilka faktorer som kan bidra till denna ökning. Syfte: att identifiera och beskriva riskfaktorer som kan bidra till psykisk ohälsa hos barn. Metod: En beskrivande litteraturstudie av 13 vetenskapliga artiklar, 12 artiklar med kvantitativ ansats och 1 artikel med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visar att barn som upplever en psykisk ohälsa påverkas av olika riskfaktorer. Identifierade riskfaktorer var hur familjens struktur såg ut, föräldrarnas hälsa samt föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska status. Utsatthet var en annan betydande riskfaktor. I resultatet framkommer det att dessa faktorer har en negativ inverkan på barnets psykiska hälsa. Slutsats: Barn som lever i en ogynnsam hemmiljö med familjekonflikter eller föräldrar med en psykisk ohälsa är i riskzonen för att själva utveckla en psykisk ohälsa. Utsatthet som mobbning och olika typer av misshandel leder till en svag självbild och en markant risk för psykisk ohälsa. / Background: Mental ill health in children has increased steadily over the past 20 years. Good mental health is a prerequisite for children to develop optimally. Globally, about 10-20% of the world's children suffer from mental ill health. There is limited research on what factors can contribute to this increase. Purpose: To identify and describe risk factors that can contribute to mental ill health in children. Method: A descriptive literature study of 13 scientific articles, 12 articles with quantitative approach and 1 article with qualitative approach. Main results: The result shows that children who experience mental ill health are affected by various risk factors. Identified risk factors were the structure of the family, the health of the parents, and the parents' education and socio-economic status. Exposure was another significant risk factor. The result shows that these factors have a negative impact on the child's mental health Conclusion: Children living in an unfavorable home environment with family conflicts or parents with mental ill health are at risk of developing mental illness themselves. Exposure like bullying and various types of abuse leads to a weak self-image and a significant risk of mental ill health.

Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogiska insatser som skolan kan erbjuda för att underlätta för elever, som lever med psykisk ohälsa, att genomföra sin gymnasieutbildning. För att belysa detta behövde jag få del av elevers egna erfarenheter från sina gymnasiestudier. Sex elever som lever med psykisk ohälsa, och förväntas ta studentexamen inom ramen av tre år intervjuades för studien I studien framkommer att det är avgörande för eleverna att möta mentorer och lärare som lyssnar på och bekräftar dem för att de ska fortsätta sina studier. Specialpedagogens har ett betydelsefullt uppdrag att genom handledning stärka mentorer och lärare i deras roll, sprida kunskap och information om psykisk ohälsa samt framhålla betydelsen av att bygga starka band med elever. När betydelsen av relationer betonas och prioriteras skapas de förutsättningar som krävs för att kunna erkänna och lyfta problemen kring psykisk ohälsa och få bort skammen så att fler elever kan få den hjälp och det stöd de behöver snabbare. Förutsättningen för att mentorer och lärare ska kunna vara ute med eleverna och arbeta relationsskapande är att organisationen tillåter och ger förutsättningar för det arbetet. Här har specialpedagogen ett viktigt uppdrag att påverka skolledningen och EHT samt arbeta organisatoriskt genom kunskapsspridning och handledning. Studien är av explorativ karaktär och ger inte ett tillräckligt underlag för att kunna dra några definitiva slutsatser om hela populationen elever med psykisk ohälsa. Dock har genom intervjuerna ett mönster framträtt som är av värde att undersöka vidare.

Abstract Purpose. The study investigates how individual and structural factors affect children's mental illness in rural municipalities, and how schooling acts as a protective factor against mental illness. The report is based on reports from Barnombudsmannen (2018) and Bris (2018), which says that increased mental illness increases for children and schools have an unequal education where the children in rural municipalities have poorer school results than the national average. The theoretical reference frame of the study is Bronfenbrenner's ecological system theory. Method. One quantitative method is the basis for the study, which is based on surveys where respondents are children in rural municipalities. The data is collected by LoRDIA research projects and a stratification of the material is made to reach the appropriate population. Selected factors are hyperactivity, behavioural problems, relationships to peers, emotional symptoms, experiences of trauma and prosocial behaviour, school conditions, well-being in the residential area, the child's experience of family finances. Results. The study shows significant relationship between all of the above-mentioned factors and mental health. The mental illness of children can be understood as 43% of the studies examined factors. The results of the study can be seen to help increase understanding of the relationship between mental illness and risk and protection-factors for children living in rural municipalities. Conclusion. The results show that mental illness in the child is not only found as the child's individual characteristics but is linked to living conditions and the environment's ability to provide a safe home environment, good school and prosocial conditions. The significance of school and social authorities offering individualized efforts to prevent the increasing mental illness of children in rural municipalities is apparent from the results of the study. Keywords. Children, mental illness, rural, school, individual and structural factors, segregation

No description available.