No description available.

I dagens samhälle ökar sjukskrivningarna i väldigt hög takt vilket skapar ekonomiska konsekvenser för samhället. Framförallt ökar de psykosociala sjukskrivningarna vilket denna studie har tagit sikte på och utgår ifrån. Den teoretiska ram och utgångspunkt som ligger till grund för denna undersökning är Antonovskys Känsla av sammanhang, KASAM. Den här studien ämnar undersöka anställdas Känsla av sammanhang och hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar Känslan av sammanhang genom att besvara två frågeställningar; Hur upplever de anställda sin egen Känsla av sammanhang? och Hur påverkar den psykosociala arbetsmiljön Känslan av sammanhang? Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen behandlar olika aspekter av psykosocial hälsa och arbetsmiljö samt tidigare studier om KASAM. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät som 77 personer svarade på. Resultatet av studien visar att det tycks finnas ett signifikant samband mellan en god psykosocial arbetsmiljö och Känslan av sammanhang. Medarbetare som upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö tycks också ha en högre Känsla av sammanhang.

Bakgrund: Panikångest kännetecknas av återkommande panikattacker som efterföljs av stark rädsla, ångest samt beteendeförändring hos den drabbade. Panikångest drabbar fler kvinnor än män och kan leda till försämrad livskvalitet. Tio procent av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet av en panikattack. Anledningen till att kvinnor drabbas oftare än män är inte fastställt men socioekonomisk ställning, biologi, kränkningar och överfall kan vara tänkbara orsaker. Negativa attityder och stigmatisering mot personer som lider av psykisk ohälsa förekommer hos vårdpersonal.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av panikångest Metod: En kvalitativ metod användes baserad på tre stycken patografier. Analys av data genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Kvinnorna beskrev en förändrad vardag som grundade sig i ett förändrat tankesätt och en rädsla. De upplevde en förändrad självbild med känslor av skam och en förlorad identitet. Kvinnornas fysiska och psykologiska upplevelser vid en panikattack beskriver deras känslor av panik. Slutsats: Att drabbas av panikångest innebär ett lidande både psykiskt och fysiskt. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de drabbade kvinnornas upplevelse för att kunna ge en god omvårdnad.

Syftet med föreliggande studie är att skapa förståelse kring hur sju kuratorer från fyra grund- och gymnasieskolor i Mellansveriges upplever sin arbetssituation, vad som kan bidra till stress, samt hur stress från arbetet hanteras genom copingstrategier. Detta ställs även i kontext med den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar på grundskole- och gymnasienivå. Studien undersöker hur olika faktorer påverkar kuratorns arbete. De centrala faktorerna i föreliggande studie är stress, copingstrategier och förväntningar på den egna profession respektive de förväntningar som förmedlas från andra professioner inom skolverksamheten.Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer har utförts med skolkuratorer verksamma i Mellansverige. Det inhämtade resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Största andelen skolkuratorer målar upp en bild av att belastningen på arbetet har ökat i form av ett större behov av individuella stödkontakter bland eleverna, vilket hänvisas till den ökade psykiska ohälsan. Denna andel skolkuratorer menade att sociala medier var en bakomliggande faktor. En annan bild som målas upp är att arbetets karaktär har förändrats parallellt med den ökade psykiska ohälsan. Det upplevs vara vanligt med olika trender av ohälsa bland eleverna, t.ex. ätstörningar, social ångest samt tankar om suicid. Nästan alla av kuratorerna som deltog i studien kände sig stressade i sitt arbete, men hade då olika copingstrategier att ta till för att reducera stressen. Resultatet visar också att en stor del av arbetsbelastningen berodde på att skolkuratorerna tog på sig mer än vad som ingick i deras arbetsbeskrivning, vilket medförde att andra arbetsuppgifter fick prioriteras bort. Detta dels p.g.a. att de ville leva upp till de förväntningar som fanns, men även för att hjälpa eleverna när andra samhällsinstanser inte uppmärksammade behovet. Elevantalet respektive skolkurator ansvarade över hade också påverkan på arbetsbelastningen.

en Essä om att göra konst trots utbrändhet psykiskohälsa och hur en överlever sin deptrition genom konst, texten är självbiografisk och nämner både minnen och beskrivningar om olika konstvärk och hur dekommit till / <p>Masterarbetet innehåller en skriftlig del och en gestaltande del</p>

Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård. För att kunna fördjupa och sammanställa tidigare forskningar om ämnet är det en fördel att göra en litteraturstudie. I arbetet ingår 14 artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård negativa upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna kände en ständig känsla av obehag och rädsla som grundas på otillräcklig kunskap. På grund av bristfällig sjukhusledning känner sjuksköterskorna att de inte får stöd när de önskar få mer kunskap om ohälsan. Sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet eller vid samarbete med specialistpsykiatrin har en mer positiv inställning. Sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård har oftast andra medicinska prioriteringar vilket får dem att känna ångest över att inte kunna ge god vård. Patienternas psykiska ohälsa blir då bortprioriterad och obehandlad vilket skapar ett lidande. Alla patienter skall vårdas utefter deras individuella behov, men kunskapsbristen upplevs vara ett stort hinder.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska ge vård med respekt för människors lika värde. Sjuksköterskans omvårdnad är till för att lindra symptom och att patienten skall fungera i vardagen. Patienter med allvarlig psykisk ohälsa avlider i genomsnitt 20 år tidigare än övriga befolkningen, de avlider ofta av behandlingsbar fysisk ohälsa. Att närma sig lidande är svårt, när patienter inte uttrycker sitt lidande, har sjuksköterskan svårt att identifiera det. Tvångsvård och tvångsmedicinering skapar starka känslor, regelsystemet prioriteras före patientens autonomi. Patienter avstår behandling på grund av bemötandet. Men ett bra socialt nätverk, bra erfarenheter, liksom positiva tankar och attityder kring behandlingen, påverkar följsamheten positivt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande vid psykisk ohälsa. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Tio artiklar valdes ut. De lästes, översattes, analyserades med hjälp av färgkodning och sammanställdes under olika huvudteman och subteman. Databasen Cinahl plus Full Text användes uteslutande för att det visade sig att sökorden gav samma träffar på Pub Med, även att Chinahl plus Full Text är en stor vårdvetenskaplig databas. Resultat: Resultatet presenteras som en tillfriskningsprocess med tre huvudteman; Livet som ohälsa, Livet som hälsa och Livet som framtid. Diskussion: I diskussionen används Travelbees (1966/2012) omvårdnadsteori Interpersonal human to human relationship och konsensus-begreppet vårdande.

Introduktion: Antalet patienter med psykisk ohälsa har setts öka de senaste åren. Ambulansens funktion har också vuxit från att vara ett transportmedel till att bedriva avancerad sjukvård, vilket även avspeglas i den prehospitala vården av patienter med psykisk ohälsa. Forskning visar att sjuksköterskor har en negativ syn på patienter med psykisk ohälsa samt att de upplever rädsla och osäkerhet i vårdandet på grund av bristande kunskap. Att inte känna sig trygg kan leda till felaktiga bedömningar av patientens verkliga vårdbehov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i de olika delarna av vårdkedjan i den prehospitala vårdmiljön. Metod: Tio stycken intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor från fem ambulansstationer i Mellansverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat/Slutsats: Studien visade att ambulanssjuksköterskor upplevde en bristande kunskap i att bemöta, bedöma och vårda patienter med psykisk ohälsa i den prehospitala miljön. Den upplevda kunskapsbristen upplevdes leda till osäkerhet i samband med patientmötet och således sämre vård för patienten. Hot och våld var något som också upplevdes i samband med vården av patienter med psykisk ohälsa där utbildning i bemötande och riskförebyggande arbete skulle kunna förbättra arbetsmiljön för ambulanssjuksköterskor och öka tryggheten i vårdandet av patienterna. De upplevde också att kommunikationen och patientomhändertagande hade blivit bättre på psykiatriska akutmottagningen under senaste tiden, men där en ökad förståelse och insikt i varandras verksamheter skulle kunna göra samarbetet och kommunikationen ännu bättre. / Introduction: The number of patients with mental illness has increased in recent years. The ambulance has also grown from being a means of transport to being able to give advanced medical care, which is also reflected in the prehospital care of patients with mental illness. Research shows that nurses have a negative view of a patient with mental illness and nurses experience fear and insecurity in nursing for the patients due to insufficient knowledge. The uncertainty can lead to incorrect assessments of the patient's actual care needs. Purpose: The purpose of the study was to investigate ambulance nurses experiences of caring for patients with mental illness in the various parts of the care chain in the prehospital environment. Method: Ten interviews were conducted with ambulance nurses from five stations in central Sweden. The interviews were then analyzed with a "qualitative content analysis". Result/Conclusion: The result showed that ambulance nurses experienced a lack of knowledge in responding, assessing and caring for patients with mental illness in the prehospital environment. The perceived lack of knowledge leads to insecurity of caring and thus poorer care for the patient. Threat and violence was also experienced in the care of patients with mental illness, where education in communication and risk prevention could improve the working environment for ambulance nurses and increase the safety of patient care. They also felt that communication and patient care had improved on psychiatric emergency services in recent years, but with better understanding and insight into each other's operations could make collaboration and communication even better.

Föreliggande studie syftar till att undersöka socialarbetares upplevelser av samverkan mellan ett landstings psykiatri och kringliggande småkommuners socialtjänst gällande vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruks- eller beroendeproblematik och psykisk ohälsa. För att inhämta information har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare verksamma vid beroendecentrum, respektive tre olika socialtjänster. I resultatet framkommer att god personlig relation mellan socialarbetarna inom de olika verksamheterna, faktiska möten mellan de professionella och en tydlig ansvarsfördelning är viktiga förutsättningar för gott samarbete mellan verksamheterna. Det delade huvudmannaskapet mellan kommun och landsting, den enskildes brist på motivation att ta emot hjälp, olika uppfattningar om målgruppens problematik och uteblivet informationsutbyte mellan verksamheterna har visat sig utgöra hinder för fungerande samverkan. Vidare framhålls att det geografiska avståndet tycks påverka samverkan i den mån att motivationsarbetet med klienten att ta emot hjälp försvåras, samt leder till att fysiska samverkansmöten ibland bortprioriteras på grund av tidsbrist. Avslutningsvis framkommer att det i dagsläget inte finns tillräckliga eller anpassade insatser för den del av målgruppen som har någon form av kognitiv nedsättning. Föreliggande studies resultat bidrar till en djupare kunskap och förståelse för faktorer som kan påverka samarbetet mellan landsting och kommun gällande personer med samsjuklighet.

Studiens syfte var att undersöka ett urval erfarna HR-representanter inom offentlig verksamhets upplevelser av att arbeta med stressrelaterad ohälsa. För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys. Ett snöbollsurval ledde till åtta deltagare (n=8) fördelat på sju organisationer. Stressrelaterad ohälsa är en vanlig orsak till sjukskrivning i dagens samhälle och en del i gällande arbetsmiljölagstiftning. Analysen resulterade i fyra övergripande teman; stress, arbetsmiljö, ambitionsnivå och HR-funktionens roll. Resultatet visade att stress är ett komplext ämne. Många gånger beror stress på annat än arbetets utformning såsom till exempel privatliv eller höga ambitioner hos medarbetare. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön spelar också roll för den upplevda stressen och det är HR:s uppgift att ge chefer rätt förutsättningar för att bedriva arbetet mot stressrelaterad ohälsa.