• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1683
  • 21
  • Tagged with
  • 1704
  • 1434
  • 723
  • 549
  • 467
  • 451
  • 432
  • 424
  • 303
  • 299
  • 273
  • 268
  • 258
  • 177
  • 135
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
801

Vänner via mobilen: en intervjustudie om upplevelser av att kommunicera kring psykisk ohälsa på Instagram

Emanuelsson, Ylvar January 2018 (has links)
Bakgrund: Sociala forum på internet används för att diskutera psykisk ohälsa och för att komma i kontakt med andra i liknade situationer. Flertalet studier har gjorts genom insamling av poster kring psykisk ohälsa på olika sociala forum. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att kommunicera kring psykisk ohälsa via Instagram. Metod: Studiedesignen var en kvalitativ intervjustudie data består av semi-strukturerade intervjuer med nio personer som använder Instagram för att prata om psykisk ohälsa. Informanterna rekryterades via Instagram. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade fyra kategorier; Kamratstöd, Ett annat sätt att kommunicera, Öppenhet och anonymitet kring psykisk ohälsa och Gränssättning. Slutsats: Sociala forum kan användas som en plattform för kamratstöd och empowerment bland personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad behöver vara medvetna om detta för att sätta sig in i patientens livsvärld. / Background: Social forums online are used by people to discuss issues of mental illness and to engage with others in similar situations. Several studies about the issue are conducted through collecting data from social forums. Objectives: The aim of the research was to explore experiences from communication about mental illness on the social forum Instagram. Methods: The study is based on a qualitative method and the data consist of semi-structured interviews with nine people using Instagram to discuss mental illness. The participants were recruited through Instagram. Results: The result was turned into four categories: Peer-to-peer support, Another way to communicate, Openness and anonymousness about mental illness and To set limits. Conclusion: Social networks can provide a platform for peer-to-peer support and empowerment among individuals with mental illness. Nurses in mental health care need to be aware of this to gain an understanding of the patient’s life-world.
802

Hur uttrycker ungdomar sitt mående? -En analys av inlägg i appen ”Här ligger jag…”

Rivoire, Isabelle, Ängvig, Rebecka January 2020 (has links)
Bakgrund: Ungdomar i Sverige mår allt sämre psykiskt. Få söker hjälp hos vården när de mår dåligt. BUP har långa väntetider och därmed får få hjälp direkt när de behöver det. Ungdomar riskerar att försämras i sitt mående vid utebliven kontakt med vården. En app skulle kunna vara ett alternativ för dessa ungdomar innan de får möjlighet att komma till vården. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur ungdomar som använder appen ”Här ligger jag…” uttrycker sitt mående. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Efter godkännande från användarna samlades data in från appen under en veckas tid, i mars 2020. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de 414 insamlade inläggen. Resultat: Resultatet består av fem kategorier av måenden. Det visade att ungdomarna har ett behov av att uttrycka sig kring ångest, depressiva symtom, ensamhet, hat och välbefinnande. Slutsats: Ungdomars behov att uttrycka sitt mående skulle kunna tillgodoses av en sjuksköterska med kunskap om ungdomar som ger vägledning till att hälsoappar finns att tillgå 24 timmar om dygnet. Ämnet psykisk ohälsa kan uppfattas som ett känsligt ämne att tala om och därför kan det vara lättare i ett forum där alla är anonyma. / Background: Mental health problems are increasing for adolescents in Sweden. Few of them seek help from health care when they are feeling unwell. Children and adolescents psychiatry in Sweden have excessive waiting lists for help seekers and therefore few who require help are getting it directly when needed. Adolescents are at risk of worsening their mental health status without available professional help. An mhealth app have the potential to be an alternative for adolescents with mental health problems before they have a chance to receive professional help. Objective: The aim of the study is to highlight how adolescents express their mood in the ”Här ligger jag…” app. Methods: This study has a qualitative approach to the field. The collection of data was carried out during one week in March of 2020 with consent from the users. A total of 414 posts was collected and analyzed using qualitative content analysis. Results: The result consist of five categories with expressions of feelings. It shows that adolescents have a need to express themselves about anxiety, depressive symptoms, loneliness, hatred and well-being. Conclusions: Nurses with knowledge about adolescents needs to express their mood could guide them to find mhealth apps which are available 24/7. Talking about mental health may be perceived as a difficult topic to discuss and therefore it may be easier in an anonymous forum.
803

CRISIS INTERVENTION TEAM, EN MODELL SOM SYFTAR TILL ATT FÖRBÄTTRA POLISERS MÖTE MED DEN PSYKISKT SJUKE- EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER CIT-MODELLENS INFLYTANDE PÅ POLISIÄRT ARBETE

Haddou, Mustafa, Catovic, Azra January 2018 (has links)
Idag innefattar en del av det polisiära arbetet bland annat att bemöta och handskas med psykiskt sjuka individer. Då den psykiska ohälsan ständigt ökar i samhället innebär det att allt fler anställda hos polismyndigheten möter psykiskt sjuka individer. Därför är det betydelsefullt att poliser har kunskap om psykisk ohälsa. Genom kunskap kan samspelet mellan polis och den psykiskt sjuke ske på bästa möjliga vis. Denna uppsats önskar att belysa hur CIT (Crisis intervention teams) påverkat polisens möte med personer med psykisk ohälsa. CIT har visat sig positivt kunna påverka mötet mellan polis och den sjuke. Den positiva inverkan av CIT diskuteras utifrån fyra övergripande teman; hänvisning till vård och antal gripande, ökning av kunskap, bruk av våld, säkrare möten samt förändring av attityder och uppfattningar om psykisk ohälsa. CIT visade sig ha en positiv inverkan på hänvisning till vård samt har visat en ökning av kunskap kring psykisk ohälsa vilket bidragit till förändring av attityder och uppfattningar gällande psykisk ohälsa. Det gick att finna visst stöd i uttalandet att CIT inneburit en minskning av våld och antal gripande. / A big part of police work today revolves around dealing with mentally ill individuals, and being able to do so is very important. An increase in mental illness in society has led to more police employees having to deal with individuals who suffer from mental illness. This systematic literature review aims to investigate how CIT can influence the meeting between officers and the mentally ill individual. Current research on CIT has shown a positive effect on improving the situations in which officers and individuals with mental health interact. These positive outcomes could be discussed in relation to four themes. Direction to mental health services & number of arrests and an increase in knowledge regarding mental health was two of the themes identified. The other two themes was use of force/safer interactions and a change in attitudes and perceptions about mental health. CIT was found to have a positive impact on direction to mental health services, an increase in knowledge and changes in attitudes and perception. Some support could be found for a decrease in use of force and amount of arrests after completion of CIT training.
804

Det är någonting som finns med en hela livet. En kvalitativ studie om utsatthet för gatuvåld

Palmqvist, Helena January 2018 (has links)
Bakgrund: Forskningen visar att brottsoffer och förövare ofta är samma personoch att utsättas för gatuvåld som ung kan leda till både kortvarig och långvarigpsykisk påverkan inom en rad olika problemområden. Syfte: Att undersöka vuxnaindividers upplevelse och uppfattning av att ha blivit utsatt för gatuvåld som ung,med fokus på rättsväsendet, brottsofferstöd, psykisk ohälsa, kriminalitet,bearbetning och behov. Metod: Denna studie är kvalitativ, med utgångspunkt ifenomenografi och fenomenologi. Materialet består av fyra semistruktureradedjupintervjuer och analysen har utgått från systematisk textkondensering.Resultat: Det framgår att alla informanterna har fått någon form av långvarigpsykisk påverkan, som depression, självmedicinering, irrationella rädslor, PTSDsymtom, sömnproblem, bristande tillit, extra vaksamhet, självskadebeteende. Detsom utmärker sig är att de som har fått minst sammanslaget stöd samtidigt har fåttmest psykisk påverkan och upplever sig ha blivit dåligt bemötta av rättsväsendet.Det framgår inga indikationer på att informanterna har blivit våldsamma ellerpåbörjat en kriminell karriär efter att ha varit utsatta för våldsbrott. Slutsats: Detär viktigt att rättsväsendet och verksamheter som arbetar för brottsoffer arbetarutifrån en enhetlig organisation där alla ungdomar som har utsatts för brott får ettindividanpassat stöd under rättsprocessens samtliga led, med uppföljandesamtalupp till ett år efter händelsen. Att lägga extra kraft och resurser i ett tidigt skedekommer sannolikt att minska psykisk ohälsa och kostnader för samhället i ettlångsiktigt perspektiv. / Background: Research shows that the victim and the perpetrator often is the sameperson, and to be assaulted can lead to prolonged as well as brief psychologicaleffects within several areas of concern. Objective: The purpose of this study is toexplore adult’s experience and perception of having been exposed to streetviolence in their teens, focusing on the judicial system, victim support, mentalillness, processing and needs. Methods: This study is qualitative, with the startingpoint in phenomenography and phenomenology. The material consists of foursemi structured in-depth interviews, the analysis proceeding from systematic textcondensation. Results: All the informants have some form of long-term mentalinfluence, such as depression, self-medication, irrational fears, PTSD symptoms,sleep problems, lack of trust and extra vigilance. What stands out is that thosewho have received less aggregated support also are those who have the greatestpsychological impact while experiencing poor response from the judiciary. Thereare no indications of the informants turning violent or having started a criminalcareer after their experience of been exposed to violent crimes. Conclusion: Itseems that it is utmost important that the judiciary and units that support youngvictims work from an unified organization and that all young people subjected tocrimes should receive personalized support throughout the whole legal processwith follow-up talks up to one year after the event. Adding extra power andresources at an early stage will probably reduce problems with mental health andcosts in a long-term perspective.
805

”För mig som inte gillar idrott tär det på min psykiska hälsa” : en studie om hur skolmiljön och ämnet idrott och hälsa påverkar elevers välmående.

Jägerbrink, Filip, Kasselstrand, Simon January 2020 (has links)
No description available.
806

Fritidshemmets betydelse för utvecklingen av elevers psykiska hälsa : En fenomenografisk studie om fritidshemspersonalens synsätt på psykisk hälsa och psykisk ohälsa / The importance of school-age educare in developing children's mental health : A phenomenographic study of school-age educare teachers`viewpoints regardning mental health and mental illness

Lind, Sanne January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att lyfta fram fritidshempersonalens liknade och skilda synsätt kring begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa samt lyfta fram vad deras synsätt och resonemang innebär för fritidshemmets möjligheter att främja elevers psykiska hälsa. Studien syftar till att undersöka dessa fenomen utifrån ett sociokulturellt och ett salutogent perspektiv. För att besvara syftet genomfördes sex semistrukturerade djupintervjuer med personal i fritidshemmet som sedan har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultaten har delats in i tre huvudteman. Temat synsätt på psykisk hälsa och psykisk ohälsa gav upphov till liknande och olika svar. Begreppen benämns som svårdefinierade där psykisk ohälsa framstår som ett mer komplext begrepp. Salutogena faktorer inbegriper fritidshemspersonalens synsätt kring relationella och strukturella möjligheter relaterat till psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det sistnämnda temat betydelsen av fritidshem för psykisk hälsa, lyfter fram olika aspekter av hur fritidshemmet kan stimulera elevers kreativitet, estetik, förståelse, fysiska aktivitet, lek och återhämtning för att främja psykisk hälsa. Studiens slutsatser är att psykisk hälsa och psykisk ohälsa är beroende av samspelet mellan det fysiska, psykiska och sociala, som utgörs av både inre och yttre faktorer. Fritidshem som utgörs av kvalité, kompetens och struktur har goda möjligheter att främja psykisk hälsa hos elever.
807

Psykisk ohälsa hos högstadieelever - en litteraturstudie om de signaler och symtom som framkommer med kvantitativa frågeformulär

Lundegårdh, Annika January 2020 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar i Sverige och globalt. Det är därför angeläget att tidigt identifiera elever med psykisk ohälsa då många är behandlingsbara. Försämringar är möjliga att förebygga. Skolan anses vara en viktig skyddsfaktor för att hantera psykiska påfrestningar. Samtidigt kopplas den ökade psykiska ohälsan ihop med skoltiden. Skolan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stödja elever mot utbildningens mål. I mötet med elever har skolan möjlighet att skapa känslan av sammanhang, KASAM, för att öka deras välbefinnande. Skolsköterskan har en nyckelroll i det salutogena hälsofrämjande och förebyggande arbetet för tidig identifiering av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva högstadieelevers signaler och symtom på psykisk ohälsa utifrån deras skattningar i kvantitativa frågeformulär samt beskriva vilka frågeformulär som använts. Metod: En beskrivande litteraturstudie med 12 kvantitativa artiklar. Huvudresultat: En framträdande signal vid psykisk ohälsa är ”upplevelse av utsatthet” på grund av våld och negativ stress. Av symtomen är de psykiatriska fler än de somatiska. Med stöd av validerade formulär kunde skolsköterskor hitta 30 % av de elever som hade ångest och/eller depression. I resultatet finns femtiotvå formulär som kan tillämpas vid identifiering av psykisk ohälsa. Slutsats: Högstadieelever beskriver sin psykisk ohälsa i validerade formulär med signaler och symtom. Skolsköterskan kan identifiera psykisk ohälsa hos högstadieelever med kunskap om sammanhanget mellan symtom och signaler. Existerande validerade formulär kan användas i sammanhanget. / Background: Mental health problems among adolscents is increasing in Sweden and globally. Identifying adolescents with mental health problems when many are treatable and preventable are important. Deterioration is possible to prevent. The school is considered to be an important protective factor for dealing with mental stress. At the same time, increased mental health problems is linked to school time.  The school will work on health promotion and prevention to support adolescents towards the goals of education. In the meeting with adolescents, the school has the opportunity to create the sense of context, KASAM, to increase their well-being. The school nurse should play a key role in the salutogenic health promotion and prevention work for early identification of mental health problems. Aim: To describe high school students signals and symptoms of mental health problems based on their estimates in quantitative questionnaires and describe which questionnaires were used. Method: A descriptive literature study with 12 quantitative articles. Result: In a new context, signals and symptoms that high school students can express when having mental health problems are described. A prominent signal was the "experience of vulnerability" in which violence and negative stress. Of the symptoms, the psychiatric is more than the somatic. With the help of validated forms, school nurses were able to find 30 % of the adolescents with anxiety and/or depression. The result contained fifty-two forms that can be used in identifying mental health problems. Conclusion: High school students describe their mental health problems in validated forms with signals and symptoms. The school nurse can identify mental health problems in high school students with knowledge of the connection between symptoms and signals. Existing validated forms can be used in this context.
808

Att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa : En kvalitativ intervjustudie av patienter inom specialistpsykiatrisk vård

Saed, Hawser, Tamminen-Lindqvist, Hanna January 2020 (has links)
Att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa kan innebära en påverkan på barnens skolresultat, arbetsliv och möjligheter i vuxenlivet. Vidare risker kan vara missbruk och kriminalitet. Sjutton procent av barnen i Sverige växer upp i ett hem där det förekommer psykisk ohälsa, i många fall lider båda föräldrarna av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan bli en ond cirkel där överföring kan ske från generation till generation. Med rätt stöd kan cirkeln brytas och konsekvenserna av det kan förebyggas genom att tidigt uppmärksamma och fånga upp barnen. Syftet med studien var att beskriva individers upplevelser av att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa. Författarna valde att ta del av de subjektiva upplevelserna och erfarenheterna genom att genomföra sex livsvärldsintervjuer av vuxna patienter som vårdas inom specialistpsykiatrin. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Maktlöshet, Bristfälligt föräldraskap och Känslomässig sårbarhet. Skildringar av ombytta roller med föräldrarna, skamkänslor, kriminalitet, flykt för sina liv och självmordsförsök beskrevs. Tidigare föreställningar om hur det är att växa upp med föräldrar med psykisk ohälsa och att det kan orsaka att barnet utvecklar egen psykisk ohälsa, bekräftas i studiens resultat. I generationsskiften måste den onda cirkeln brytas, vilket föranleder vidare spridning med information av barns upplevelser och insatser som kan sättas in i ett tidigt skede, för att undvika konsekvenser i ett längre perspektiv för både individ och samhälle
809

STRESS- OCH SÖMNBEHANDLING : Utvärdering av kliniskt relevanta effekter av gruppbehandling inom primärvård

Bäcklund, Josefin, Holmén, Maja January 2020 (has links)
I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.
810

En förändrad frihet i livet : Patientens emotionella upplevelser efter stroke

Henningsson, Anna, Markgård, Marie January 2020 (has links)
Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna i Sverige idag. Funktionsnedsättningen kan vara av olika karaktär och påverkar den drabbade människan i sin helhet och sammanhang. Psykiska besvär till följd av stroke är vanligt då livet plötsligt förändras efter händelsen. I denna studie har de emotionella upplevelserna efter stroke undersökts. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där 10 artiklar granskades och analyserades, varav sju av kvalitativ ansats respektive två av kvantitativ ansats och en i kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utmynnade i en beskrivning av de vanligaste emotionella reaktionerna, upplevelsen av förändrad livskvalité samt upplevelsen av den förändrade kroppen och det förändrade “jaget”. Sammanfattningsvis tycks emotionella upplevelser vara starkt kopplat till den förändrade kroppen och dess påföljder såsom begränsningar i det dagliga livet. Faktorer som verkar hjälpa individen i återhämtningsprocessen är god information av hälso- och sjukvården, sociala relationer, rehabilitering samt anpassning och acceptans.

Page generated in 0.2967 seconds