Socialarbetares bemötande av personer de möter är av yttersta vikt i förändringsprocessen. Syftet med denna studie var att belysa de olika faktorer som ligger till grund för ett bra bemötande med ungdomar som har psykisk ohälsa utifrån de professionellas perspektiv samt undersöka vilka utmaningar som kan upplevas i sådana möten. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare. Materialet analyserades genom tematisk-analys. De teoretiska utgångspunkterna som tillämpades i denna studie var lösningsfokuserad teori och Goffmans teori om stigma. Resultatet visar att ett bra bemötande grundar sig i ömsesidig respekt, förståelse och trygghet mellan socialarbetaren och ungdomen. Dessutom bör socialarbetaren inneha kunskap, erfarenhet, lyhördhet, empati, tålamod och accepterande för att ha ett bra bemötande. Det framkom även att socialarbetare kan uppleva utmaningar i möten med ungdomar, såsom att ungdomarna är motstridiga inför att söka hjälp, brister i deras motivation eller att ungdomarna mår så dåligt att de inte orkar söka hjälp. / Social workers encounter with individuals is important to support individuals to reach a positive change in their lives. The purpose of this study was to elucidate the various factors that form the basis for a good encounter with young people who have mental illness from the perspective of the professionals, as well as what challenges can be experienced in such meetings. Data collection was done through qualitative interviews with six social workers. The material was analyzed by a thematic analysis. The theoretical starting points used in this study were solution focused theory and Goffman's theory of stigma. The result of the study shows that a good encounter is based on mutual respect, understanding and security between the social worker and the youth. In addition, the social worker should possess knowledge and experience, be responsive, empathetic, patient and show acceptance in order to have a good approach. It also emerged that social workers may experience challenges in encounters with young people, such as that young people are contradictory to seek help, lack of motivation, or that young people’s mental illness is so bad that they are unable to seek help.

Patienter med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet är en sårbar och vårdmässigt komplex grupp som löper större risk, jämfört med normalpopulationen, att avlida i förtid till följd av sjukdomar som kunde ha förebyggts. Bristande socioekonomiska resurser tycks vara en förklaring men forskning visar också på sämre bemötande av patientgruppen samt att fler diagnostiska misstag görs vid samsjuklighet. Syftet med denna studie var att undersöka hur läkare inom somatiken upplever svårigheter i diagnostik och behandling gällande samsjukliga patienter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio läkare verksamma inom somatisk vård. Induktiv tematisk analys visade att läkarnas upplevelser kunde delas in i fyra teman; Osäkerhet, Relationen, Kapacitet och Integration. Resultaten visar att läkare upplever svårigheter kopplat till individen, patient-läkar-relationen och vården i stort. Kärnkategorin Otillräcklighet är beskrivande för samt genomsyrar samtliga teman och handlar om en otillräcklighet i hela vården, hos såväl patient som vårdpersonal och organisation. Dessa fynd bekräftar dels tidigare forskning och tillför fördjupade perspektiv i en svensk kontext. Behov finns av vidare kvantitativ forskning inom ämnet för ett mer generaliserbart resultat. / Patients with somatic and psychiatric comorbidity constitute a vulnerable and care-wise complex group at higher risk, compared to the general population, of premature death due to preventable diseases. A lack of socio-economic resources seems to be one explanation, but research also shows that these patients are subjected to worse interpersonal treatment and that more diagnostic mistakes are made in relation to comorbid patients. The purpose of this study was to investigate how physicians in the somatic care experience difficulties in diagnosis and treatment of comorbid patients. Semi-structured interviews were conducted with ten physicians in the somatic care. Inductive thematic analysis showed that the experiences could be categorized into four themes; Uncertainty, The relationship, Capacity and Integration. The results show that physicians experience difficulties relating to the individual, the patient-physician-relationship, and the care system as a whole. The core category Insufficiency is descriptive of all themes and refers to an insufficiency regarding the patient herself as well as the staff and the organization. The findings confirm previous research and adds an in-depth perspective in a Swedish context. There is a need for future quantitative research on this topic in order to generate more generalizable results.

The workplace is a setting where mental illness, especially burnouts are common in a perspective of public health. According to labor law legislation the employer is responsible of the health and working environment which also includes return to work and sickness for the employee. Due to difficulties caused by mental illness a need of methods is required for best possible results. The aim of the thesis is to investigate how key persons (municipal and HR managers) in municipal organizations perceive Workplace dialogue for return to work as a method in sickness and rehabilitation due to mental illness. A qualitative method has been used and through purposive sampling five individuals from a municipality in Dalarna were interviewed mainly by phone. All respondents were given a presentation to generate a perceive at the interview, the reason because previous experience about the method did not exist. To achieve the aim a qualitative content analysis with inductive approach are implemented as method. The result depicts that key persons in municipal organizations perceive Workplace dialogue for return to work as a positive method that gives ability to equalize balance of ascendancy, include both employer and employee and increase self-awareness of those affected. Some obstacles that emerged were the rehabilitation coordinator's skills of having the rehabilitation cases and fewer everyday conversations. Some conclusions from the result is that the method is perceived to befriend for both the employer and the employee. The perception of utility describes of the communication and dialogue between the employer and the employee

No description available.

Bakgrund: Studier visar att psykosomatiska besvär ökar för ungdomar i Sverige. Detta kan leda till konsekvenser både för individ och samhälle. Studier visar även att majoriteten av ungdomarna inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet kan förutom fysiska fördelar även minska risken för psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka allmänt hälsotillstånd, psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet bland ungdomar i årskurs 9 i Västerås samt undersöka eventuella samband mellan psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet. Metod: En kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett bekvämlighetsurval har tillämpats och data samlades in genom en enkätundersökning där 112 besvarade enkäter inkom. Resultat: Majoriteten av eleverna skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra. De vanligaste psykosomatiska besvären var att de varit irriterade, känt sig nervösa samt känt sig nere. Flertalet elever hade inte varit fysiskt aktiv någon dag den senaste veckan. Majoriteten var vanligtvis fysiskt aktiva en till tre gånger i veckan. Det fanns inget statistiskt samband mellan de som var fysiskt aktiva och lägre psykosomatiska besvär. Slutsatser: Majoriteten av eleverna skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra men psykosomatiska besvär förekom hos eleverna. De flesta eleverna var fysiskt aktiv en till tre gånger i veckan.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem, både nationellt som internationellt. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat signifikant de senaste 20 åren. Konsekvensen av detta blir en ökad arbetsbelastning samt långa väntetider. Trots den ökade förekomsten har inte stigmatiseringen kring begreppet minskat. Stigma kan förklaras genom en avvikelse från det normala som kan förklaras genom okunskap, negativa fördomar samt diskriminering mot individer i samhället med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa hos vuxna samt faktorer som relaterar till dessa attityder.  Metod: Studien är en litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är av kvantitativ, kvalitativ samt mixad-metod ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras genom fem kategorier; Negativa fördomar och förutfattade meningar, attityder relaterat till typ av psykisk ohälsa, känsla av ansvar och empati, attityder relaterat till kunskap och erfarenhet, sociokulturella faktorer samt skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor.  Slutsats: Sjuksköterskans attityd gentemot psykisk ohälsa sågs vara varierande samt påverkades av olika faktorer. De negativa attityder som belystes var distanstiering, isolering samt särbehandling medan de positiva attityder som framträdde baserades på välvilja samt empati. En korrelation med ökad förståelse genom teoretisk eller erfarenhetsbaserad kunskap och positiva attityder påvisades samtidigt som en korrelation mellan etnicitet, religion och genus i relation med negativa attityder belystes. / Background: Mental illness is a growing problem, both nationally and internationally. In Sweden, mental illness has increased significantly over the past 20 years. The consequence of this will be an increased workload and long healthcare que. Despite the increased prevalence, the stigma surrounding the concept has not diminished. Stigma can be explained by a deviation from the normal which can be explained by ignorance, negative prejudice and discrimination against individuals in the society with mental illness. Aim: The purpose of the literature review is to describe nurses' attitudes to mental illness in adults as well as factors related to these attitudes. Method: The study is a literature review based on 16 scientific articles. The articles on which the result is based on were of quantitative, qualitative and mixed methods. The articles were collected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results: The results are presented through five categories; Negative prejudices and preconceived opinions, attitudes related to the type of mental ill health, sense of responsibility and empathy, attitudes related to knowledge and experience, socio-cultural factors and differences between male and female nurses. Conclusion: The nurse's attitude towards mental illness was seen to be varied and influenced by various factors. The negative attitudes that were highlighted were distancing, isolation and special treatment, while the positive attitudes that emerged were based on goodwill and empathy. A correlation with increased understanding through theoretical or experience-based knowledge and positive attitudes was demonstrated at the same time as a correlation between ethnicity, religion and gender in relation to negative attitudes was highlighted.

Bakgrund: Depression är en ledande orsak till nedsatt allmän hälsa runt om i världen. Fysisk aktivitet har i vissa fall visat sig kunna komplettera läkemedelsbehandling och förebygga psykisk ohälsa. Det har visat sig vara svårt att motivera patienter som lider av depression eller depressiva symtom till att utföra fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar motivationen för fysisk aktivitet vid depression eller depressiva symptom. Metod: Ett resultat utifrån åtta artiklar har sammanställts i en litteraturstudie. Dorothea Orems teori om egenvård är teoretisk referensram. Resultat: Resultatet visade att den inre motivationen är drivande för att utöva fysisk aktivitet och att vid depression eller depressiva symtom var denna motivationsform mindre förekommande och stöd utifrån kunde behövas. Resultatet visade också på att träningsmiljön bör vara positiv samt att aktiviteten gärna får vara njutbar och rolig för att ett frekvent utövande ska ske och en inre motivation ska byggas upp. Slutsats: Individen du möter befinner sig i olika stadier i motivationen och beroende på var hen befinner sig i sin motivationsprocess behöver hen också olika typer av stöd. Den inre motivationen är ofta sänkt hos personer med depression och av resultatet att avläsa är det den typ av motivation som är den starkaste drivkraften och därmed behöver byggas upp för att öka motivationen till fysisk aktivitet.

Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn på barnavårdscentralen (BVC) regelbundet under barnets fem första levnadsår enligt barnhälsovårdsprogrammets riktlinjer. I BHV-sjuksköterskans uppdrag ingår att ge stöd till föräldrar för att ge dem möjlighet att växa in i föräldrarollen. Tidigare forskning visar att föräldrar uttrycker att stödet från BHV-sjuksköterskan är av stor betydelse och att brister i relationen kan leda till osäkerhet i föräldrarollen och en känsla av otrygghet. Syftet med studien var att ta reda på BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar. Åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades kring sina erfarenheter och för att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning. Resultatet visar att genom ett förhållningssätt som bygger på lyhördhet och inkännande och genom att visa intresse och lyssna skapas goda möjligheter för en god relation. Att ge stöd och råd utifrån föräldrarnas behov möjliggör ett vårdande möte. Hembesök som är den första kontakten beskrivs som den viktigaste och värdefullaste förutsättningen när det gäller relationsskapande. För att bygga upp en trygg relation krävs tillgänglighet och kontinuitet. BHV-sjuksköterskor beskriver utmaningen med anmälningsplikt, psykisk ohälsa och kulturella skillnader. När det gäller anmälningsplikten beskrivs vikten av ärlighet och öppenhet gentemot föräldrarna som en viktig faktor. Vid psykisk ohälsa hos föräldrar belyses betydelsen av att tidigt uppmärksamma tecken på detta för att kunna erbjuda stödjande insatser. När det gäller kulturella olikheter framkommer det att språkförbristning kan vara en utmaning när det gäller att skapa en tillitsfull relation. I diskussionen lyfts resultatet utifrån barnets perspektiv och rättigheter utifrån barnkonventionen.

Bakgrund: Varje år drabbas 38,2% av människorna i Europa av någon form av psykisk ohälsa. De vanligaste tillstånden är depression och ångestsyndrom. Den vanligaste anledningen i Sverige till sluten vård är psykisk ohälsa i åldern 15–44 år. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att bli vårdad på slutna psykiatriska avdelningar bland personer med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier. Studierna återfanns i två databaser, APA PsycInfo och Cinahl. Analysen gjordes med inspiration av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier. Huvudkategorierna var:’ Att inte vara sedd skapar ett utanförskap’, ’Brister i vårdstrukturen skapar lidande’, Att bli stigmatiserad’ och ’Att uppleva ett ljus i mörkret’. Konklusion: Patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever ett stort lidande, som kan förklaras genom att det finns brister i deras vård. Vårdpersonal inom psykiatrisk slutenvård är i behov av professionell kunskap om psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. Vidare forskning bör genomföras om hur den psykiatriska vården kan förbättras för personer med psykisk ohälsa, då detta ses vara bristande i den slutna psykiatriska vården. / Background: Every year, 38.2% of people in Europe suffer from some form of mental illness. The most common conditions are depression and anxiety disorders. The most common reason in Sweden for inpatient care is mental illness at the age of 15–44. Aim: To describe experiences of being cared for in closed psychiatric wards among people with mental illness. Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative studies. The studies were found in two databases, APA PsycInfo and Cinahl. The analysis was inspired by Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in four main categories and sixteen subcategories. The main categories were: ‘Not being seen creates an exclusion’, ‘Deficiencies in the care structure creates suffering’, ‘Being stigmatized’ and ‘Experiencing a light in the dark’. Conclusion: Patients in psychiatric inpatient care experience a great deal of suffering, which can be explained by the fact that there are shortcomings in their care. Nursing staff in psychiatric inpatient care are in need of professional knowledge about mental illness and psychiatric care. Further research should be carried out on how psychiatric care can be improved for people with mental illness, then this have been seen deficient in the inpatient psychiatric care.

Bakgrund: Anorexia nervosa är den ätstörning som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen är komplext och orsakas av sociokulturella, biologiska och psykologiska faktorer. Sjukdomsbilden innebär en överdriven viktnedgång som grundas i en förvrängd självbild. Anorexia nervosa orsakar skada både fysiskt och psykiskt och kan slutligen leda till ett livshotande tillstånd om förändring uteblir. Genom studien kan sjuksköterskor ta del av kvinnors erfarenheter och bidra till en bredare och säkrare kvalitet på vården. Syftet: Att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En empirisk kvalitativ studie baserad på narrativer tagna ur bloggar. Resultat: Ur analysen framställdes två huvudteman: sjukdomens reglering av vardagen och att föra en inre kamp följt av sex underteman: att tappa kontrollen, att styras av kontrollbehovet, omgivningens påverkan, ensam och missförstådd, att inte vilja leva samt förändrad självbild. Konklusion: Unga kvinnor med anorexia nervosa har ett planerings- och kontrollbehov som tar stor del av vardagen och leder till isolering. Ensamhet och ångest är tydliga upplevelser av sjukdomen och kvinnorna kräver förståelse och närvaro av omgivningen för att kunna tillfriskna. / Background: Anorexia nervosa is the eating disorder that mainly affects young women. The disease is complex and caused by sociocultural, biological and psychological factors. The disease involves an excessive weight loss based on a distorted self-image. Anorexia nervosa causes damage both physically and mentally and can eventually lead to a lifethreatening condition without changes. Through this study, nurses can take part in the women's experiences and contribute to a broader and safer quality of care. Aim: To illustrate young women’s experiences of living with anorexia nervosa. Method: An empirical qualitative study based on narratives taken from blogs. Results: The analysis presented two main themes: the regulation of the disease of everyday life and waging an inner struggle followed by six sub-themes: to lose control, controlled by the need for control, the influence of the environment, lonely and misunderstood, not wanting to live and changed self-image. Conclusion: Young women with anorexia nervosa have a need for planning and control that takes up a large part of everyday life and leads to isolation. Loneliness and anxiety are clear experiences of the disease and the women require an understanding and presence of the environment in order to recover.