Den psykiska ohälsan i form av ångest ökar och är överrepresenterad i åldrarna 16–29 år. I och med ökningen av psykiska besvär sätts det också en press på vården och hur patienter tas emot. Ett första intryck är bemötandet, något som kan tänkas vara avgörande för att få så bra hjälp som möjligt. Fyra av tio individer med psykisk ohälsa har upplevt ett undermåligt bemötande i vården och har känt sig orättvist behandlade. Syftet med studien är att beskriva och analysera unga män och kvinnors upplevelser av bemötandet när de har sökt hjälp för sin ångestproblematik. Denna kvalitativa studie bygger på sex unga vuxnas upplevelser av bemötandet när de har sökt hjälp för sin ångest. Dessa har analyserats med hjälp av en tematisk analys och teorier såsom anknytningsteorin, professionell hållning och bemötande, stigmatisering samt rollteorin. I resultatet framkom det att majoriteten av informanterna har haft övergripande negativa upplevelser av bemötandet, då de anser att de inte får rätt sorts hjälp och vårdgivaren inte visar tillräckligt med intresse. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en djupare förståelse över unga vuxnas upplevelser av bemötande när de har sökt hjälp för sin ångestproblematik. / Mental illness in the form of anxiety is increasing and the age groups 16–29 is overrepresented. With the increase of mental health problems, there is also a pressure on the primary care and how patients are received. The first impression of the care is the attendance, which may be crucial in getting the best help and care possible for the anxiety. Four out of ten individuals with mental illness have experienced an inferior treatment and have been treated unfairly. The main purpose of this study is to describe and analyse young men and women's experiences of the treatment when they have sought help for their anxiety. This qualitative study is based on six young adults' experiences of attending as they seek help for their anxiety. These interviews have been analysed using a thematic analysis and with theories such as attachment theory, professional attitude, stigmatization and role theory. In the result from the interview we can see that most of the informants had an overall negative experience of the treatment. They feel that they are not getting the right kind of help for their anxiety and that the caregivers don’t show enough interest for their situation. We hope this study will contribute to a deeper understanding of young adults’ experiences of the treatment when they seek help for anxiety.

Syftet med studien var att undersöka hur bipolär sjukdom kan påverka en människas identitet. Tidigare forskning har föreslagit  att människor med bipolär sjukdom kan ha svårt att identifiera vem de verkligen är och att de kan ha en mindre utvecklad identitet. I denna kvalitativa studie genomfördes tio djupintervjuer som sedan kodades. En tematisk analys utfördes. Fyra teman identifierades: Uppfattning om identitet, acceptans, föräldraskap och sjukdomens påverkan på livet. En övervägande del av respondenterna uppgav att sjukdomen är en del av deras identitet, detta motsäger tidigare forskning. Acceptans uppges ske i olika steg och förenkla livet när sjukdomen väl är accepterad, forskning stöder detta fynd. Respondenterna beskriver en rädsla att sjukdomen ska påverka föräldraskap eller att sjukdomen redan har påverkat föräldraskapet. Flera respondenter uppger att sjukdomen har lett till ett misslyckat föräldraskap vilket, enligt tidigare forskning, kan leda till mindervärdeskomplex. Sjukdomen anses i övervägande del påverka livet negativt och skapa en funktionsnedsättning. Flera respondenter uppgav att sjukdomen har varit ett hinder i deras arbete och enligt forskning kan även detta påverka respondenternas uppfattning om eget värde negativt. Bipolär sjukdom anses i denna studie påverka identiteten kraftigt och i största mån negativt. Fortsatt forskning bör fokusera på ”mixet-method” studier med kvantitativa korrelationer mellan till exempel typ av bipolär sjukdom och grad av funktionsnedsättning. / The purpose of this study was to investigate how bipolar disorder affects a person’s identity. In this qualitative study ten in-depth interviewes were conducted. The interviews were seperated into pieces that were assigned a specific code and a thematic analysis was performed. Four themes were identified: perception of identity, acceptance, parenting and the impact of the illness on life. The majority of the participants stated that the disease is part of their identity, which contradicts previous research. Acceptance is stated to occur in various stages and simplifies life once the disease is well accepted, reasearch supports this finding. Participants described a fear that the disease will affect parenthood or that the disease has already affected parenthood. Several participants stated that the disease has led to failed parenting which, according to previous research, can lead to inferiority complex. The disease is predominantly affecting life negatively and creating disability. Several participants stated that the disease has been an obstacle in their career and according to research this can also have a negative impact on the participants’ perception of their own value. In this study, bipolar disorder is considered to have a strong negative impact on identity. Continued research should focus on “mixed-methods” studies with quantitative correlations between for example type of bipolar disorder and level of disability.

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och utgör en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro från arbetsplatser. Att hantera anställdas psykiska ohälsa är en krävande uppgift och ett stort ansvar som åläggs chefer, men trots detta saknas chefsperspektivet inom forskningsområdet. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur operativa chefer med personalansvar konkret arbetar med sina medarbetares psykiska ohälsa och vilka organisatoriska förutsättningar som finns för detta. Psykisk ohälsa som fenomen är ett omfattande begrepp och används i studien tillsammans med begreppet CMD (Common Mental Disorders), vilket är ett vedertaget begrepp i internationell litteratur på området. I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med operativa chefer som var verksamma i en stor organisation inom byggbranschen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och för att karaktärisera chefernas psykosociala situation har resultatet har diskuterats utifrån krav, kontroll och stödmodellen. Studien har visat att arbetsuppgiften att som personalansvarigchef hantera medarbetares psykiska ohälsa är komplicerad och krävande. Psykisk ohälsa har bekräftats vara svårt att hantera på grund av komplexiteten i problemet och organisatoriskt stöd beskrevs som en nödvändighet för att som personalansvarig chef hantera medarbetare psykisk ohälsa. Resultatet visadeäven att det fanns vissa brister i förutsättningarna för att hantera detta, då mer konkret stöd och kunskap för dessa typer av situationer efterfrågades.

Syfte: Hunden har varit människans bästa vän i tusentals år, på senare år har hunden börjat användas som hjälpmedel i olika former av behandling. Psykisk ohälsa är ett växande problem, men forskning kring alternativa former av behandlingar är begränsad. Därför har vi med denna studie haft för avsikt att undersöka hur personer med psykisk ohälsa upplever att det är att ha en hund. Metod: Empirin bestod av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer med psykisk ohälsa som ägde en hund, eller närtid hade ägt en hund. Fyra av dessa hade en utbildad psykisk hälsa-hund och fyra har eller hade i närtid ägt en outbildad hund. Vi använde oss av en kvalitativ intervjustudie, där materialet sedan delades upp med hjälp av en tematisk analys. Vi fördjupade vår analys genom att använda oss av anknytningsteorin och teorin om social responsivitet. Resultat: Resultaten visade att personer med psykisk ohälsa upplever att hunden är betydelsefull. Majoriteten upplever att hunden främjar det psykiska måendet och ser hunden som ett komplement till medicin eller annan behandling då hunden bidragit till minskad medicinering och minskad psykolog- och kuratorskontakt. Det har även visat sig att hundens närvaro hindrat självskadebeteende och självmord. Vissa negativa aspekter med att ha en hund har framkommit, men dessa har främst berott på omgivningens okunskap eller den ekonomiska belastningen som hundägandet medför. Slutsats: Relationen till hunden har visat sig vara värdefull för personer med psykisk ohälsa. Hunden skapar en mental trygghet som minskar stress, dämpar ångest och bidrar med minskad ensamhet. Hunden har visat sig vara en social katalysator som främjar interaktion med andra människor. Vi har funnit att hunden ger ökade förutsättningar för delaktighet i samhället.

Child and adolescent psychiatry and the Child and Adolescent Health in the Jönköping Region lacked a systematic assessment instrument for triaging the level of care for children and adolescents with mental illness.   The aim of the improvement work was to give children with mental illness access to care and treatment, at the right time and the right level of care by introducing a systematic assessment instrument, and one common unit. The purpose of the study was to clarify if the needs young people and parents expressed was handle in the new unit.   The improvement work was based on Nolan’s improvement model. Interviews with patients were conducted prior to the improvement work to obtain customer views. Data for the study was collected through focus group interviews and analyzed with qualitative content analysis.   A new unit launched which providing telephone counseling and assessments regarding care level by using validated assessment instruments. Families appreciate the new way of working and felt listened to. The study showed that the new unit increased collaboration between the first lines of care and specialist care and increased understanding and knowledge of activities.   The introduction of a structured and systematic assessment instrument for triaging resulted in more equal and patient safe assessment, which increased quality and next step for the family.

Studiens syfte har varit att undersöka hur ungdomar mellan 13 och 18 år med psykisk ohälsa påverkas av sociala medier utifrån samtalsbehandlande personals perspektiv, samt hur dessa kunskaper kan användas i behandlingsarbetet. Fyra behandlare har deltagit i kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att fördelarna med ungdomars användande av sociala medier handlar om sociala kontakter och stöttande nätverk. Nackdelarna berörde ungdomarnas ständiga tillgänglighet, jämförelse med andra och en utsatthet i form av exempelvis mobbning samt en förenklad kommunikation via de sociala medierna. Ytterligare en nackdel var att ungdomar med psykisk ohälsa kan vara extra sårbara. Gällande behandlingsarbetet beskrevs inledande kartläggningsfrågor, samtal om gränssättning samt personalutbildning om sociala medier som viktigt. Studiens resultat korrelerar huvudsakligen väl med tidigare forskning och sammantaget kan man konstatera att det är viktigt att ta dessa kunskaper i beaktande vid behandling av ungdomar med psykisk ohälsa, då de sociala medierna fyller en stor funktion i deras liv. / The purpose of the study was to investigate how adolescents, aged between 13 and 18, with mental illness was affected by social media from the perspective of counsellors and how this knowledge can be used in treatment. Four counsellors participated in qualitative interviews. The results showed that the adolescents use of social media favoured their social contacts and supportive networks. Disadvantages were the adolescents’ constant accessibility, that they compare themselves with others and exposure to, for example bullying. Furthermore, adolescents with mental illness can be extra vulnerable. Regarding treatment it was reported that initial mapping questions and conversations about setting boundaries were described as important. A need for education for the counsellors about social media was also highlighted. The results correlate in the most part with previous research and, overall, it is important to take this knowledge into account when treating adolescents with mental illness.

I den här kvalitativa intervjustudien undersöker jag med diskurspsykologiska metoder deattityder som bildlärare och bildterapeuter har kring tanken på eventuella införande avbildterapeutiska metoder i skolan och bildundervisningen. Syftet med studien är att utforskatvå olika diskurser, det bildpedagogiska och det bildterapeutiska och dess eventuella plats iskolan. I studien uttrycker yrkeskunniga människor i bildterapi och dels bildpedagogik sinaföreställningar av att använda bildterapeutiska metoder i bildämnet och skolan, samt sinametoder för att främja elevers hälsa i sin undervisning.Utifrån de diskurser som kan utläsas i några bildterapeuters och bildlärares tal om möjlighetenatt tillämpa bildterapeutiska metoder i bildundervisningen och skolan kom jag fram till attsamtliga informanter tar ställning för det bildpedagogiska perspektivet istället för detbildterapeutiska. Vilket innebär att informanterna bygger på det bildpedagogiska perspektivetatt bildterapeutiska metoder inte hör hemma i bildundervisningen utan hos elevhälsansskolkurator. Några bildlärarinformanter presenterar en utopiskola som har en öppenverkstad/ateljérum som påminner om bildterapeutens. Det här rummet tillskrivs som en platsdär eleverna kan skapa kravlöst utan betyg och fritt skapande där en vuxen medmaterialkännedom arbetar. I mitt gestaltande arbete har jag bjudit in människor till ettliknande rum där jag upplevde att en god stämning och avslappnande samtal fick fortgåmedan deltagarna målade, en del behöll tankarna kring sin bildvärld för sig själv medan andravar mer öppna.

Psykisk ohälsa ökar i samhället, vilket gör att fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. När en patient som lider av psykisk ohälsa blir inlagd på en somatisk vårdavdelning är det sannolikt att fokus i vårdandet blir på den somatiska behandlingen. Syftet med denna studie är att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter som lider av psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Litteraturstudie valdes som metod för att kunna besvara syftet på ett bra sätt. Sju artiklar hittades med hjälp av sökmotorn Primo och databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet presenteras med hjälp av två huvudteman Resurskrävande och Otillräcklig kompetens och otillräckligt stöd. Slutsatsen är att bristande kompetens och erfarenheter att vårda patienter med psykisk ohälsa samt stigmatisering om psykisk ohälsa skapar negativa upplevelser och frustration hos allmänsjuksköterskan. Konsekvenserna kan leda till vårdlidande och osäker vård. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskor ökar sina kunskaper för att höja vårdkvalitet i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Förutom att erbjuda sjuksköterskor ökade kunskaper om vårdandet är det viktigt med stöd från sjukhusledning och chefer inom hälso- och sjukvården.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett växande samhällsproblem. I samhället såväl som i hälso- och sjukvården upplever denna patientgrupp stigmatisering. Det leder till försämrad tillgång till vård och kan skapa barriärer för vårdsökande. Detta går emot såväl hälso- och sjukvårdslagen som International Council of nurses [ICN] etiska kod och medför en utmaning för sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt bestående av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativa- och mixad metod ansats. Sökningen utfördes i CINAHL och PubMeds databaser. Analysen gjordes med hjälp av Braun och Clarkes analys för studier med kvalitativ ansats. Resultat: Analysen resulterade i två teman 1) Positiva upplevelser. 2) Negativa upplevelser med subteman: Avfärdande, Upplevd stigmatisering och Bristande kunskaper. Slutsats: Patienter med psykisk ohälsa uppger upplevelser av goda bemötanden i mötet med den somatiska vården. Dock vittnar vissa patienter om fördomar, stigmatisering och diskriminering. Fördomar tycktes härstamma från kunskapsbrist från personalens sida och ledde till konsekvenser för patienterna. / Background: Mental illness is an increasing societal problem. In society likewise in healthcare this group of patients experience stigma This leads to a more inaccessible healthcare and may lead to a barrier to people seeking care. This goes against the law of health and care likewise the ethical code of International Council of nurses [ICN] and creates a challenge for healthcare personnel. Aim: The aim of this literature study was to research how patients with mental illness experience treatment in a somatic care setting. Method: Literature review consisting of 10 scientific articles with qualitative and mixed methods approach. The searches were made in CINAHL and PubMeds databases. The analysis was conducted with the help of Braun and Clarke’s analysis for studies with a qualitative approach. Results: The analysis resulted in two themes 1) Positive experiences. 2) Negative experiences with the subthemes: Rejection, Experienced stigmatization and Lack of knowledge. Conclusion: Patients with mental illness speak of good experiences when in contact with somatic healthcare. Although some attest to experiencing preconceptions, stigmatization and discrimination. Bias seemed to be rooted in a lack of knowledge from the caregiver and led to consequences for the patients.