Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder drabbas fortfarande kvinnor av psykisk ohälsa i större utsträckning än män. På arbetsmarknaden visar sig detta genom kvinnors högre grad av sjukfrånvaro. Det kan finnas olika förklaringar till dessa könsskillnader. Tidigare studier föreslår teorier om hur flera sociala roller antingen kan skapa rollansträngningar och negativt påverka den psykiska hälsan, eller skapa s.k. rollackumulering och påverka den psykiska hälsan positivt. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risken för psykisk ohälsa mellan män och kvinnor med och utan barn. Vi undersöker även om förvärvsarbete kan ha en skyddande effekt mot psykisk ohälsa, samt om denna effekt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Vi hoppas kunna bidra till forskningsfältet jämställdhet inom arbetslivet genom att belysa att ojämställdhet inte bara handlar om skillnader i inkomst och makt mellan könen utan också om skillnader i psykisk ohälsa, vilket i större utsträckning drabbar kvinnor. Studien använder data från en europeisk surveyundersökning från 2014 där personer boende i Sverige i arbetsför ålder ingår. Ett index på psykisk ohälsa konstrueras utifrån självskattade mått för att undersöka utfallet av risken för psykisk ohälsa utifrån oberoende kombinationsvariabeln Kön och föräldraskap samt den oberoende variabeln förvärvsarbete. Den kvantitativa metod som används för att besvara studiens frågeställningar är multinomial logistisk regression och analys sker först med hela urvalet och sedan i två urval uppdelade för män och kvinnor.  Resultaten visar att kvinnor med och utan barn tenderar att ha större risk för psykisk ohälsa än män utan barn. Män med barn kan däremot ha en minskad risk för psykisk ohälsa jämfört med män utan barn. Vidare visar studiens resultat att förvärvsarbete kan ha en skyddseffekt mot psykisk ohälsa för både män och kvinnor.

En stor andel av de med missbruksproblematik har visats ha samtidig psykisk ohälsa.Individer med samsjuklighetsproblematik är en sårbar grupp. De löper exempelvis större risk för suicid jämfört med de med endast missbruksproblematik eller psykisk ohälsa, och de har även försämrad tillgång till vård. För att dessa individer ska tillförsäkras adekvat vård och stöd krävs insatser från både kommunal och regional verksamhet. Upprättandet av en samordnad individuell plan (SIP) är en lagstadgad skyldighet i såväl hälso- och sjukvårdens som socialtjänstens verksamheter men studier har pekat på ett ojämnt användande av SIP. Syftet med den här studien är att identifiera och förstå hinder för samverkan i form av SIP kring personer med samsjuklighetsproblematik utifrån de yrkesverksamma inom områdets berättelser. Data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar med personer med samsjuklighet. Data analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som bestod av: Socialkonstrutionism, Luhmanns systemteoretiska perspektiv och i synnerhet hans begrepp funktionell differentiering samt inslag av den nyinstitutionella teoribildningen. Resultatet visar att (1) yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården respektive från socialt arbete definierar orsaker, pekar på konsekvenser, formulerar lösningar samt vilka värden som motiverar stöd och hjälp på skilda sätt. Jag menar därför att samsjukligheten konstrueras olika av de olika aktörerna eftersom de anlägger olika perspektiv: ett medicinskt och ett som utgår från socialt arbete. (2) Informanternas tolkningar av samsjuklighetsproblematiken påverkas av organisationens behov av att legitimera sitt handlande. (3) Hinder för samverkan uppstår när SIP används som ett forum för att kompensera för bristfälliga insatser; skilda perspektiv i frågan när en individ är behandlingsbar; professionella från de olika verksamhetsområdena tolkar varandras agerande utifrån sina egna referensramar.

I denna studie har sambandet mellan en individ dömd till rättspsykiatrisk vård och dennes kontakt med den psykiatriska vården och socialtjänst innan tiden för gärningen undersökts. Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan individer som lider av psykisk ohälsa och socialtjänsten samt den psykiatriska vården. I studien har en kvalitativ forskningsmetod applicerats där en tematisk analys varit huvudsaklig analysmetod. Det huvudsakliga material som undersöktes var förundersökningsprotokoll. De teman som bestämdes inför analysen var kontakt med den psykiatriska vården innan gärningen begåtts, kontakt med socialtjänsten innan gärningen begåtts och svårare form av psykisk ohälsa innan gärningen begåtts. Resultatet visade bland annat på att det genomgående har funnits kontakt med socialtjänsten och den psykiatriska vården men att de här kontakterna har varit bristfällig på grund av flera faktorer. En av studiens slutsatser är att många av de individer i fallen som undersöktes skulle ha kunnat undvika rättspsykiatrisk vård om en adekvat och meningsfull relation med inblandade verksamheter hade prioriterats. / In this study the aim was to research how mental illness correlates to the acts of crime and how social services and psychiatric care collaboration works in order to prevent clients from committing crime because of mental illness. The aim was also to find understanding in why collaboration does not always work and why clients get sentenced to treatment in forensic psychiatry due to a crime they committed while under the influence of severe mental illness. In this study a qualitative research method was applied where seven preliminary investigation protocols where the main source of material. Three main themes were conducted from the materials and the themes were Contact with psychiatric care before the crime, Contact with social services before the crime and Severe mental illness before the crime. The results show that in the majority of cases,  contact was established with both social services and psychiatric care but the contact was sporadic. The results also show a general distrust for organisations that have a determining role in decisions from the clients perspective. One of the conclusions of this study is that if clients got adequate help from social services and psychiatric care they wouldn’t commit crime with mental illness as the reason why.

Att leva med kognitiv ohälsa innebär ofta ett sviktande minne följt av apati och ängslan för personen som drabbats. När det inte fungerar att bo hemma längre på grund av att det blir omöjligt att ta hand om sig själv kan det bli nödvändigt att behöva lämna hemmets trygga sfär för en flytt till särskilt boende. Då kan det bli viktigt att pynta det nya boende med igenkännande saker för personernas trygghets skull. När personer med kognitiv ohälsa närmar sig livets sista dagar kan personerna bli än mer oroliga och spända. Personerna har ofta svårt att orientera sig och visar på förvirring i livets slutskede. I detta skede har distriktssköterskan en viktig roll med att ge en god vård vid livets slutskede till personer med kognitiv ohälsa. Att studera hur distriktssköterskor vårdar döende personer med kognitiv ohälsa boendes på särskilt boende kan ge en större förståelse för hur vården i livets slutskede kan förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors sätt att vårda personer med kognitiv ohälsa som närmar sig döden på särskilt boende. En systematisk och integrativ litteraturöversikt valdes som metod till denna studie för att öka bevisbarheten samt för att kunna studera distriktssköterskors sätt att vårda utifrån studiens syfte. Resultatet visade på tre olika kategorier med tio underkategorier som beskrev förmågan att vårda i livets slutskede och samarbetet med närstående. Därtill behandlades distriktssköterskans förutsättningar att vårda i livets slutskede. En kontinuerlig vårdkontakt vid vård av personer med kognitiv ohälsa i livets slutskede visade sig vara mycket viktig.

Den psykiska ohälsan har ökat både nationellt och internationellt bland unga vuxna under de senaste åren. Psykisk ohälsa innebär nedsatt välbefinnande och psykisk obalans i människans dagliga liv. Idag lever ungefär 190 000 unga och unga vuxna med någon form av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av depression medför stora kostnader på samhällsnivå men även för individen och den unga vuxnas anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Studien är en litteraturstudie där datainsamlingen gjordes genom vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som söktes i Cinahl och PsycINFO. Nio vetenskapliga artiklar hittades, lästes och granskades. Tre olika huvudteman och sju olika subteman identifierades: att dra sig undan, att vilja ha ett skyddsnät och att uppleva lidande, och sju subteman. Studiens resultat beskriver att unga vuxna upplever sig ensamma, annorlunda samt är rädda och oroliga för stigmatisering. Att leva med depression handlar inte bara om att vara deprimerad, trött, orkeslös, uppleva sömnproblem eller ha en förändrad identitet, utan det handlar även om att känna ensamhet och sårbarhet, att känna sig annorlunda jämfört med samhället, att ha rädsla för sin omgivning samt att inte våga söka hjälp. Sjuksköterskan har en central roll i patienternas välbefinnande. Genom att sjuksköterskan får en ökad kunskap kan hen möta patientens livsvärld och därmed skapa förutsättningar för de unga vuxnas välbefinnande. Sjuksköterskan kan genom sin profession unga patienter med psykisk ohälsa i tidigt skede.

Bakgrund: Distriktssköterskan har en betydande roll i hemsjukvården med fördjupade kunskaper i omvårdnad och folkhälsa. Den äldre befolkningen utgör en allt större grupp i samhället och åldrandet i kombination med flera samtidiga sjukdomar ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa orsakar ett stort lidande och nedsatt livskvalitet hos många äldre personer. Syfte: Att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att bedriva omvårdnad av vårdtagare med psykisk ohälsa i hemsjukvården, samt vilka faktorer som påverkar omvårdnaden. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultat: I den hälsofrämjande omvårdnaden ingick att identifiera psykisk ohälsa, att utveckla förtroendefulla relationer, ge socialt stöd, arbeta som ställföreträdare och att balansera omvårdnadsbehov mot en komplex problematik. Samarbete med andra vårdinstanser, handledning och utbildning, och riktlinjer och rutiner påverkade omvårdnaden. Slutsats: Distriktssköterskan i hemsjukvården bedriver hälsofrämjande omvårdnad av vårdtagare med psykisk ohälsa. Genom att inge en känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet har distriktssköterskan möjlighet att stödja vårdtagaren till att hantera sin livssituation. För att uppnå en helhetssyn i omvårdnaden är samarbete mellan olika vårdinstanser av betydelse. Hälso- och sjukvården och distriktssköterskan bör vara uppmärksam på sambandet mellan multisjuklighet och social isolering som riskfaktorer för psykisk ohälsa hos äldre. Forskning om hur psykisk ohälsa hos äldre kan förebyggas med preventiv omvårdnad är därför av vikt. / Background: The district nurse has a significant role in home care with in-depth knowledge of nursing and public health. The elderly population is an even larger group in society and aging in combination with multimorbidity increases the risk of suffering from mental illness. Mental illness causes a great deal of suffering and impaired quality of life in many elderly people. Purpose: To shed light on the district nurse's experience of providing nursing care to patients with mental illness in home care, as well as the factors that affect the nursing care. Method: A qualitative method with inductive approach was conducted with semi-structured interviews. Results: The health promotion included identifying mental illness, developing trusting relationships, providing social support, working as a substitute, and balancing nursing needs against a complex problem. Collaboration with other healthcare professionals, supervision and education, and guidelines and routines affected the nursing care. Conclusion: The district nurse in home care conducts health-promoting nursing for patients with mental illness. By providing a sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability, the district nurse has the opportunity to support the patient to manage his or her lifesituation. In order to achieve a holistic view in nursing, collaboration between different healthcare professionals is important. Health care and the district nurse should be aware of the link between multimorbidity and social isolation as risk factors for mental illness. Research on preventive nursing for how mental illness in the elderly should be prevented is important. / <p>Datum för godkännande: 2019-11-05</p>

Psykisk ohälsa orsakar ofta ett stort lidande för både drabbade individer och deras närstående. Hur politiker sätter ramar och fördelar resurser påverkar i hög grad hur vård, behandling och stödinsatser fungerar i praktiken. Politiska formuleringar och framställningar av olika aspekter rörande psykisk ohälsa påverkar även allmänhetens syn, attityder och inställningar. Syftet för denna studie är att undersöka hur de politiskapartierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna förhåller sig till och framställer frågor kring psykisk ohälsa, vård och stödinsatser och vilka potentiella effekter det för med sig. Detta ställs även i relation till vad tidigare forskning och kartläggningar har kommit fram till. En textanalys av vad partierna själva skrivit på sina hemsidor och i valmanifesten från 2018 har genomförts och som analysverktyg har Carol Bacchis diskursanalytiska “What's the problem represented tobe” - ansats använts. Studien visar på likheter mellan partierna som en betoning på barn och unga och långa vårdköer inom psykiatrin. I Sverigedemokraterna och Moderaternas framställningar görs invandrare och nyanlända till en belastning på välfärdssystemet. Moderaternas främsta betoning ligger på sjukfrånvaro till följd av psykisk ohälsa och dess kostnader medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet talar om psykisk ohälsa i termer av ekonomisk jämlikhet och ojämlikhet ligger. Partiernas framställningar ochpolitik för med sig olika effekter som riskerar att bidra till bland annat diskriminering och stigmatisering och potentiellt även en ökad psykisk ohälsa. Brister i dagens system som kartläggningar visar på handlar till stor del om samverkan mellan olika vårdgivare och ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner, vilket ges ett begränsat utrymme i partiernas framställningar.

Psykisk ohälsa är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Psykiska besvär kanvariera från lindriga symtom så som nedstämdhet till allvarliga psykiska symtom.Bipolär sjukdom är en allvarlig långvarig sjukdom som kännetecknas av depressivaperioder med sänkt stämningsläge, medan de maniska perioderna ger en ökad energioch tankeverksamhet som kantas av omdömeslöshet. Syftet med denna studie var attbeskriva två kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Tvåsjälvbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i sex kategorier: att uppleva hälsa och ohälsa relaterat till mani,att uppleva utanförskap, att uppleva sjukdomens mörker, att behandlingen inte löstealla problem, att uppleva närstående både på gott och ont samt att uppleva hälsa ivardagen. Slutsatsen blev att upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är komplexoch mångfacetterad samt att den har stor effekt på personens upplevelser av allt fråndet egna livet och den egna vardagen till livet som sådant. Därmed påverkarsjukdomen också livets alla dimensioner så som synen på sig själv, relationer,yrkesliv. Detta kräver ett holistiskt förhållningssätt, och ställer stora krav påkunskaper från vårdens sida för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer.Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att öka kunskapen och förståelsen förhelheten av hur det är att leva med en så komplex diagnos som bipolär sjukdom.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

SAMMANFATTNING Bakgrund   Psykisk ohälsa och sömnproblem är stora folkhälsoproblem idag både i Sverige och globalt. Dessa två faktorer har en dubbelriktad verkan där personer med psykisk ohälsa ofta även besväras av sömnproblem. Sömnproblem har negativa konsekvenser både för den psykiska och fysiska hälsan men får trots detta ofta låg prioritet vid behandling av patienter med både psykisk ohälsa och sömnproblem. Syfte  Syftet är att belysa omvårdnadsåtgärder som beskrivs att kunna förbättra sömnen hos personer med psykisk ohälsa.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes baserad på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Samtliga inkluderade artiklar var av kvantitativ metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig kvalitetsgranskning och klassificering. Sedan gjordes en integrativ dataanalys av artiklarna där de olika datakällorna kombinerades och analyserades som en helhet. Resultat Fyra stycken teman och 12 subteman på sömnfrämjande åtgärder hittades. Teman på sömnfrämjande åtgärder funna i de analyserade artiklarna är KBT, sömnhygien, mindfulness och alternativa metoder såsom aromaterapi och musik. Resultaten visar generellt en positiv effekt av riktad behandling mot sömnproblem och med det ofta även en positiv effekt på den mentala hälsan hos personen.  Slutsats Flertalet alternativ till sömnfrämjande åtgärder med måttligt till god effekt på sömnproblem hittades i resultatet och detta har även ofta en positiv inverkan på personens mentala hälsa. Det finns dock bristande tillgänglighet till denna typ av vård vilket visar på en förbättringspotential. Hur tillgängligheten kan förbättras är ett ämne för vidare studier men våra resultat pekar mot att sjuksköterskor skulle kunna ha en nyckelroll i detta. / ABSTRACT Background Mental health issues and sleep problems are big health issues in society today both in Sweden and globally around the world.  These two factors of mental health issues and sleep problems often correlate. Sleepi problems have a negative impact on both mental and physical health but is despite this not prioritized when treating patients with both mental health issues and sleep problem Aim The aim was to highlight nursing care that can help improve sleep for people with mental health issues.  Method A non-systematic literature review was made based on 15 different articles. All of the included articles used quantitative research methods.  The literature search was made using the databases CINAHL and PubMed. Furthermore, chosen articles were quality reviewed using the Sophiahemmet assessment basis for quality evaluation and classification. After this an integrative data analysis was made of the articles where the different data sets were combined and analyzed as a whole. Results Four themes and 12 sub themes were found with working practices for sleep-improvement. These themes that were found in the analyzed articles were cognitive-behavioural therapy, sleep hygiene, mindfulness and alternative methods such as aromatherapy and music therapy. The results show a positive outcome and improvement for sleep problems when using focused treatment and the results also indicate an improved mental health.  Conclusions There are several different methods available which can give moderate to good impact on sleep problems. When sleep improves in most cases the mental health also improves. All methods are not available in all places and there is a potential for improvement of nursing care for persons with mental health issues and sleep problems.